Den okontrollerade skolvalsdebatten

I helgen publicerade SvD:s ledarsida en artikel om skolval skriven av Nima Sanandaji. Texten redogör för forskning av Victor Lavy, välkänd utbildningsekonom vid Warwick. Då jag just satt och förberedde undervisning baserad på Lavys studie ”Effects of free choice among public schools” (gratisversion) blev jag en aning förvånad av hur resultaten presenterades.

Lavys studier analyserar en skolvalsreform i Tel Aviv som 1994 introducerades bland elever som skulle börja årskurs 7. Möjligheten att välja skola gällde till att börja med endast eleverna i Tel Avivs socioekonomiskt svaga distrikt nummer 9. Några år senare utökades skolvalet till att gälla ytterligare två socioekonomiskt svaga distrikt och efter ytterligare några år till att gälla hela Tel Aviv. Vad som studeras är dock endast reformens första år.

Före reformen tilldelades eleverna i distrikt 9 antingen en skola inom distriktet eller någon av fem skolor i Tel Avivs mer välbeställda områden. Efter reformen fick eleverna rangordna någon av fem förutbestämda skolor, tre i distrikt 9 och två i de mer välbeställda områdena. Exakt vilka skolor eleverna hade att välja mellan berodde på vilken skola de gick på i årskurs 6. Till de skolor som fick fler ansökningar än de kunde acceptera fördelades eleverna enligt en nyckel med syftet att upprätthålla en jämn socioekonomisk spridning mellan skolorna.

Precis som Sanandaji skriver verkar reformen haft goda effekter både på kort och lång sikt. Eleverna fick bättre provresultat, valde mer krävande gymnasiekurser, studerade vidare i högre utsträckning och de har idag högre inkomster. Dessutom verkar relationerna mellan lärare och elever samt eleverna sinsemellan ha förbättrats.

Så långt allt väl, men Sanandaji beskriver detta som att ”friskolorna förbättrade studieresultaten”. Vilka friskolor, undrar vän av ordning? Skolvalet gällde kommunala skolor, vilket torde framgå av studiens titel. Vad som beskrivs är också ett skolvalssystem som enligt svensk måttstock måste beskrivas som både begränsat och hårt kontrollerat. Vilka lärdomar som står att finna ur svensk skolpolitisk synvinkel är därför en öppen fråga.

Den svenska skolvalsdebatten innehåller flera olika frågor. Sedan länge står skolornas möjlighet att dela ut vinst på agendan och just nu väcker frågan om ”kontrollerat” skolval känslor. Detta är en aning märkligt eftersom alla skolvalssystem är kontrollerade då de måste kunna avgöra vilka elever som får platserna på översökta skolor. Det slutliga svaret på dessa frågor är politiskt men på vägen dit kan forskningen ge viss vägledning. Detta underlättas emellertid om forskningen inte beskrivs på ett helt okontrollerat sätt.

Comments

  1. Svante Resjö says:

    Skriv en replik i SvD!

  2. larzarvidsson says:

    Ja snälla skriv en replik. Man blir så trött när forskning alltid skall vridas för att tjäna politiska syften.

  3. Ylva Bergström says:

    Jonas du har högt anseende i skolvalsdebatten och skoldebatten överlag, skriv en replik i SvD!

  4. Farhia says:

    Skriv en replik!

  5. Dan Kärreman says:

    Ja, håller med övriga, en replik är på sin plats.

  6. Björn Tyrefors Hinnerich says:

    Det vanliga när debattörer brukar hänvisa till att ”forskningen visar” är att de tar forskning utan att ta hänsyn till studiens kvalité, bara den styrker argumentation. Ovanligare är att de tar forskning av god kvalité och ändrar innehållet själva för att styrka argumentationen.

  7. Skickade ett lätt redigerad version till SvD som tas in som replik. Tack för uppmuntran!

  8. listor says:

    Sajten Skola och samhälle har skapat en Skuggkommission för att ge ”stöd” till Skolkommissionen, som anses ha felaktiga direktiv när den ska utgå från OECD:s skolrapporter.

    Bland bloginläggen finns ett från den 30 november som berättar om IFN:s frukostmöte ”Skolresultaten sjunker – vem vet varför?”, där du var med. Referentens slutsats var att ”de som skulle svara på frågan var en grupp nationalekonomer och de svarade samfällt att de inte visste.”

    Nu pågår anordnar Skola och Samhälle en seminarieserie på ABF. Två av fyra möten är genomförda. Tyvärr har även här problembeskrivningar och frustrationer dominerat. Det konstruktiva har varit nästintill frånvarande. Och systematiken ävenså.

    Fråga: Var finns ett forum där deltagarna kan (istället för att beskriva problem, plocka sönder, analysera) börja göra en konstruktionsritning/beskrivning hur skolan skulle kunna se ut för att återfå sin plats för att skapa välstånd och mening i mångas liv. Ritningen bör beskriva viktiga komponenter (föräldrar, samhälle, kompetensskapande, pedagogik, kultur/värderingar, motivation, socialt fungerande, ledning, styrning/uppföljning med mera) som vi sett fungera i praktik och forskning. Och där man ser hur dessa komponenter fungerar och relaterar till varandra.

    Har sökt på nätet om det finns sådana systembeskrivningar, men har inte hittat.

  9. Micael Kallin says:

    Att sprida falska uppgifter i skolvaldebatten är inget nytt fenomen, SvD’s skribent är i gott sällskap bland andra förljugna ledarskribenter.

    År 2002 publicerade jag dokumentären ”Skola mot skola” för ”Dokument inifrån”, SVT, som dels byggde på internationella forskningsresultat om skolval och segregation, dels en undersökning av Stockholm stads Utrednings- och Statistikkontor, USK. De svenska utredningsresultaten visade på samma samband som den internationella forskningen; att ökad valfrihet leder till ökad segregation.

    DN’s Peter Wolodarski gjorde då sitt yttersta i att sprida desinformation på DN’s ledarsida om de resultat vi publicerat, liksom SvD och andra konservativa röster som kände sig kränkta över det vi publicerat. Vad jag vet har Wolodarski modifierat sin åsikt i skolfrågan sedan dess (liksom han svängt i många andra politiska frågor genom åren, det är väl det som är ungdomens charm, att saluföra omogna åsikter som sedan mognar genom åren).

    Det som tåls att upprepa i skolfrågan är det faktum att Sverige är det extrema exemplet i internationell skolforskning och att i andra länder som t.ex. USA är fritt skolval politiskt otänkbart, med motiveringen att det skulle öka segregationen. Titta på Sverige!

    Jan Björklund brukade som Utbildningsminister försvara sig med att skolresultaten försämrats under en betydligt längre period än vad han var ansvarig för. Enligt Björklund började det att gå utför redan i början av 90-talet. Jag vet inte om Björklund eller berörda ledarskribenter insett att det var just då Bildts/Ask’s skolexperiment påbörjades.

    • jahaja says:

      Definiera ”(ökad) segregation”. Innan skolvalet fanns det inte en enda elev på Östra Real eller Sammis som inte bodde på Östermalm eller i Djursholm. Det gör det förmodligen idag.

      • Du verkar blanda ihop grundskolor med gymnasieskolor. I och med betygsintagningen till gymnasiet så blev skolorna betydligt mer homogena vad gäller elevernas familjebakgrund, men samtidigt (sannolikt) mer heterogena vad gäller geografisk hemvist. Detta hänger samman med att skolresultat samvarierar starkt med föräldrarnas utbildningsnivå så när elever sorteras efter betyg sorteras de också efter familjebakgrund. De elever på Östermalm och i Djursholm som trots relativt lågutbildade föräldrar tidigare gått på samma skola som elever med mer högutbildade föräldrar kom därför efter antagningsreformen att hamna på andra skolor (i snitt). Samtidigt hamnade naturligtvis elever med (i snitt) högutbildade föräldrar från andra stadsdelar att i högre grad hamna på tex Östra Real. Så beroende på om man avser social eller geografisk segregation får man naturligtvis olika resultat. Antagningsreformen diskuteras för övrigt i denna uppsats: http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/j.1467-9442.2009.01594.x/abstract

        Vad gäller grundskolan är det naturligtvis andra mekanismer i omlopp eftersom man inte antar elever baserat på deras studieresultat. Vad forskningen funnit är att skolval lett till ökad social skolsegregation. Exakt hur stor del av den totala ökningen som kan tillskrivas skolvalet är inte helt klart, utan det beror bla på vad som mäts och vilka metoder som används. I en analys skriver IFAU att ”ungefär hälften av de ökade skillnaderna i grundskolebetyg beror på den ökade boendesegregationen och hälften kan tillskrivas skolvalet som ytterligare bidragit till elevsortering i skolan” (sid 346 i http://www.ifau.se/globalassets/pdf/se/2014/r-2014-25-Decentralisering-skolval-och-friskolor.pdf). (En kommentar: IFAU finner att i princip hela ökningen av betygsspridning mellan skolor kan tillskrivas ökad social sortering. Vad citatet ovan säger är alltså att halva den ökning av betygsskillnader som vi observerat mellan skolor beror på elevsortering till följd av skolval.)

        I en annan studie finner de att ca 18 procent av den ökade skolsegregationen med avseende på utländsk bakgrund kan tillskrivas skolvalet: http://www.ifau.se/globalassets/pdf/se/2015/r-2015-05-Skolsegregation-och-skolval.pdf.

      • Micael Kallin says:

        Ökad segregation avser segregationen inom skolan totalt sett. Att det kommer in en eller annan invandrad förortsflicka på någon elitskola påverkar förvisso segregationen (statistiskt sett) positivt – på marginalen. Men om det försvinner en studiemotiverad persisk flicka från Skärholmen till Östermalm förbättrar det inte precis situationen i Skärholmen. Det förstår du säkert.

      • jahaja says:

        Nej, jag blandar inte ihop grund- och gymnasieskola. Östra Real är gymnasium, samskolorna i både Djursholm och Saltsjöbaden var högstadieskolor. Innan skolval infördes hamnade man även på gymnsium enligt närhetsprincipen om linjen man sökte fanns där. Det vara bra ”udda” linjer som gav möjlighet att välja skola (och om det fanns plats över).

        Ja, och skillnaden mellan geografisk och social segregation är att den första är tvingande och den senare är frivillig. Det är ett fult debattknep att inte precisera vilken sort segregation som avses. Att klaga på frivillig social segregation är som att klaga på att veganer är i minoritet bland gästerna på Djuret.

        Sedan har ju begåvning en stark genetisk komponent (har inte ni rent av skrivit någon text om detta här på Ekonomistas någon gång 2008-2009 eller så?) så med hänsyn tagen till kostnaderna för att identifiera detta kanske det rent av är lönsamt ur makroperspektiv (du brukar ju utgå från makroperspektiv när du kritiserar möjligheten att överklaga betyg) att låta barn till föräldrar som sannolikt tillhör de övre stratorna när det handlar om begåvning, ambition mm att gå i de bästa skolorna?

      • De allra flesta pratar om skolsegregation och då utifrån social synvinkel. Vill man ha en annan definition så är det helt ok men då pratar man om andra saker. Det är knappast ett ”fult debattknep” att hålla sig till den gängse definitionen. Huruvida det är avgörande om skolsegregationen är frivillig eller ej — och exakt vad frivillighet innebär — är också upp till var och en att avgöra. Själv väljer jag att prata om skolsegregation, utan moraliserande etikett. Det är möjligt att ökad skolsegregation är önskvärt och det är uppenbart att många föredrar en tydlig social segregation av skolan. Det finns dock en hel del forskning (se tex ”The Elite Illusion” av bla Josh Angrist) som tyder på att vinsterna av att sätta de bästa eleverna på vad man tror är de bästa skolorna är små eller obefintliga.

      • jahaja says:

        Kallin, som Vlachos påpekade ovan skiljer det mellan geografisk och social segregation.

        Nej, jag håller inte alls med om att det är ett problem att ambitiösa flickor från förorten får möjlighet att utveckla sin fulla potential. Problemet är ansvarslösa föräldrar (till de barn som blir kvar) i förorten, Börja tillämpa föräldrabalken på dem.

      • Problemet med valfriheten är alltså att folk väljer som de gör. Bara att byta ut folket mot ett som väljer bättre så är problemet löst. En intressant fråga är om val där föräldrar som inte väljer enligt Jahajas önskemål fråntas vårdnaden/sätt i fängelse är att betraktas som ”frivilliga”.

  10. Mats Persson says:

    Men repliker publiceras väl bara i SvD:s web-upplaga, så de är inte lika synliga som originalartiklarna?

  11. Mitt inlägg och svar från Sanandaji ligger finns nu ute: http://www.svd.se/replikskifte-mellan-vlachos-och-sanandaji-om-skolval/om/ledare-gastinlagg

  12. Daniel says:

    Är inte det stora problemet med Sanandajis resonemang att det faktiskt inte går att veta om skolor är bra eller inte då betyg och nationella prov sätts resp. rättas av skolor själva? Om extern kontroll faktiskt fanns skulle driftformen inte vara ett problem i detta sammanhang. Alla inom skolvärlden vet ju att betygsättningen är allt annat än likvärdig (skollagens portalparagraf…)

  13. Micael Kallin says:

    Jonas Vlachos, är intresserad av om du anser att skolvalsdebatten är ”ovanligt” okontrollerad, alltså mer okontrollerad än andra (långvariga) politiska debatter? (Själv upplever jag skoldebatten som ovanligt korkad, där uppenbara forskningsresultat och argument fullständigt negligeras av dem som inte vill se att segregationen ökar tillföljd av skolval. Skoldebatten förs på en ”Trump-nivå” – med påhitt, hörsägen och lögner).

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s