Nivågruppering verkar bra. I Kenya

I förra veckan skrev jag ett kritiskt inlägg om nivågruppering i skolan. Nivågruppering kan gynna elever genom att undervisningen kan anpassas till elevernas nivå men riskerar särskilt att missgynna svaga elever. Eftersom vi ofta saknar experimentella studier är det emellertid svårt att dra några riktigt starka slutsatser. Som vi skrivit om tidigare har utvecklingsekonomer i allt högre grad börjat använda sig av experiment och nu har Esther Duflo mfl tagit sig an frågan om nivågruppering. Faktum är att det verkar riktigt lyckat. Åtminstone i Kenya.kenya_school

I studien fick 121 skolor pengar till en extra lärare vilket användes för att dela in klasserna i två grupper. I hälften av skolorna slumpades eleverna mellan grupperna och i hälften delades de in baserat på sina ursprungliga betyg. Arton månader senare visade sig att eleverna i de nivågrupperade klasserna presterade betydligt bättre än de andra. Dessutom gynnades alla elever, svaga som starka, ungefär lika mycket. De positiva effekterna visade hålla i sig långt efter att experimentet avslutats.

Ett intressant resultat är att det i de nivågrupperade skolorna inte spelade någon roll för medelduktiga elever om de hamnade i den hög- eller lågpresterande gruppen, vilket tyder på att de inte påverkades av hur duktiga deras klasskamrater var. I de icke-nivågrupperade skolorna gynnades däremot dessa elever av att hamna i en klass med duktiga klasskamrater. Eftersom läraren anpassar undervisningen efter gruppen är det därför omöjligt att dra några slutsatser om konsekvenserna av nivågruppering genom att undersöka effekten av kamratpåverkan när eleverna inte är nivågrupperade.

Det är svårt att veta om dessa resultat är giltiga även i länder som Sverige. Exempelvis är klasserna i Kenya stora vilket gör det svårt att individanpassa undervisningen och det finns litet utrymme för speciella stödinsatser. Men det är inte utan att man önskar möjligheten att genomföra denna typ av studier även i Sverige.

Comments

  1. Rille says:

    Det förefaller väldigt meckigt att få fram tydliga resultat i verkliga situationer. Studierna måste ju dessutom vara dubbelblinda för att eliminera experimenter cues och stereotype threat, som man ju redan vet har effekt i dessa situationer.

  2. johan richter says:

    Om aven de svaga eleverna blir battre spelar det kanske mindre roll om resultatet beror pa stereotype threat?

  3. Dubbelblindhet är ju svårt i alla dessa typer av test eftersom man inte kan blunda för den situation man befinner sig i. Frågan är om det är ett problem eftersom det är beteendeeffekterna man är ute efter. Exakt vad ”experimenter cues” och ”stereotype threat” spelar för roll i ett experiment som pågår under 18 månader och på 121 skolor. Naturligtvis bör man läsa på om detaljerna i experimentet men i princip verkar det ha gått ut på diverse enkäter och test som administrerats i början och slutet av perioden.

  4. hej Jonas!

    Det är väl inte du som skrivit inbjudan till FORES?

    http://lumaol.wordpress.com/2008/11/21/gron-tankehardsmalta/

    Du måste skaffa nya vänner!

  5. Nej, jag har däremot skrivit rapporten som offentliggörs den 27/11.

  6. Då hoppas jag på färre syftningsfel och högre intellektuell nivå!

    Det är riskabelt att sätta sig på höga hästar och den ofrivilliga komiken är aldrig långt borta. Ser fram emot rapporten!

    mvh
    Mats

Trackbacks

  1. […] En av de hetaste politiska frågorna i skoldebatten rör nivågruppering i grundskolan. Skolminister Jan Björklund föreslog nyligen att förbudet mot intagningsprov i teoretiska ämnen i grundskolan ska hävas. Skolforskningen är inte entydig om hur nivågruppering påverkar elevers prestationer, vilket Ekonomistas tidigare skrivit om (se t ex här och här). […]

  2. […] hur många inlägg som helst om resultat från sådana studier, (t ex här, här, här, här, här, här, och här, och det finns många till). Man kan till och med säga att det nästan är svårt att […]

  3. […] av utvecklingsprojekt som fungerar och varför de gör så. Här på bloggen har vi exempelvis skrivit om hennes forskning kring effekterna av nivågruppering i kenyanska […]

  4. […] Här på Ekonomistas har vi ett flertal gånger försökt lyfta fram åtgärder och förslag som skulle kunna förbättra Sidas biståndsverksamhet. Exempelvis har vi diskuterat för- och nackdelar med randomiserade experiment för att bättre kunna förstå vilket bistånd som fungerar och vilket som inte gör det (se t ex här, här, här, och här). […]

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s