Radikalt reformpaket till jul?

Nationalekonomer anklagas ibland för att huvudsakligen vara försvarare av rådande marknadsliberala ordning. Och visst stämmer det att nationalekonomer framförallt ägnar sig åt analysera justeringar av det kapitalistiska systemet snarare än mer revolutionära idéer. Tidigare i år kom dock boken Radical Markets som argumenterar för att ekonomer såsom Adam Smith och John Stuart Mill förespråkade marknadsliberala idéer som var väldigt radikala för sin tid och innebar ett uppbrott mot tidigare system med nedärvda priviliger. Författarna Eric Posner och Glen Weyl menar att tiden nu är mogen för att föra denna tradition vidare och formulera nya radikala nationalekonomiska idéer för en ny tid, bland annat för att möta ökad ojämlikhet.

Boken tar bland annat sin utgångspunkt i den kanske mest radikala teoribildningen inom nationalekonomi: teorin för allokeringsmekanismer (mechanism design). Teorin för allokeringsmekanismer handlar explicit om alternativ till marknaden då prismekanismen av olika skäl är satt ur spel. Detta gäller både i det lilla, som utbyte av semiarietalare, men i Radical Markets används teorin som inspirationskälla för betydligt mer genomgripande reformer. I boken framförs fem olika förslag. Även om förslagen förefaller orealistiska, är de mycket tankeväckade. Det var längesedan jag läste en bok som förde fram såpass många nya, intressanta nationalekonomiska idéer.

Det första förslaget är en total omstöpning av äganderätten med akronymen COST (Common Ownership Self-assessed Tax). Författarna tar utgångspunkt i att äganderätten är en slags monopolrättighet som kan missbrukas och leda till att resurser inte används effektivt. Till exempel kanske grannen till en fabrik som behöver bygga ut utnyttjar situationen och tar så mycket betalt för marken att utbyggnaden försenas eller inte blir av. För att minska detta problem och för att utjämna förmögenheter, föreslår författarna en skatt på företags och individers tillgångar på sju procent per år (i kombination med ett avskaffande av befintliga kapitalskatter och sänkt skatt på arbete). Skatten ger naturligtvis starka incitament att uppge ett lågt beskattningsbart värde. Tanken är därför att man anger värdet på sina tillgångar själv, men att vem som helst när som helst kan köpa tillgången för det värde man har satt. Frestelsen att ange ett lågt värde och därmed betala lägre skatt måste därmed vägas mot risken att man tvingas sälja tillgången till ett lågt pris. Det bästa är därför att sanningsenligt uppge vad man faktiskt skulle vara beredd att ge upp tillgången för. Om man investerar i tillgången, till exempel bygger ut fabriken, får man ange ett nytt värde. Därmed betalar man högre skatt i förhållande till investeringens värde, men man får också igen investeringens värde om tillgången säljs.

Eftersom det är svårt att uppnå en högre årlig avkastning än sju procent, innebär en skatt på denna nivå närmast en expropriation och skulle leda till en kraftig utjämning av förmögenheter. Rimligen skulle investerare därför knappast vilja satsa i länder som inför COST. COST förefaller också leda till en hel del osäkerhet genom att vem som helst helt plötsligt kan köpa till exempel ens hus, men om man värderar stabilitet högt får man helt enkelt sätta en hög värdering och skatta därefter. (Stabilitet är framförallt förunnat välbeställda, så en sådan skatt är förmodligen progressiv.) Det finns andra praktiska invändningar, men författarna föreslår att gå varsamt fram och i första hand testa COST på tillgångar som staten upplåter själv och där de praktiska problemen är mindre, till exempel licenser för mobiltelefontrafik.

Bokens andra förslag handlar om att ge upp principen om att varje person har en röst i demokratiska val. En svaghet med denna fina demokratiska princip är att det inte med röstens hjälp går att signalera hur viktigt man tycker en enskild fråga är. Författarna föreslår därför att varje medborgare ska få ett antal röstkrediter varje år som kan användas i demokratiska val i olika frågor. En röst i ett val kan köpas för en röstkredit, två röster för 4 röstkrediter, 3 röster för 9 röstkrediter och så vidare. Detta kallas Quadratic Voting och ges akronymen QV. Det finuerliga med just kvadraten av antalet röster är att det gör att marginalnyttan av en röst i en fråga blir proportionerlig mot antalet röster man väljer att lägga (marginalnyttan i termer av antalet röster (r) sätts lika med derivatan av kostaden för en röst, 2r). I ett senare kapitel i boken föreslås ett än mer radikalt system där röster i stället kan köpas för pengar, men författarna påpekar att detta skulle förutsätta en jämnare fördelning av resurser (vilket kan uppnås med COST).

I Radical Markets förs också tre andra intressanta förslag fram. Ett kapitel ägnas åt ett system kallat VIP (Visas between Individuals Program) där varje medborgare kan sponsra arbetstillstånd för en invandrare och få del av det invandrarens förtjänst, men också ansvara för att migranten har nödvändiga försäkringar. Boken innehåller även ett förslag som syftar till att förhindra institutionella investerare att äga alltför många företag i samma bransch och därmed skapa incitament att begränsa konkurrensen. I slutkapitlet diskuteras att data som till exempel Facebook och Google samlar in och tjänar pengar på bör betraktas som arbete som utförs av användarna. För att ta betalt för detta arbete som vi alla utför genom att t.ex. fördriva tiden på sociala medier föreslås en ny slags globala fackföreningar som kan driva igenom ersättningar för detta arbete.

Det finns naturligtvis mycket att diskutera både vad gäller dessa idéers önskvärdhet och politiska genomförbarhet. Om inte ovanstående idéer är radikala nog, ägnas de avslutade kapitlen åt än mer fanastieggande förslag, såsom till exempel införande av COST även för humankapital (du uppger ett pris som du åtar dig att jobba för och betalar skatt i förhållande till detta pris oavsett om du jobbar eller ej). Radical Markets i julklapp garanterar i alla fall livliga diskussioner efter Karl-Bertil Jonssons julafton i varje familj med intresse för ekonomi och politik. För den som inte vill läsa hela boken, finns mycket matnyttigt att läsa på bokens hemsida eller så kan man lyssna på en intervju med Glen Weyl på EconTalk.