Vad vill SCB göra med sina historiska samlingar?

De senaste dagarna har ett rykte cirkulerat i forskarkretsar om att SCB tänker göra sig av med hela sin unika samling av svensk och internationell historisk statistik, inalles två hyllkilometer. Den internationella samlingen skulle troligtvis hamna utomlands, kanske i en depå i Nordnorge eller i Madrid, och därmed utom räckhåll för svenska bibliotekstjänster. Den svenska samlingen, som inte utgiven av SCB, skulle i värsta fall slängas. Biblioteket läggs troligtvis ned vilket påverkar både den interna och externa servicen. I ett mejlsvar från GD Stefan Lundgren har jag fått bekräftelse om att denna process är på gång, men även att SCB inte tänker göra någonting förhastat som exempelvis att splittra den internationella samlingen eller slänga svenskt material utan att först ha säkerställt att det finns bevarat i digital eller annan form. Men trots dessa besked återstår flera frågor. Att digitalisera allt svenskt material är ett stort projekt, och dessutom handlar det såväl om att skanna in som att överföra tryckta data till digitala databaser. Finns resurser avsatta för detta eller krävs extra anslag från staten? Och den övergripande frågan: Hur ser SCB på sin roll som myndighet med det yttersta ansvaret för både historisk och nutida statistik, en roll som man axlat ända sedan Tabellverkets dagar på 1700-talet?

SCB har riksdagens uppdrag att förse landet med statistik av god kvalitet. Detta gäller både den som produceras löpande idag, och den som SCB har fört och haft ansvar sedan länge. Tack vare detta uppdrag åtnjuter Sverige och SCB idag ett rykte bland världens forskare att husera ”världens bästa statistik”; det har jag personligen erfarit ett flertal gånger. Utlänningarna beundrar inte bara våra rika registerdatabaser utan även vår långa obrutna tradition att samla och bevara historiska dataserier som tack vare 200 år av fred kunnat hållas närmast intakta till skillnad från många andra länder vars arkiv härjats eller förstörts av krig och diktaturer.

Ett av de största hoten mot detta rykte är att vi glömmer värdet av att inneha och använda dessa kompletta datasamlingar. Kostnader för lokaler och handhavande är säkert inte negligerbara, och risken är att dessa synliga kostnader överskuggar de ”tysta” värden som ett intakt statistikmaterial för med sig. Det är viktigt att SCB klargör hur man ser på värdet av ett intakt historiskt material, att det är en naturlig del i SCBs uppdrag att tillhandahålla statistik av god kvalitet.

Vad vill då SCBs ledning göra med sina historiska samlingar? Det är inte helt klart för mig, men följande verkar gälla:

  • Den internationella statistiksamlingen ska avhysas. Här finns ännu ingen lämplig extern instans som kan ta över den. Enligt uppgift har KB tackat nej, och så även Lunds universitetsbibliotek. Statistisk Sentralbyrå (Norges SCB) ska ha antytt att det kan finnas plats i en av deras depåer i Nordnorge, och Universitetsbiblioteket i Madrid lär vara intresserat. Detta skulle innebära att samlingen försvinner från Sverige, och att den eventuellt inte kommer att katalogiseras, i alla fall inte i Libris. Ett rykte säger att SCB övervägt splittra samlingen mellan olika institutioner men Stefan Lundgren förnekar detta i sitt mejl till mig och säger att man väntar tills man hittat ”ett bibliotek” som kan ta över den.
  • Den svenska samlingen. Denna är komplettast i Sverige (och världen) och består dels av material SCB gett ut och dels av annan utgivning. SCBs eget material ska enligt SCB bevaras, vilket är en självklarhet. Sannolikt förläggs det till Arkivet eftersom biblioteket läggs ned (se nästa punkt) och där det kommer det dessvärre att bli mer svårtillgängligt för både interna och externa användare. Frågan är hur det övriga materialet kommer att hanteras. Klart är att SCBs bibliotek har en hel del unika svenska trycksaker som inte ens finns på KB (trots att de borde finnas där). En hel del av detta material är dessutom okatalogiserat, vilket innebär att det inte finns någonstans i något biblioteksregister. Allt detta material måste katalogiseras och säkerställas så att ingenting förstörs.
  • SCBs bibliotek läggs ned. Detta innebär att skötseln och servicen av de historiska samlingarna kommer att försämras, både för SCBs egna anställda och för alla oss andra.

Digitalisering, alltså inskanning och på sikt överföring till databaser, skulle på sikt kunna vara ett möjligt alternativ till en tryckt samling och en strategi för att bevara materialet till framtiden. Det är också en lösning som SCB verkar framhålla. SCB har redan skannat in en del material (vilket jag har lovordat här på Ekonomistas) men mycket arbete återstår och här krävs resursförstärkningar från regeringen.

Faktum är att digitaliseringsarbetet bör prioriteras och ges ökade resurser, även internt på SCB. Noteras bör även att det finns två sorters ”digitalisering”, dels inskanning av skrifter och dels dataöverföring från tryck till databaser (vilket jag också har efterlyst i tidigare inlägg). Oavsett detta är det dock viktigt att tågordningen blir den rätta: först digitalisera och därefter (eventuellt) avhysa samlingarna.

Sammanfattningsvis är frågan om SCBs historiska samlingar oerhört viktig för både SCB och alla oss nuvarande och framtida användare av denna statistik. Det är viktigt att ledningen tar ställning för sitt ansvar för att hålla en statistik av god kvalitet.

Jag hade dock gärna sett att SCB-ledningen hade varit mer proaktiv gentemot regeringen och övriga samhället i att framhäva vikten av att bevara sina historiska samlingar. Om inte SCBs ledning brinner för den egna statistiken, varför ska vi andra göra det? De senaste signalerna från SCBs ledning ger tvetydiga signaler i dessa avseenden, och det är min förhoppning om att vi nu tillsammans kan få skutan på rätt köl.

Comments

  1. Christian says:

    Här ser man ju framför sig ”Kampradbiblioteket” vid Lunds universitet…

  2. Svante Prado says:

    Bra att du tar upp det här, Daniel. Jag har föreslagit för Ekonomiska biblioteket på Göteborgs universitet att de tar over samlingen, men på kort sikt saknas troligtvis resurser för att härbärgera hela samlingen. Om den internationella samlingen försvinner blir det mycket svårare (och dyrare) att göra internationella komparationer, sådana som oftast lovordas i utvärderingar av forskningens kvalité. I det projekt som jag har fått RJ-pengar för använder vi oss av amerikansk, brittisk, tysk och japansk industristatistik som vi har lånat från SCBs bibliotek. Vi är många som liksom du tycker att det är märkligt att inte SCB tar ansvar för sin unika statistiksamling. Om SCBs bibliotek nödvändigtvis måste försvinna så måste någon annan svensk institution ta över ansvaret för samlingarna. Allt annat vore en skandal.

  3. Sven Hellroth says:

    Bakom SCB:s planer om en nedläggning dess bibliotek och avvecklingen av framförallt de internationella statistiksamlingarna ligger nog sedan flera år kravet på en effektivisering av de statliga myndigheterna som gd hävdar. Samtidigt växer samlingarna och det börjar bli ont om utrymme. Därtill är det är fåtal som rent fysiskt frågar efter den historiska statistiken. Till viss del beror det senare på att SCB sedan några år har dragit ner på sin biblioteksservice mot såväl forskare som allmänhet. En ökad digitalisering är tänkt att kompensera för detta (och har väl gjort så). Resultatet är istället en försämrad fysisk tillgänglighet.
    För drygt tio år sedan var läget annorlunda under dåvarande gd Svante Öbergs tid. Biblioteket var då öppet på ett annat vis mot allmänheten och motiverades bland annat av demokratiskäl. Statistiken skulle inte enbart vara officiell utan också offentlig. Äldre samlingar stod prydligt uppställda, och vem som helst kunde sätta sig och studera dessa källor. Behövdes det gick det utmärkt som extern besökare att låna från magasin. Ett par lånedatorer (internetfria) fanns tillhands om man ville arbeta på plats med materialet.
    Allvarligast idag är väl hotet mot den internationella statistiksamlingen. Den växte på allvar efter SCB:s tillkomst 1858, efter att ha ersatt Tabellverket, då ett omfattande utbyte av statistikpublikationer mellan olika länders statistikbyråer inleddes. Att ombesörja utbytesverksamheten blev SCB:s biblioteks stora uppgift. (Tilläggas bör att den offentliga statistikens tillkomst och utveckling i Sverige fortfarande inte är skriven även om försök har gjorts. Däremot finns en rad specialstudier).
    När det gäller de svenska tryckta samlingarna åligger det KB att ytterst ta sitt ansvar. KB har nationellt ansvar för tryckt svenskt material, inklusive tryckt svensk statistik. SCB:s egenproducerade statistik från Tabellverkets dagar till idag skyddas av arkivlag.
    Vad kan göras? Först ska sägas att jag håller med Svante P och Daniel W. Rent praktiskt är Daniel W inne på rätt spår enligt min mening. Digitaliseringen bör prioriteras och kvalitativt förbättras. Samtidigt innebär en ökad digitalisering ofrånkomligen ett argument för gallring/avhysning. En sådan måste i så fall göras varsamt, gärna i samarbete mellan bibliotek (SCB och KB t.ex.) och forskare. De unika historiska samlingarna sköts bäst om SCB:s bibliotek kan vara kvar och att de finns samlade på ett och samma fysiska ställe.
    Jag håller med om att SCB:s ledning kunde ha varit mer proaktiv gentemot sin uppdragsgivare. Men jag tror också att vi forskare måste betona betydelsen av den unika samling av statistik som finns på SCB. Det är möjligt att vi också samfällt bör agera mot regering och riksdag och verkligen understryka det unika i SCB:s historiska samlingar. Här det viktigt att få med historikerna på tåget. Hur vi ska agera praktiskt är en annan fråga.

  4. SCB har definitivt inte för avsikt att göra någonting som äventyrar vårt kärnuppdrag: att förse landet med svensk statistik av god kvalitet, inklusive statistik från våra historiska samlingar. Vi ska behålla all statistik som SCB (och tidigare Tabellverket) har producerat. Detta material kommer också att finnas tillgängligt att använda på plats i SCB:s lokaler. Vi har aldrig ens diskuterat alternativet att göra oss av med vårt svenska material.

    Detta har jag flera gånger förklarat för Daniel Waldenström. Det är därför trist att han ändå fortsätter att sprida falska rykten och direkta felaktigheter.

    Däremot är det riktigt att jag låtit göra en översyn av hur SCB:s bibliotekstjänster bör se ut i framtiden. Efterfrågan på material i digital form ökar hela tiden. Samtidigt har efterfrågan på några av våra bibliotekstjänster minskat kraftigt och då bör vi rimligen ifrågasätta hur mycket resurser vi ska lägga på att erbjuda dem. Det förslag vi diskuterar (inga beslut är fattade än) är:

    – All svensk statistik, alltså inte bara SCB:s egen, behålls hos oss, så även vår samling av statistisk teori och metod. Däremot överväger vi att minska ambitionen vad gäller nyförvärv inom statistisk teori och metod eftersom dessa böcker sällan eller aldrig lånas av någon. Kanske är det bättre att lägga dessa resurser på att öka takten i digitaliseringen.
    – Vad gäller den internationella samlingen är jag väl medveten om att den är speciell och viktig för forskare. SCB ska inte göra sig av med den internationella samlingen förrän vi har hittat ett lämpligt bibliotek som kan ta över. Samlingen kommer alltså att vara kvar, men inte på sikt på SCB. Sedan många år tillbaka har biblioteketen på statistikbyråerna i Norge, Danmark och Sverige ett avtal där respektive bibliotek fokuserat på att skaffa statistik från en viss världsdel. Norge har haft fokus på Sydamerika, Danmark på Asien och Sverige på Afrika. Vi har sett våra samlingar som en gemensam tillgång och lånat in från varandra när materialet har efterfrågats. För en tid sedan bestämde sig biblioteket på Norges statistikbyrå för att donera sin samling till Norges nationalbibliotek. Vi överväger därför om det skulle kunna vara ett alternativ för oss att göra samma sak för att då få en mer komplett samling internationell statistik samlat på ett och samma bibliotek. I första hand letar vi dock efter en lösning i Sverige.

  5. Intressanta kommentarer. Detta är uppenbarligen en fråga som engagerar och det känns viktigt att vi gemensamt försöker klargöra vad som gäller. Det var förstås inte min ambition att sprida falska rykten utan snarast att skapa en plattform för att öppet prata om frågor som är viktiga för svenskt statistikväsende och det svenska forskarsamhället. Detta anser jag vara mitt ansvar som forskare inom den fria akademin, inte minst när myndighetsanställda personer inte själva kan föra ut dem på ett enkelt sätt. Dessa frågor är alltså inte enbart interna angelägenheter hos SCB.

    Jag tycker att SCB och Stefan Lundgren ger flera klara och, i mina ögon, positiva besked. Allt svenskt material ska bevaras, och på sikt skannas in. Jag förstår dock inte varför nytt material inte ska beställas in. Behöver inte SCBs anställda, alltså landets främsta statistikexperter, tillgång till nya böcker inom statistisk teori och metod? Fast kanske går det att fjärrlåna ny litteratur istället för att köpa in den.

    Den internationella samlingens dagar hos SCB verkar vara räknade. Varför? Om jag förstår det rätt handlar det om att spara pengar eller, annorlunda uttryckt, att man omprioriterar sina resurser. Jag kan inte själv överblicka vilken lösning som är bäst men känner mig ganska övertygad om att en sådan samling kommer att bli allt värdefullare med tiden eftersom den ju förefaller vara unik i vissa avseenden. Lite som de gamla husen vi har i centrala Stockholm och som idag är oerhört eftertraktade och kommer att bli än mer så i framtiden. Tänk vilken lycka för en statistikmyndighet att inneha en sådan värdefull tillgång! Så tänker i alla fall jag att man skulle kunna resonera från SCBs sida.

    Det är positivt att SCB kan tänka sig öka takten i att digitalisera sina samlingar, även om jag inte blir riktigt klok på exakt hur den tids- eller finansieringsplanen ser ut. Att detta kostsamt står klart, och liksom Sven Hellroth anser jag (vilket jag också skriver i mitt inlägg) att vi forskare kanske bör gå samman med SCB för att arbeta fram en plan för att finansiera en omfattande digitalisering. Jag är redo att bistå SCB i en sådan arbetsprocess.

  6. Jan Ottosson says:

    jag har följt debatten med stort intresse och ställer gärna upp för att finna lösningar tillsammans med SCB. Den internationella samlingen bör bevaras.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s