Nationalekonomen Richard Thaler har precis kommit ut med boken Misbehaving. Richard Thaler kan sägas vara en av de verkligt stora inom beteendekonomi, bland annat skrev han under många år under vinjetten ”anomalier” i Journal of Economic Perspectives om beteendeavvikelser från standardteorin. På senare år har Richard Thaler framförallt gjort sig känd för att tillsammans med Cass Sunstein myntat och populariserat begreppet ”nudge” (se till exempel mitt tidigare blogginlägg). [Read more…]
Lyckas fattiga barn som får flytta till rikare områden bättre i livet?
2015-05-12 av 5 kommentarer
Hur stor roll spelar det för människors ekonomiska situation var de bor och var de växer upp? Det stora experimentet ”Moving to Opportunity” (MTO) som genomfördes i USA på 1990-talet syftade till att undersöka just det. Genom att ge vissa, slumpmässigt utvalda, fattiga familjer möjlighet att flytta till subventionerat boende i rikare stadsdelar undersöktes konsekvenserna av att en fattig familj istället för andra fattiga får rikare familjer omkring sig. Resultat från experimentet, som dokumenteras i ett nytt working paper av Raj Chetty, Nathaniel Hendren och Larry Katz visar att barnen i de familjer som flyttade bort från fattigdomen klarar sig bättre i livet än de som bodde kvar. [Read more…]
Vad vill SCB göra med sina historiska samlingar?
2015-05-08 av 6 kommentarer
De senaste dagarna har ett rykte cirkulerat i forskarkretsar om att SCB tänker göra sig av med hela sin unika samling av svensk och internationell historisk statistik, inalles två hyllkilometer. Den internationella samlingen skulle troligtvis hamna utomlands, kanske i en depå i Nordnorge eller i Madrid, och därmed utom räckhåll för svenska bibliotekstjänster. Den svenska samlingen, som inte utgiven av SCB, skulle i värsta fall slängas. Biblioteket läggs troligtvis ned vilket påverkar både den interna och externa servicen. I ett mejlsvar från GD Stefan Lundgren har jag fått bekräftelse om att denna process är på gång, men även att SCB inte tänker göra någonting förhastat som exempelvis att splittra den internationella samlingen eller slänga svenskt material utan att först ha säkerställt att det finns bevarat i digital eller annan form. Men trots dessa besked återstår flera frågor. Att digitalisera allt svenskt material är ett stort projekt, och dessutom handlar det såväl om att skanna in som att överföra tryckta data till digitala databaser. Finns resurser avsatta för detta eller krävs extra anslag från staten? Och den övergripande frågan: Hur ser SCB på sin roll som myndighet med det yttersta ansvaret för både historisk och nutida statistik, en roll som man axlat ända sedan Tabellverkets dagar på 1700-talet? [Read more…]
Förklarar teknologisk utveckling ökade inkomstklyftor?
2015-05-05 av 23 kommentarer
För ett knappt år sedan gav tidskriften Science ut ett specialnummer om forskning kring inkomst- och förmögenhetsskillnader (eller snarare forskning på det något flyktigare temat ”inequality”). Numret innehåller många intressanta artiklar men speciellt två texter illustrerar poänger som båda är viktiga men som ofta ställs mot varandra på ett sätt som inte för debatten om inkomstskillnader framåt, speciellt i ett svenskt perspektiv. [Read more…]
Toppinkomsterna 2013: kapitalinkomsterna fortsätter att öka
2015-04-30 av 12 kommentarer
Toppinkomsternas andel av alla inkomster är numera en av de centrala indikatorerna på hela inkomstfördelningens utveckling. Nyligen släpptes inkomststatistik för inkomståret 2013 och uppdaterade toppinkomstserier finns att ladda ned på denna hemsida. Resultatet visar på att trenden med en ökande betydelse av förmögenhetsavkastning, alltså kapitalränta och aktieutdelningar, inom toppinkomsterna. Faktum är att när man mäter inkomster från arbete och kapitalräntor och utdelningar före skatt är andelarna 2013 tillbaka på nivåer vi inte sett sedan det tidiga 1950-talet. [Read more…]
Nytt nummer av Ekonomisk Debatt
2015-04-24 av 17 kommentarer
I dagarna kom Ekonomisk Debatt, som är Nationalekonomiska Föreningens egen tidskrift, ut med ett nytt nummer (nr 3, 2015). Det är fascinerande läsning, och artiklarna spänner över en mängd områden, vissa som kanske inte ligger i nationalekonomins mittfåra (effekten av IPRED, ursprungsmärkning av mat) medan andra gör det (beskattning av varor och tjänster, utvärdering av offentlig sektor, arbetsmarknaden för utrikes födda). Utöver detta bjuder numret på en angelägen ledarartikel, två kortare debattinlägg och två bokrecensioner. Trevlig läsning! [Read more…]
Var förs debatten om den högre utbildningen?
2015-04-21 av 14 kommentarer
Att Sveriges framtida välfärd bygger på att vi lyckas utbilda vår befolkning på rätt sätt är de flesta eniga om. Sedan flera år har vi också haft en omfattande samhällsdiskussion om den svenska grundskolan och antalet politiska utspel i denna fråga har varit legio. Men när det gäller den andra stora delen av det svenska utbildningssystemet, den högre utbildningen vid universitet och högskolor, är debatten betydligt tystare och tidvis helt frånvarande. [Read more…]
Saknas: penningpolitiskt protokoll
2015-04-16 av 10 kommentarer
English translation.
Riksbankens penningpolitik är för närvarande inkonsekvent. Det skapar osäkerhet, vilket i sin tur försvagar penningpolitikens effektivitet. De utförliga penningpolitiska protokollen är en viktig del i Riksbankens kommunikation. Märkligt nog saknas ett sådant protokoll från Riksbankens senaste penningpolitiska beslut, vilket skapar ytterligare osäkerhet om penningpolitiken. Det är viktigt att penningpolitiken är tydlig och trovärdig. Det ökar Riksbankens möjligheter att uppnå samstämmighet bland ekonomiska beslutsfattare om den framtida ekonomiska utvecklingen och minskar därmed deras osäkerhet, vilket är bra för ekonomin. [Read more…]
Kan krigsskadeståndet lösa greklandskrisen?
2015-04-16 av 48 kommentarer
Greklands BNP har sen 2009 fallit med mer än 25 procent och mycket beroende på detta har statsskulden ökat till 175 procent av BNP. Att skulden inte kan betalas har varit uppenbart länge, men snarare än att acceptera detta och försöka hantera situationen på ett konstruktivt sätt förefaller förhandlingsläget tämligen låst. Något desperat har Grekland lyft frågan om krigsskadestånd, vilket den tyska regeringen avfärdat som dumheter. Oavsett de grekiska kravens juridiska legitimitet är dock frågan om inte krigsskadestånden är den väg ur den grekiska krisen som euro-zonen letat efter. [Read more…]
Vaccin mot externaliteter – en uppföljning
2015-04-15 av 4 kommentarer
I ett tidigare inlägg här på Ekonomistas diskuterade jag frågan om huruvida det ska vara tillåtet för föräldrar att låta bli att vaccinera sina barn utan giltiga skäl (ett giltigt skäl är t.ex. att barnet har nedsatt immunförsvar exempelvis på grund av en cancersjukdom). I både Sverige och på andra håll i världen har det höjts röster för att vaccinering inte längre ska vara frivilligt. Australiens premiärminister Tony Abbott har en alternativ lösning: han föreslår att det förblir frivilligt att låta bli att vaccinera sina barn, men att de som avstår från vaccin inte har rätt till barnbidrag, skattelättnader relaterade till barnen, etc. Om förslaget går igenom innebär det att de föräldrar som låter bli att vaccinera sina barn går miste om motsvarande ca 100.000 kronor per år från och med 2016. Inte tvång, men andra ord, men milt sagt starka incitament som förmodligen skulle bryta den nuvarande trenden som pekar mot allt fler icke-vaccinerade barn och skapa rättning i leden bland de australiensiska föräldrarna.
Ekonomistas 
Senaste kommentarer