Problemförnekande skolverk

Det blev ju viss uppståndelse kring den artikel på DN Debatt om betygsinflationen på gymnasiet som Magnus Henrekson och jag skrev för några veckor sedan. Häromdagen fick jag en hög pressklipp och kunde då notera att Skolverket ville nyansera bilden vi målade upp. Visst, sa man, siffrorna är korrekta men ökningen ägde främst rum mellan 1997 och 2001 (eller 2002,  enligt en annan källa). Därefter fick man ordning på problemet genom att kriterier för MVG slogs fast.

Om man tittar på figuren nedan är uttalandet häpnadsväckande. Sedan 2001 (2002) har andelen elever med toppbetyg ökat 180 (150) procent. Räknar man i absoluta tal är ökningen från 2002 till 2007 större än ökningen mellan 1997 och 2002. Frågan man ställer sig är vilket intresse Skolverket har i att tona ner problemen. Och oavsett vad svaret är så väcks frågan om Skolverket är en myndighet att lita på?

Ingen fara på taket sedan 2001?

Ingen fara på taket sedan 2001?

Comments

  1. Krolben says:

    Tyvärr tycks inte incitamentsproblematiken uppfattas från lokalpolitiskt håll heller. Det är väl tyvärr en allt för trolig prognos att vi kommer få se markant förbättrade betyg för eleverna i Trelleborg framöver…

    http://sydsvenskan.se/omkretsen/trelleborg/article549050/Elevers–betyg-ska-styra-lararloner.html

  2. Krolben. Förslaget i Trellborg är att låta resultaten på de nationella proven styra lönesättningen. Och proven ska rättas av externa examinatorer. Inget oproblematiskt förslag men det är inte att jämställa med att låta betygen styra lönen.

  3. Mattias Woldu says:

    Jonas; Nu har jag inte läst förslaget men rent intuitivt så tänker jag mig att det leder till att dom nyexaminerade lärarna helt enkelt undviker områden med känt dåligt presterande elever. Jag anser att man borde varit smarta nog att tänka på detta och istället fokusera på hur mycket läraren lyckas HÖJA betygen från tidigare nivåer. Eller har jag tänkt helt fel?

  4. Självfallet bör man göra så (men inte betygen eftersom lärarna själva sätter dessa) men även om man lyckas med detta finns flera problem. i) Nationella prov mäter inte allt av värde (och finns inte i alla ämnen). ii) Själva mätandet kan påverka hur man utformar skolan och pedagogiken. Det är lite dumt om arbetsformerna styrs av mätbehovet och inte av vad som funkar bäst i olika sammanhang och ämnen. iii) Så fort man börjar använda provresultaten som grund för löner kommer lärarna att börja undervisa mot proven. Det är antagligen inte helt optimalt. Hur stort problemet är beror på hur bra proven är utformade och vad alternativet är.

    Exakt hur de tänkt göra i Trelleborg framgår inte och jag tror inte det är klart. Skulle tro att de mest har angett en principinriktning.

  5. Mattias Woldu says:

    Jonas; Jag menade proven. Jag vill poängtera att det egentligen inte är problem med dom effekter som kan uppkomma.

    1. man kan ju bara ändra dom nationella proven för att mäta allt av värde. Jag kommer dock ihåg att nationella proven i t.ex. engelska mätte förståelse, uttal, ordförråd och grammatik. Det är nog så nära man kan komma till att mäta allt av värde. Och kraven borde ju vara högre ju äldre man blir så kraven för nationella prov i årskurs 5 är nog lägre än i årskurs 9. Detta betyder att kanske grammatik och ordförråd inte är lika viktigt i årskurs 5 som det blir i årskurs 9.

    2. Detta är bara ett problem om man väljer att låta det fortsätta vara ett problem. Det är ju bara ett problem om dom som får bra betyg på nationella proven i till exempel engelska inte är bra på engelska egentligen, hur detta skulle hända är jag dock oförstående till. Kan du möjligen utveckla? Pedagogiken behöver ju inte ändras om den pedagogik man fört hittills fungerat bra för nationella proven, men om det inte fungerat bra så är det ju uppenbarligen inte en bra pedagogik man fört. Man får anpassa pedagogiken utifrån den skola man jobbar i med det yttersta målet att eleverna gör så bra ifrån sig i nationella proven så möjligt. Man måste kanske ta till mer drastiska åtgärder som längre skoldagar i vissa skolor och obligatorisk sommarskola varannan vecka under sommaren.

    3. Jag förstår dock inte varför detta inte skulle vara optimalt. Det är ju bara dåligt om själva nationella proven är riktigt riktigt usla. Vi har ju nationella prov som mäter ganska väl kunskaperna. Det är ju bara bra om lärarna börjar undervisa mot proven om det hjälper. Värst är det ju om läärarna inte undervisar mot proven.

  6. i) Självfallet kan prov vara bättre eller sämre konstruerade. Utan att vara en expert på provkonstruktion så inbillar jag mig dock att vissa saker är betydligt lättare att testa på ett objektivt jämförbart sätt än andra. Vill man mäta allt av värde så introducerad även godtycke i bedömningen.

    ii) Man vill mäta lärarens mervärde, dvs rensa för faktorer som elevens bakgrund. I USA funkar detta då man ofta har en lärare per klass och år (och prov varje år). Har man mer flexibla former i undervisningen blir det svårare att isolera den enskilda lärarens mervärde. Om man introducerar ett system som bygger på att den enskilda lärarens bidrag ska premieras kan detta leda till att man systematiskt väljer former där detta mätande är möjligt. Även om detta inte är bäst för elevernas inlärning. Detta kan dock undvikas om man lägger incitamenten på skolnivå men då är frågan hur man ska jämföra.

    iii) Att mala nationella prov under hela sin skolgång är troligen inte optimalt för inlärningen, även om proven är välkonstruerade. Men det kommer troligen att gå bättre på proven för elever som gör det. Som sagt, att undervisa mot proven kan vara bättre än att inte undervisa mot någonting.

    I denna liksom alla andra mångfacetterade verksamheter är det svårt att introducera styrning efter mätbara mål. Dessutom tror jag att det finns vissa problem med att mäta kunskap. I dagens skola verkar man dock också styra efter mätbara mål. Målet är att alla ska få G i alla ämnen. Ingen fel i det, men när all diskussion handlar om hur man ska lyfta upp eleverna till läskunnighet efter 9 år i skolan så finns lite problem.

    Ett annat sätt att premiera bra lärare är att rektorerna sätter löner med större spridning baserat på sin bedömning av lärarens insatser. Så görs i de flesta andra yrken men bland lärarna är lönespridningen minimal. Ökad lönespridning är dock inte enda vägen till framgång. Finland har än mindre lönespridning än Svergie och där funkar skolan omvttnat bra.

  7. Fast när det gäller lärarens mervärde räcker det knappast med att ha ett prov varje år.

    Effekten av föräldrar (och primärt deras utbildningsnivå) och eventuella peer-effekter från bra klasskamrater skulle ju i ett sådant system fångas som att läraren är bra, inte att eleven har lärt sig det på något annat sätt.

    Det enda mer seriösa försöket att komma runt det där som jag har sett är gjort av Lindahl plus någon mer (Krueger?). Då testade de eleverna i slutet på år 5, i början på år 6 och i slutet på år 6. Avsikten var att genom mätningarna i slutet på år 5 och början på år 6 komma åt eventuell föräldraeffekt, som de sedan lade in som en komponent för att kunna se hur stor den riktiga lärareffekten var under år 6.

    Men om man ska använda det som lönesättningsinstrument a la Trelleborg (arma folkpartister som pratar utan att tänka) skulle det krävas ett helt nytt system med nationella prov med flera testtillfälen varje år. Och de pengarna tror jag inte att JB har någon lust att lägga upp.

  8. markus says:

    Skoj om Trelleborg testar, mycket synd om det blir allmän trend.

    Något jag skulle vilja veta om hela det här 20.0-andet är hur mycket mer information om akademisk studielämplighet man hade kunnat utvinna ur betygshandlingen.

    Säg att betyget i e-kursen i matematik betyder mer för lämpligheten än a-kursen i naturkunskap och att förekomsten av specialidrott som elevens val är lite lagom talande.

    Är det enda sättet att få reda på detta att släppa universitetens antagningsavdelningar fria med benäget bistånd från statistik-institutionerna eller har det ett allmänintresse stort nog för att någon kuf ska få forskningspengar för att ta reda på hur det ligger till?

  9. Leffe says:

    Skolverket kan nog helt enkelt inte räkna. Kanske har de utbildats i den svenska skolan… ? 🙂

    När det gäller ”betygsinflationen” – vad sägs om tanken att eleverna har blivit skickligare på att läsa mot MVG-målen nu än då betygssystemet var nytt?

  10. Leffe: Visst kan eleverna blit bättre på att arbeta mot MVG. Dock har studieprestationerna i alla andra mätbara dimensioner försämrats under denna period varför denna förklaring väcker vissa frågor om hur kriterierna är konstruerade.

    JFE: Att fånga lärarens mervärde är en hel industri i USA, baserad på etablerar forskning om hur man rensar för andra faktorer. Det kräver dock som du påpekar betydligt tätare test än de som är föreslagna i Sverige.

    Markus: Så vitt jag förstått pågår det forskning kring vad som funkar bäst för att precidera studieframgång. Gymnasiebetygen verkar överlägset högskoleprovet, åtminstone ännu så länge. Faktum är att när man tar hänsyn till betyget så har högskoleprovsresultatet ingen prediktiv kraft. Troligen beror det på att högskoleprovet mest fångar hur smart man är och att vara smart är en överskattad egenskap.

  11. Svante says:

    Vad menar du med att ”när man tar hänsyn till betyget så har högskoleprovsresultatet ingen prediktiv kraft”?

    Skall det tolkas om att inom en grupp där alla har samma gymnasiebetyg ser man ingen skillnad mellan de som skriver bättre respektive sämre på högskoleprovet?

    Vad har du för källa på det?

  12. Svante: Det är precis så det ska tolkas men jag kan tyvärr inte länka till källan just nu. Kommer att skriva mer om det framöver.

  13. markus says:

    Att det pågår forskning kring vad som predicerar studieframgång är jag väl bekant med, jag har själv jobbat med Ingemar Wedman som varit en av de mer aktiva svenska psykometrikerna inom området.

    Jag är mer ute efter om det finns färdiga databaser med kopplingar mellan akademiska studieprestationer och hela betygsdokument. Det finns ju så mycket kul på betygsdokumentet som snittbetyget inte fångar, betygsgivande skola, valda kurser, enskilda kursbetyg, gymnasieprogram och så.

    Så kan man ställa sina frågor direkt till en färdig databas, eller måste man betala dyra pengar för att bygga en?

    Ja, och apropå högskoleprovet och betygsinflationen, det vore skoj att se hur utvecklingen av korrelationen mellan högskoleprovsresultat och betygssnitt ser ut, i synnerhet för vissa gymnasieskolor. Urvalseffekterna är väl i och för sig betydande för högskoleprovet, men ändå.

    Eller ännu häftigare, undersöka om betygsinflationen leder till orättvisor i fördelningen av studieplatser inom kohorterna och inte bara mellan genom att kolla på utvecklingen av betygssnitt-akademisk prestation ser ut i ljuset av högskoleprovsresultat. Ja, och helst på gymnasieskolsnivå då.

  14. Svante says:

    Tack för svar. Det är intressant inte minst för att vissa utbildningar (bl.a. många av läkarutbildningarna) numera använder kombinationen av gymnasiebetyg och högskoleprov för antagning. Ett exempel är läkarprogrammet i Lund:
    http://www.med.lu.se/laekarutbildning/om_laekarutbildningen/antagning

    Citat från länken:
    ”Läkarutbildningen är kraftigt översökt och de senaste åren har kravet för antagning varit högsta betygsvärde och urvalet gjordes genom lottning. Sedan vårterminen 2007 har Lunds universitet beslutat att vid antagning till program vid Medicinska fakulteten använda giltligt högskoleprov som skiljekriterium i urvalsgrupperna BF (betyg från folkhögskola) och BG (betyg från gymnasium). Detta innebär att för antagningen i BG och BF fordras att du har ett giltligt högskoleprovresultat.”

    Detta är alltså ett exempel på ett problem som orsakats av MVG-inflationen och som uppenbarligen lösts på ett mindre relevant sätt.

  15. markus says:

    Om det har löst på ett mindre relevant sätt eller inte tror jag inte man kan svara på genom att hänvisa till allmänna studier av högskoleprovets predikationskraft efter hänsyn tagen till betyg.

    Om högskoleprovet någonstans har predikationskraft så kan man föreställa sig att det är just för att sålla bland de med 20.0. Där finns det ju numera takeffekt, och pressen att ha just 20.0 kan ju ge extra uppblåsta betyg.

    Men det hela är väl rätt lätt att reda ut, i alla fall om ett slag när vi har några års data över studieprestationer från Lund. Undrar förresten hur låga högskoleprovsresultat som är förenliga med 20.0.

Trackbacks

  1. […] kunskapsnivå och kapacitet. Betygsinflation (som Jonas skrivit mycket om här, här, här och här) urholkar informationsinnehållet i dessa och gör dem mindre användbara. Att med ledning av betyg […]

  2. […] Betygsinflationen är alltså inte bara ett rättviseproblem utan kan även vara en bidragande orsak till den svenska skolans problem med att förmedla kunskap till eleverna. För att ta itu med detta krävs emellertid att den ansvariga myndigheten Skolverket tar frågan på allvar. Hittills har man ju mest ägnat sig åt problemförnekelse. […]

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s