Barak Obama – En “Nudge-politiker”

Så verkar det äntligen klart. Barak Obama blir demokraternas kandidat i det amerikanska presidentvalet. En av de stora frågorna är förstås vilken typ av ekonomisk politik han företräder. I senaste numret av New York Review of Books ges ett intressant svar. Barak Obama är en ”Nugde-politiker”, en politiker som är mån om att bevara individers rätt att välja fritt, men som samtidigt inser att det kan finnas en rad situationer där sättet på vilka val presenteras spelar stor roll och som tycker att det mycket väl kan vara politikens roll att påverka detta. Ekonomistas läsare är förstås, efter Roberts utmärkta recension, bekanta med boken Nudge som ger en lättillgänglig introduktion till idéer inom beteendeekonomi som ligger bakom detta tänk. Robert noterade också häromdagen ett exempel på när en viss typ av intervention – som är helt onödig i en värld av fullt informerade rationella typer – ändå kan vara på sin plats när inte så nogräknade cykelhandlare försöker slå mynt av människors bristande kunskap.

Frågan är när vi ska få en ordentlig genomgång av svenska regleringar, institutioner och svensk politik utifrån ett ”Nudge-perspektiv”? Vem blir Sveriges första ”Nudge-politiker”?

Comments

  1. Martin B says:

    Är inte “nudge” bara ett kort ord för liberteriansk paternalism?

  2. Med tanke på Obamas inställning till frihandel och hans föreslagna åtgärder mot offshoring så är det nog lite mer än “nudgande” han vill ägna sig åt. Men folk kanske blir extra irrationella när de handlar med utläninngar vilket gör att de då behöver lite extra hjälp på traven.

  3. Jesper Roine says:

    Jo, du har alldeles rätt Martin, Thaler och Sunstein menar nog helt enkelt liberteriansk paternalism…men Nudge är som sagt kortare och mer slagfärdigt…
    Jonas, du har helt rätt i att vissa utspel av Obama förespråkat mer än en Nudge på handelsområdet. Ska man dock tro Jagdish Bhagwati (och det ska man ju när det gäller handelsfrågor) så är han åtminsone mer frihandelsvänlig än Hilary Clinton och utspelen ska ses i ljuset av att det handlat om att vinna nomineringen (vilket alltid betyder mer protektionistiskt snack än vad som sen blir fallet (Kolumn i FT 3 Mars, 2008)

    Click to access Obamas_free-trade_credentials_top_Clintons.pdf

  4. Martin B says:

    Hela frågan om frihandel är lite smått skev. Frihandel för industier dominerade av vanliga knegare -självklart! Frihandel för jurister, läkare och högutbildade? Knappast. Något sådant finns inte på agendan. Ska vi diskutera varför denna aversion mot “frihandel” uppstår så måste man ta hänsyn till vilka delar av ett land som faktiskt utsätts för detta. Det är lätt för välutbildade att sitta och hylla frihandeln samtidigt som de själva sitter i en trygg position. Protektionismen är i högsta grad levande bland frihandelns fackelbärare. Inga internationella handelsavtal berör i princip dessa grupper.

  5. Martin: Nu måste jag erkänna att jag faktiskt inte vet, men är det så att exempelvis Sverige (eller EU) lägger en tull på den faktura jag skulle få om jag anlitar en amerikansk eller indisk juristbyrå? Eller finns det begränsningar i vilken mängd av juristjänster jag får köpa in från respektive land? Jag undrar helt enkelt vilka handelsrestriktioner som finns för de tjänster du räknar upp.

    För övrigt har du alldeles rätt i att vissa lågutbildade grupper länge utsatts för global konkurrens. Samtidigt har andra lågutbildade grupper tack vare frihandeln kunnat se en dramatiskt ökad efterfrågan på de varor de producerar. Exempelvis har bilindustrins arbetare varit både vinnare och förlorare i på den globala marknaden under olika tidsperioder och i olika länder.

    Slutligen är det främst låginkomsttagares konsumtion som blivit billigare pga frihandeln. Läs mer här.

  6. Martin B says:

    Ja Jonas, jag är absolut med på tanken att låginkomsttagarnas (modellerade) konsumption blivit billigare än höginkomstagarnas på grund av frihandeln. Det finns visserligen en hel del som tyder på att denna skillnad är ganska liten och mest en statistisk illusion. Jag är hur som helst ingen motståndare till frihandel!

    Jag ska först erkänna att “jurist” var en luddig och felaktig beteckning, vem som helst kan naturligtvis vara “jurist”. Men som advokat ska du vara godkänd av advokatsamfunded. En sorts uteslutande klubb som kräver en svensk utbildning så vitt jag förstår. Luktar skrämmande likt det otäcka och globaliseringsfientliga facket! Läkare. Ja lite samma sak. Du kan inte ta in någon från utlandet och låta denna praktisera i Sverige. Du kan visserligen låta en utländsk läkare undersöka dina röntgenplåtar men det är väl så långt frihandeln har nått inom detta området. Auktoriserad revisor?

    Jag tycker visserligen dessa frågor är svåra att hantera men att det ändå utgör någon sorts moraliskt dilemma som du måste ta itu med som frihandelsförespråkare. Att hävda att de i “industrin” ska hålla tyst och tacka för frihandelns fantastiska fördelar, de fick juh trots allt köpa sin dvd-spelare lite billigare, samtidigt som du själv sitter skyddad (jag är själv nationalekonom dock inte på Er nivå) tycker jag är beklämmande. Jag saknar sympatin för de utsatta i debatten. Inte från vänstern och populister. Men från nationalekonomerna . Nu har vi dessutom matpriser och oljepriser som drar iväg. Detta är väl något som låginkomsttagarna lägger pengar på. Dvd-spelare mättar inga munnar, även om det naturligtvis hade varit en fantastisk utveckling!

  7. För det första går det alldeles utmärkt att använda sig av diverse tjänster i utlandet även om utövarna inte är godkända av svenska myndigheter och samfund. Vad du talar om är kraven för att få utöva ett visst yrke på plats i Sverige. Detta är något kringgärdat av regler för alla yrkesgrupper (kollektivavtal, LAS, arbetstillstånd etc), men du kan har rätt i att det kan finnas särintressen som ligger bakom vissa meriteringskrav, även om det knappast är den enda orsak som finns. Dessutom är det svårt att kalla dem protektionistiska då de även drabbar svenskar som gärna skulle vilja arbeta som jurister eller läkare men som saknar korrekt utbildning och meritering.

    Vad jag inte förstår är varför du anser att sympatin ska vara större för den som blir utkonkurrerad av ett företag som har sin verksamhet utomlands snarare än inom ett lands gränser? Allt utbyte med andra människor skapar risker och möjligheter, oavsett om den sker inom eller över landsgränser. Den stora fördel de svenska industriarbetarna har av frihandeln är inte enbart importen av “DVD-spelare” (och apelsiner, fläskfilé, blyertspennor, glödlampor, sängbottnar, handdukar, skor, fotbollar, gräsklippare, blomkrukor, solglasögon, simdynor, olivolja, actionfilmer, internetservrar, popcorn, popmusik, skolväskor, rödvin, dammsugare, cykelslangar) utan även möjligheten att sälja på en global marknad. Vill du ta bort hotet tar du även bort möjligheten.

    Slutligen anser jag sympati vara en klen tröst för den som verkligen drabbas av företagsnedläggningar och föredrar mer konkreta åtgärder. Gärna i form av ett rimligt socialförsäkringssystem tillsammans med en hyfsat flexibel arbetsmarknad.

  8. Martin B says:

    ” För det första går det alldeles utmärkt att använda sig av diverse tjänster i utlandet även om utövarna inte är godkända av svenska myndigheter och samfund.”

    Ja visst, och det har alltid gått utmärkt att åka till ett annat land och konsumera deras produkter också. Skulle det vara frihandel menar du? Jag måste varit oerhört otydlig. Poängen är att det är löjligt att pratata om frihandel när den i princip endast gäller en viss grupp av människor. Frihandel verkar likställas med tillverkningsindustrin i debatten. Samtidigt som dess främsta förespråkar ofta sitter skyddade och gärna ser ner med förakt på de korkade arbetarna som inte förstår sitt eget bästa.

    Läs gärna: http://www.conservativenannystate.org/cns.html#2
    http://online.wsj.com/article/SB121184703435121427.html?mod=opinion_main_commentaries

Trackbacks

  1. […] Men chicagoforskaren Cass Sunstein som också ger råd till Obama? Förutom att Sunstein inte är ekonom (han är jurist) är han dessutom författare till den nyligen utkomna boken “Nudge” (som Ekonomistas-Robert omskrivit) vars hela grundidé är att just kritisera den traditionella chicagoskolans teorier om marknadens självreglerande funktion (detta har även Ekonomistas-Jesper påpekat). […]

  2. […] vi förstår hur och varför folk gör misstag kan vi ge skarpa policyrekommendationer. Den omskrivna boken Nudge visar att nationalekonomin har en potential att göra just detta, men också att vi […]

  3. […] i fysik Steven Chu. I en läsvärd artikel i The New Republic noterar Noam Scheiber (som också diskuterar Obamas tycke för beteendeekonomi) att kontrasten är stor till en annan omtalat kompetent […]

  4. […] i grundläggande läroböcker i nationalekonomi. Som vi skrivit tidigare här på Ekonomistas (1 2 3 4 5) kan dock beteendeekonomisk forskning användas för att förstå och motivera paternalistisk […]

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out /  Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out /  Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out /  Change )

Connecting to %s

%d bloggers like this: