Tillitens baksida

I många sammanhang lyfts tillit mellan människor fram som en viktig förklaringsfaktor bakom ekonomisk utveckling. (En ny översikt på temat kommer till slutsatsen ”Trust has a causal (positive) effect on economic development…” men andra kommer till motsatt slutsats och åter andra till att det är bäst med lagom mycket tillit). För Sveriges del lyfts denna aspekt ofta fram när man diskuterar vad som är speciellt med den ”Nordiska modellen”. Det är tveklöst så att tillit är viktigt och att den i ekonomiska sammanhang kraftigt sänker transaktionskostnader men det finns också en baksida som sällan noteras och som kan vara problematisk i vissa sammanhang. [Read more…]

Högskolan, kvaliteten och pengarna

Diskussionen om kvalitet och kvalitetsbedömning inom den svenska högskolan har pågått en längre tid. Här på Ekonomistas har diskussionen förts, bland annat om utbildningsfinansieringens effekter, om att det går att mäta utbildningskvalitet enbart genom att studera uppsatser och vad kritikerna av kvalitetsmätning egentligen vill se för alternativ. Mycket är dock fortfarande osagt och just därför var det välkommet att Sveriges Radio P1:s undersökande program Kaliber nyligen har sände tre program på temat ”Högskolan, kvalitén och pengarna”. Förhoppningsvis kan dessa program ge ytterligare liv i denna för svensk akademi så viktiga diskussion. [Read more…]

Ett finansforskningspris i i tiden

Idag meddelade Kungliga Vetenskapsakademien att 2013 års pris i ekonomiska vetenskaper till Alfred Nobels minne går till tre amerikanska ekonomer med fokus på prissättning på finansiella marknader: Eugene Fama, Lars Peter Hansen och Robert Shiller. Dessa tre forskare har alla gjort betydande bidrag för vår förståelse när det gäller hur finansmarknader fungerar. Pristagarna har funnits med länge i prisspekulationerna och två av dem fanns med på topp-10 av de namngivna kandidaterna i Ekonomistas egen omröstning. [Read more…]

Ekonomipriset 2013 går till…

Idag klockan 13:00 tillkännages vem som får Sveriges riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne. I Ekonomistas omröstning var Paul Romer (14% av rösterna), Robert Shiller (9%) och Robert Barro (9%) favorittippade, vilket de även varit i de två senaste årens omröstningar här på Ekonomistas. Fullständiga resultat från omröstningen finns tillgängliga här

Går det att lita på kommunrankingar?

För ett tag sedan presenterade Dagens Samhälle en besynnerlig rankinglista över årets skolkommuner och i veckan var det Lärarförbundets tur. Listorna har sina likheter men medan hög lärartäthet och en hög andel behöriga lärare resulterar i en lägre placering på Dagens Samhälles lista, så gäller det motsatta på Lärarförbundets. Sådana skillnader avspeglar naturligtvis avsändarnas intressen men kan vara svårt att se igenom vid en ytlig läsning. Man kan också konstatera dramatiska förändringar från år till år i kommunernas placeringar: på Lärarförbundets lista tappade Svenljunga kommun 194 placeringar mellan 2012 och 2013 medan Älvdalen klättrade från plats 266 till 76.

[Read more…]

Export går inte att leva på

Regeringen har sedan ett antal år det ganska märkliga målet att exporten ska fördubblas. Även om det förefaller osannolikt att målet kommer att nås så går det betydligt bättre för rikets exportörer än för dess importörer och Sverige uppvisar sedan mitten av 1990-talet stora överskott i handels- och bytesbalanserna. Samtidigt är bostadsbyggandet lågt och mycket tyder på att dessa båda fenomen är förknippade med varandra.

[Read more…]

Titta på rätt film innan du väljer bolån

I traditionella nationalekonomiska modeller är ett grundläggande antagande att människors preferenser är stabila. Det innebär att det en person gillar eller ogillar inte ändras om den grundläggande incitamentsstrukturen och den information som personen har inte förändras. Att detta antagande ofta är orimligt är inte svårt att se, och inom beteendeekonomi utvecklas modeller för att förstå hur människors preferenser förändras med till exempel kontextuella faktorer. I en ny uppsats av Luigi Guiso, Paola Sapienza och Luigi Zingales dras den forskningen till sin spets. [Read more…]

Vem får ekonomipriset 2013?

På måndag den 14:e oktober meddelas vem som får ekonomipriset 2013. Fram till den 13:e oktober kan du traditionsenligt rösta vem du tror kommer få priset här på Ekonomistas. Vi har sammanställt en lista med de mest troliga kandidaterna, men det går även att rösta på annan person utanför listan. (Lars E O Svensson har inte deltagit i sammanställningen av denna lista eller omröstning eftersom han sitter med i Vetenskapsakademien som utser årets pristagare.) Resultatet från omröstningen kommer att presenteras före den/de riktiga pristagarna tillkännages.

Bostadspriser – nominella, reala och i förhållande till disponibel inkomst

Det pratas mycket om bostadspriserna. Som Jesper Hansson har noterat i ett Ekonomistas-inlägg nyligen så blir nyhetsrapporteringen missvisande om den rapporterar tillväxtsiffror som bortser från säsongmönstret. Det är tyvärr också vanligt att man visar figurer över nominella bostadspriserna som ger ett missvisande intryck. Figurer över reala bostadspriser och bostadspriser i förhållande till disponibel inkomst ger ett mer balanserat intryck. (Se uppdaterade data i detta inlägg.) [Read more…]

Ronald Coase, 1910-2013

För några veckor sedan gick en av 1900-talets mest inflytelserika ekonomer bort vid den aktningsvärda åldern 102 år. Ronald Coase, född i en förort till London och med en tuff början på sin akademiska karriär (som han själv berättat om i den biografi han skrev i samband med att han tilldelades Nobelpriset 1991) publicerade redan vid 27 års ålder den banbrytande artikeln ”The Nature of the Firm” (publicerad i Economica, 1937) som introducerade begreppet ”transaktionskostnader” och lade grunden för det fält som kallas ”New Institutional Economics”. Coase ställde den grundläggande frågan ”varför lämnas inte alla transaktioner åt marknaden och prismekanismen? Varför väljer vi att organisera vissa aktiviteter inom ramen för ett företag?” Den enkla lösningen var att notera att det i verkligenheten finns kostnader förknippade med att få säljare och köpare att mötas och komma överens om ett pris. I situationer där det var billigare att planera och koordinera aktivitet inom ramen för en organisation än att utföra motsvarande transaktion på en marknad uppstod företag. [Read more…]