Presidentkandidaten John McCain framställs ofta som mer liberal och progressiv än hans republikanska partibröder. Men stämmer verkligen det? Och är verkligen Barack Obama så höger som Hillary Clinton och andra framställt honom?
Nu vet vi besked. Båda presidentkandidaterna har nämligen presenterat sin ekonomiska politik och forskningsinstitutet Tax Policy Center har gjort en analys av deras skattepolitiska fördelningseffekter.
Det finns flera likheter mellan förslagen, som t ex att båda innehåller skattelättnader för låginkomsttagare och bevarad arvsskatt (vilket också Ekonomistas förespråkat). Men skillnaderna är stora. McCains förslag innebär en fortsättning på George W Bushs skattesänkningnar för höginkomsttagarna medan Obama prioriterar skattelättnader längre ned i fördelningen. I en beräkning av hur förändringen i arbetsinkomster efter skatt för olika inkomsttagargrupper år 2009 syns olikheterna fördelningsprofil tydligt:
Med andra ord står McCain för en fortsättning på Bushs höginkomsttagarvänliga skattepolitik medan Obama representerar en förändring av denna. Hur de amerikanska väljarna tycker om detta får vi se den 4 november.
Hat tip: the WSJ Wealth Report.
Ekonomistas 
Jag drar mig till minnes Alan Kruegers kapitel med titeln “Inequality – Too Much of a Good Thing” i den fantastiskt intressanta boken “Inequality in America – What Role for Human Capital Policies?”. McCain verkar inte ta Krueger på orden… Eller är det någon som på allvar menar (medveten om att hakan som vilar i min hand är en bit utstucken, men det kanske krävs för att få igång en diskussion i sommarlunken :)) att USAs problem är för små inkomstskillnader?
Det finns nog en del som tycker USAs problem är för höga skatter, vilket inte är samma sak som att inkomstskillnaderna är för små.
Det ar fel att kalla Bush’s skattepolitik for regressiv. Ett regressivt skattesystem har endera av tre egenskaper:
1. De som har laga inkomster betalar hogre skatter i procentsats eller i absoluta dollar an de som har hoga inkomster.
2. De som har laga inkomster betalar en storre andel av de totala skatterna an de som har hoga inkomster.
3. De som har laga inkomster betalar en storre andel av de totala skatterna an deras andel av de totala inkomsterna, medan de som har hoga inkomster betalar en lagre andel av de totala skatterna an deras andel av de totala inkomsterna.
Det amerikanska skattesystemet moter inga av dessa tre kriterier och kan saledes inte kallas regressivt.
1. Bade den federala inkomstskatteskalan och de flesta delstaters inkomstskatteskalor ar progressiva.
2. De hogst avlonade 50 procenten betalar 90 procent av skatterna.
3. De lagst avlonade tre decilerna tjanar atta procent av inkomsterna och betalar fem procent av skatterna.
Forutom det faktum att man inte kan sanka skatterna for folk som inte betalar skatter, kan det vara vart att notera att det svenska skattesystemet faktiskt uppfyller det tredje kriteriet for ett regressivt skattesystem.
Sven: Det låter konstigt att svenska låginkomsttagare betalar en större andel av skatterna än deras inkomstandel. Kan du utveckla resonemanget lite?
Sven har rätt i att det amerikanska skattesystemet inte är regressivt, det var slarvigt uttryckt av mig (jag har korrigerat detta). Däremot har den traditionellt höga progressiviteten i USA:s inkomstbeskattning minskat kraftigt under senare år, särskilt under Reagans och Bush d y:s presidentperioder. Denna fråga undersöker Thomas Piketty och Emmanuel Saez i en artikel i Journal of Economic Literature från 2006. De visar bl a att den federala genomsnittsskatten som betalas av inkomsttagarna i den översta tiotusendelen av fördelningen minskat från 71,4 procent 1960 till 34.7 procent 2004. Under samma period har snittskatten som medelklassinkomsttagarna mellan de 40:e och 60:e inkomstpercentilerna betalar ökat från 16,7 procent till 20,5 procent.
Daniel,
Det stammer sakert. Jag har inte last den artikeln, men med tanke pa att vi (sakta men sakert) gar mot en platt federal inkomstskatt har i USA bor andelarna i allt storre utstrackning likstallas med inkomstandelarna. Det finns ett antal skatteavdrag – vissa riktade och “refundable” vilket ger dig ratt till ett bidrag fran den federala regeringen for det du inte kan dra av pa skatten – som ytterligare komplicerar bilden for alla som vill ga i riktning mot en platt skatt.
Notera dock att sjalva den federala skattesatsen inte har stigit for nagon grupp.
Martin,
OECD producerar vart femte ar statistik over skatte-, inkomst- och bidragsandelarna for inkomstdeciler i ett urval av OECD-lander. Den statistiken farn 2000 visade att Sverige hade ett regressivt skattesystem enligt det tredje kriterium jag angav tidigare. I 2005 ars statistik hade regressiviteten utjamnats och systemet narmar sig proportionalitet.
CESifo i Tyskland har reproducerat den har statistiken. Den ar kanske enklare att hitta dar.
Aterigen, har ar det tredje kriteriet for att mata progressivitet och regressivitet i skattesystem:
yL= laginkomsttagares andel av totala inkomster
tL= laginkomsttagares andel av totala skatter
yH= hoginkomsttagares andel av totala inkomster
tH= hoginkomsttagares andel av totala skatter
Om (yL>tL) och (yH<tH) har vi ett progressivt skattesystem.
Om (yL=tL) och (yH=tH) har vi ett proportionellt skattesystem.
Om (yLtH) har vi ett regressivt skattesystem.
Namnda OECD-CESifo publikationer visar saledes att Sverige i statistiken for 2000 och i viss utstrackning 2005 har ett regressivt skattesystem enligt den har definitionen. USA har daremot fortfarande ett progressivt system enligt detta tredje kriterium.
Korrigering:
“Om (yLtH) har vi ett regressivt skattesystem” ska det naturligtvis vara.
Av nagon anledning vill den inte lata mig skriva ut regressivitetsdefinitionen. Men jag tror ni kan se vad den ska vara. Vand bara pa storhetsrelationerna i progressivitetsdefinitionen.
Sven, du har sett denna direktsända snutt med professor Feff Frankel i CNN va?
Apropå skatter och inkomst (och stalin).
Klicka på rutan till höger i bild.
http://mediamatters.org/items/200801230006