TTIP och glädjekalkyler

TTIP – Transatlantic Trade and Investment Partnership – kallas ett handelsavtal som förhandlas mellan EU och USA. Avtalet inkluderar en minskning av kvarvarande tullar, som för de flesta varor ligger på 0-4 procent, av s.k. icke-tariffära handelshinder, framförallt hinder som skapas av olika produktregler, och av diskriminering vid offentlig upphandling. Dessutom ingår omdebatterade regler för att förstärka direktinvesterande företags ställning mot regeringar. Om det blir ett avtal beror bl.a. på om president Obama får s.k. fast-track, dvs. en fullmakt att presentera ett allt-eller-inget förslag till kongressen.

Det råder ingen tvekan om att TTIP kommer att innebära betydande vinster för vissa företag. Volvo lastvagnar kan t.ex. spara tiotals miljoner genom att inte behöva tillverka och certifiera två versioner av en motor som båda uppfyller samma miljökrav i USA och EU, men genom olika tekniska lösningar. Men hur stora kommer vinsterna att bli för hela ekonomin i USA och EU? Enligt den studie som EU beställt av forskare knutna till CEPR – Centre for Economic Policy Research – är vinsterna otroligt stora, med betoning på otroligt.

Enligt studien kommer USA att ha ökat sin export till EU med 28 procent och EU sin export till USA med 37 procent år 2027. Det är tre till fyra gånger mer än en empiriskt skattad handelsökning inom EU av den inre marknaden. Den huvudsakliga orsaken till att handeln ökar så mycket tycks vara de överdrivna beräkningarna av de icke-tariffära handelshindren. När det gäller handeln med t.ex. bilar uppskattas de motsvara en tull på 25 procent. Jag har svårt att tro att en bil tillverkad i Göteborg skulle kunna säljas till ett 20 procent lägre pris i USA om de icke-tariffära handelshindren tas bort.

Lika otroliga är BNP-vinsterna. För varje dollar respektive euro i ökad export beräknas BNP öka med ungefär 50 cent. Export är ett sätt att få varor och tjänster till lägre kostnad än vad det skulle kosta att producera varorna och tjänsterna på hemmaplan. Med andra ord skulle TTIP ge europeiska köpare tillgång till amerikanska varor och tjänster som i genomsnitt kostar hälften så mycket som motsvarande europeiska. Det tycks vara för bra för att vara sant. (Se även Dani Rodriks diskussion av samma studie som behandlar andra aspekter och är allmänt skeptisk.)

Att vinsterna av olika handelsliberaliseringar enligt min mening överskattas på förhand är snarare regel än undantag. Så var det inför 1993, då den inre marknaden sjösattes, inför Sveriges inträde i EU 1995, inför EMU-folkomröstningen 2003 och nu inför TTIP. Man kan fråga sig varför. Det korta svaret är förmodligen att beräkningar av handels- och BNP-vinster inte är en exakt vetenskap – de rymmer många frihetsgrader – och att forskarna gärna vill infria beställarnas förväntningar.

Comments

  1. Jean-Claude Le Douaron says:

    Paul Krugman hävdar på sin blogg att icke-tariffära handelshinder knappast utgör ett stort problem för företagen jämfört med fluktuerande växelkurser vilket han illustrerar i följande spalt:
    http://krugman.blogs.nytimes.com/2015/05/21/tariffs-versus-currencies/?_r=0
    I tidigare spalter argumenterar han för att TTIP egentligen inte handlar om handel utan om immateriella rättigheter och tvistlösningsmekanismer.

    Och man kan med viss rätt befara att dessa föreslagna tvistlösningsprocedurer kommer att sätta demokratiskt fattade beslut ur spel.

    • Jean-Claude Le Douaron says:

      Moms inom EU på en Tesla varierar mellan 18 och 25%. Moms finns inte i USA men beroende på delstat tillkommer lokala skatter på mellan 3 och 11%, så du kan räkna ut själv hur mycket av de 200 000 SEK som du beräknar som merkostnad beror på skatteskillnader. Att TTIP skulle göra denna bil billigare verkar inte vara så sannolikt. Däremot att det skulle göra det möjligt för stora bolag att stämma stater, regioner eller kommuner för uteblivna vinster verkar vara ganska säkert.

    • Hugo André says:

      @Jean-Claude, Krugman har skrivit en del om ett föreslaget handelsavtal som heter TTP (trans-pacific partnership) där han gör de poänger som du nämner om vad avtalet faktiskt handlar om. Jag tror dock inte han har skrivit särskilt mycket (något alls?) om TTIP.

      Förstår dock inte alls vad Kalle menar, varför skulle det faktum att vissa människor tycker illa om Krugman hindra någon från att citera honom när det är lämpligt? Han vann nobelpriset för sin forskning inom internationell handel och är därför säkerligen mer välinformerad på området än de flesta. Självklart kan han ändå ha fel men det är värt att lyssna.

      • Jean-Claude Le Douaron says:
      • Hugo André says:

        Inte för att detta är så avgörande men.. Läs din första länk, där talar han om TPP och inte TTIP. Du har dock rätt i att den andra delvis handlar om TTIP.

        Desto viktigare har Krugman en svagt negativ inställning till TPP eftersom han misstänker att det kommer att hjälpa exempelvis läkemedelsbolagen på fattigare länders bekostnad där livsviktiga läkemedel blir dyra om patenträtten uppehålls. Han har vad jag vet varken uttryckt sig positivt eller negativt till det atlantiska avtalet men är rimligen mer positiv till detta eftersom det inkluderar länder på ungefär samma utvecklingsstadium.

        För övrigt verkar det som att han klart stödjer Harry Flams åsikt att TTIP (och TPP) kommer ha mycket mindre effekt på välfärd än vad deras förespråkare anser.

      • Kalle says:

        Självklart är det värt att läsa och lyssna på honom. Efter en lång lista med inte helt lyckade uttalande så ska man uppenbarligen vara försiktig med att hävda att han på något sätt besitter sanningen. I många sammanhang används mer hans kändisnamn som referens än vad han faktiskt säger.

  2. Per Altenberg says:

    Harry: Du nämner empiriskt uppskattade effekter av den inre marknaden. Men om man istället ser till litteraturen om empiriska effekter av FTAs och ”Deep and Comprehensive FTAs” ser bilden något annorlunda ut, i synnerhet i senare forskning som tar hänsyn till problem med endogenitet som beror på att valet av FTA-partner inte är en exogen variabel. Se t.ex. Baier och Bergstrand (2007): http://papers.ssrn.com/sol3/papers.cfm?abstract_id=670982 och Baier, Bergstrand och Feng (2014): http://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0022199614000506

  3. ”handelsliberaliseringar”

    Rätta mig om jag har fel men innehåller inte både TPP och TTIP regler rörande intellectual property, d v s regler för en slags superstatligt sanktionerad monopolism? Hur kan det utan förbehåll kallas liberaliseringar?

    ”omdebatterade regler för att förstärka direktinvesterande företags ställning mot regeringar”

    Det är ett medhårsstrykande sätt att uttrycka saken. Andra skulle säga: inskränkningar i demokratin som ökar rika företags och förmögna individers inflytande över politiken. Ett exempel som diskuterats mycket bland kritiker är hur tobaksbolag stämde Australien för att landet ville skärpa reglerna för cigarettpakets utseende som en folkhälsoåtgärd. Joseph Stiglitz tog upp det nyligen i en kritik mot TPP och TTIP rubricerad ”The secret corporate takeover of trade agreements”. Texten avslutades så här: ”Rules and regulations determine the kind of economy and society in which people live. They affect relative bargaining power, with important implications for inequality, a growing problem around the world. The question is whether we should allow rich corporations to use provisions hidden in so-called trade agreements to dictate how we will live in the 21st century. I hope citizens in the US, Europe and the Pacific answer with a resounding no.”
    http://www.theguardian.com/business/2015/may/13/the-secret-corporate-takeover-of-trade-agreements

    Finns det någon svensk nationalekonom som lika offentligt och tydligt som Stiglitz tagit ställning mot de här två avtalen?

    • hjalmar says:

      Jag kollade på EUs sida om förhandlingarna (se nedan). Jag tycker att det verkar OK. Det ligger ju helt klart i sveriges instresse som är ett land helt beroende av internationell handel.

      Why will big business be able to sue governments if they don’t like new laws?

      They won’t. This is a myth.

      Under the Lisbon Treaty, the European Commission negotiates investment agreements on behalf of the EU. When instructing the Commission to enter into talks with the US on TTIP, the governments of the EU’s countries told it to negotiate Investor to State Dispute Settlement (ISDS) as part of the deal.

      The EU wants TTIP to offer protection for EU firms when they invest abroad. ISDS is a way to do this. ISDS has existed for decades and EU countries already have some 1,400 ISDS agreements in place, including as part of their investment treaties with countries outside the EU.

      ISDS makes it possible for a foreign firm to apply for compensation if a government seizes its assets or passes a law which only applies to foreign firms and makes their investment worthless. For example, a law banning a product made in a foreign-owned factory whilst not banning products made by domestic companies.

      ISDS does not stop governments passing laws, but where new laws discriminate against foreign firms it allows them to bring a claim for compensation.

      The European Commission believes the existing ISDS system needs to be improved. That is why it has been very active in developing new United Nations’ rules for ISDS to make ISDS more transparent. The European Commission wants ISDS provisions in EU trade agreements to be the best possible, including with a code of conduct for, and government control of, arbitrators.

      • Jean-Claude Le Douaron says:

        Nej ISDS hindrar inte regeringar eller lokala myndigheter att genomdriva sociala eller miljönormer som kan anses vara en kostnad för företag. Men det kan göra det så dyrt att regeringar eller lokala myndigheter väljer att inte vidta denna typ av åtgärder. 2009 stämde Vattenfall Berlin på 1,4 miljarder EURO i sådan privat tvistelösning därför att de nya miljökraven skulle göra bygget av den nya kolkraftanläggningen ”antiekonomiskt”. Det organ som skulle avgöra tvisten, CIRDI, ansåg sig vara behörig att avgöra fallet. Efter långa förhandlingar valde Berlin att ingå en överenskommelse som ledde till en påtaglig ”uppmjukning av normerna”. Som bekant har nu Vattenfall stämt Tyskland i ett motsvarande förfarande på 4,7 miljarder Euro därför att parlamentet har bestämt sig för att införa en bortre parentes till kärnkraften.
        Det finns massor av liknande exempel. Enligt den franska tidskriften Manière de voir, maj 2015, hade fram till 2012, 244 sådana procedurer avgjorts runt om i världen. Bland dessa Cargill som fått Mexico att betala 90,7 millioner dollar därför att landet infört en skatt på läskedrycker, Tampa Electric fick 25 millioner dollar från Guatemala därför att landet satte ett tak på elavgifterna. Philip Morris hotar att stämma Australien för uteblivna vinster sedan landet antagit en lag om att göra varningstexter och bilder mycket större på cigarettpaketen.
        http://www.theguardian.com/business/2011/jun/27/philip-morris-australia-cigarettes-packaging
        Att kommissionen har fått kalla fötter beror på att de körde en offentlig samrådsprocedur genom en särskild Websida förra året, Ungefär 150 000 svar skickades in varav 97% var starkt emot sådana privata domstolar. Kommissionens nya ”öppenhet” vad gäller TTIP ska nog tas med en hel skottkärra salt som framgår av
        http://corporateeurope.org/international-trade/2015/05/ttip-talks-despite-pr-still-under-cloak-secrecy
        TTIP är också av andra skäl ett oblygt försök att upphöja rätten till profiter över andra mänskliga rättigheter.

    • hjalmar says:

      Jag tror i och för sig att man måste göra skillnad på TTIP och andra avtal dvs. TTIP är mellan likvärdiga parter; EU och USA. Jag kan hålla med om att det kan bli problematiskt om det är obalans mellan parterna.

      Men vad gäller TTIP; jag förstår ändå inte varför ett företag som anser sig diskriminerat inte skulle har rätt att stämma en stat. Vad är felet med att Vattenfall eller ev. Phillip Morris gör det? Om det sen visar sig att dom förlorar så blir det dyrt för dem. Vad är det för fel att stater ger företag rätt att ifrågassätta lagstiftning som dom anser är diskriminerande? Jag fattar inte hur detta skulle vara mot mänskliga rättigheter? Det är ju snarare tvärt om; varför skulle anställda i utländska företag ha sämre rättigheter än lokalt ägda

      • Frågan gäller inte (i varje fall inte primärt) om huruvida utländska företag anser sig diskriminerade relativt inhemska. Istället gäller frågan om utländska företag ska kunna stämma stater på grund av utebliven vinst. Eftersom det är svårt att se vad som *inte* påverkar företags framtida vinster så frågan är var gränserna dras och det är här det finns en oro för att ISDS inom ramen för TTIP är (betydligt?) mer långtgående än andra avtal. Kan Australien stämmas av utländska tobaksföretag pga en ny tobakslagstiftning som gäller alla företag? Frågan är uppe i internationell skiljedom (alltså en annan än TTIPs) är så vitt jag vet inte avgjord ännu, vilket tyder på att den inte var självklar att besvara.

        Det är lätt att se hur långtgående möjligheter att stämma stater för utebliven vinst kan få absurda konsekvenser. Kan bemanningskrav i skolan göras omöjliga då sådana sänker skolföretags framtida vinster? Och om de inte görs omöjliga: måste staten kompensera utländska investerare då sådana bemanningskrav (som gäller alla skolor) sänker de förväntade vinsterna? Kan en energiskattehöjning göras omöjlig då även utländska företag skulle få högre energiräkningar och därmed lägre vinster? Kan utländska företag stämma staten då infrastrukturen inte underhållits tillräckligt vilket gjort transporterna dyrare? Kan man kompenseras för att utbildningssystemet inte levererade så välutbildad arbetskraft man hoppats på?

        Med största sannolikhet skulle svaret på flera av dessa frågor bli nej, men det vore bra med en vägledning om vad TTIPs ISDS egentligen innebär i förhållande till idag. Tyvärr är jag inte själv tillräckligt insatt i detta avtal för att kunna besvara denna fråga.

      • Skälet till att ISDS är så omtalat är för att det har visat sig innebära svårigheter för offentliga lagar som skyddar människor att gå igenom och de luckras upp av avtalen.

        Avtalet gäller mellan EU och USA. Varför skall andra än EU och USA då förhandla om de problem som uppkommer i avtalet ?

        Skälet till att ISDS är så omtalat är för att det har visat sig innebära svårigheter för lagar som skyddar människor att gå igenom. De förhindras av avtalen. Genom att i stället EU och USA sköter förhandlingarna om det som sker och vad som ena sidan ser som problem med avtalet så blir det de som gjorde förhandlingarna som får bestämma vad som gäller enligt avtalet och inte en utomstående domstol. För situationerna förändras och när de gör det kan avtalet behöva omtolkas, då är det bättre att avtalsparterna gör det än en domstol som dömer exakt enligt reglerna.

        EU har ett handelsavtal med Kina – där finns inte ISDS med.

      • På tal om mänskliga rättigheter. Borde inte stater kunna stämma företag som själva eller genom avtal med leverantörer använder t.ex barnarbete! Då barnarbete i vissa länder är accepterat eller t.o.m lagligt till skillnad mot t.ex här(väst) borde syftet vara att skillnaderna utjämnas enligt lika-villkors-principen? TTIP(TPP) får klausuler om kännbara bötesvillkor som innebär att t.ex franska staten kan stämma H&M i USA för barntillverkade kläder som levererats till Frankrike av H&M i USA. I själva verket borde en sådan klausul gälla all handel inom respektive avtalsparts område, dvs intra-EU och intra-USA. Är det inte dags att anstränga sig lite nu när tillfälle ges? Barnarbete är också ett handelshinder p.g.a uppkomna konkurrensfördelar.

  4. Men CGE-simuleringsresultat av handelsliberalisering, t ex inom ramen för TTIP, är ju inte prognoser. De är snarare ämnade som hjälpmedel i att jämföra konsekvenser på olika nivåer av olika scenarier och olika delkomponenter. Tyvärr blir dock fokus ofta på det totala ”resultatet” i kronor och ören snarare än kvalitativa slutsatser. V g storleken (och tecknet) på simuleringarnas resultat tenderar de å ena sidan att underskatta effekterna, då dynamiska långsiktiga effekter ofta inte beaktas. Och dynamiken inom branscher och inom företag tas också sällan med i simuleringarna, vilket ytterligare kan förväntas leda till underskattade effekter. Å andra sidan gör forskarna ofta grova antaganden om vad som kommer åstadkommas i förhandlingarna, vilket inte är till hjälp utanför forskarvärlden.

  5. Jean-Claude Le Douaron says:

    Inom ramen för TTIP förhandlas det också om s.k. ”regulatory cooperation”, dvs hur båda sidor i framtiden skulle harmonisera regler och bestämmelser om känsliga frågor som kemiska ämnen eller finanssystemet. Det låter harmlöst men det skulle i praktiken innebära att de frågor som är mest omstridda flyttas från den demokratiska arena där de ansvariga kan ställas till svar till instanser sammansatta av företagens lobbyister och några tjänstemän som redan från början ska avgöra om förslagen är förenliga med TTIP-avtalet.
    Förresten är inte bara Krugman skeptisk till avtalet, även the Economist, som knappast kan misstänkas för vänstersympatier skriver mycket kritiskt om ISDS:
    http://www.economist.com/news/finance-and-economics/21623756-governments-are-souring-treaties-protect-foreign-investors-arbitration

  6. Det är skrämmande utveckling vi sett när regeringar(läs USA´s President) själva förhandlar om handelsavtal utan egentlig delaktighet av parlamentet(utskottsarbete etc). Fast-Track är en odemokratisk skapelse. Det är med fasa med läser om hur svängdörrs-politiken i USA kunnat skapa maktorganisationen ”Office of the United States Trade Representative (USTR)”. Bara detta räcker för att misstänkliggöra handelsavtalets verkliga innehåll som för övrigt lär vara oerhört svårgenomträngligt för dem som inte själva deltagit i de hemliga förhandlingarna och är jurist. Det sagt så menar jag att allt inte kan vara dåligt.

    Här en partsinlaga:

    http://www.prospect.org/article/fast-track-corporate-wish-list-summer-preview

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s