Vem får ekonomipriset 2012?

Nästa måndag den 15:e oktober meddelas vem som får ekonomipriset 2012. Fram till den 14:e oktober kan du traditionsenligt rösta vem du tror kommer få priset här på Ekonomistas. Inspiration till en del av kandidaterna på listan har vi hämtat från det Nobelsymposium som nyligen gick av stapeln i Stockholm (videoupptagningar från detta blir nu successivt tillgängliga här).

Comments

  1. Jag röstar på Robert Barro för hans uttalande i WSJ 22 januari 2009: On the tax side, we should avoid programs that throw money at people and emphasize instead reductions in marginal income-tax rates — especially where these rates are already high and fall on capital income. Eliminating the federal corporate income tax would be brilliant.
    Särskilt den sista meningen.

  2. Förlåt en okunnig skomakare men var finns själva listan?
    PS: Ned med Robert J. Barro!

  3. Erik Mohlin says:

    Det borde finnas ett alternativ att lägga till egna namn.

  4. Michael says:

    @ Niclas Virin. Tyvärr verkar Barro ha blivit alldeles för slapp i sin research under de senaste åren och helt fallit in i Tok-Republikanernas jargong.

    http://krugman.blogs.nytimes.com/2011/09/12/shocking-barro/

    Det finns dessutom massor av andra konstigheter som Barro ägnat sig åt för den som letar lite på Google bl.a.

  5. Michael says:

    Här är en annan knäpp historia från Barro:

    http://economistsview.typepad.com/economistsview/2011/08/glasner-barro-on-keynesian-economics-vs-regular-economics.html

    Om man har gjort bort sig så mycket är man automatiskt diskvalificerad från Nobelpriset vanligtvis…

  6. 2004 när Barro var columnist i Business Week förutspådde han en sysselsättningsökning för januari månad med 65 000 ”according to an equation I use”. Huvudorsaken var ” the Bush Administration’s two best policies: tax cuts…and the pursuit of international security through the operations in Afghanistan and Iraq.” . För säkerhets skull placerade dock Barro sin sysselsättningsprognos inom en osäkerhetsmarginal på mellan . – 90 000 och +225 000. Han fick rätt.

    ABB – Anyone But Barro.

  7. Vet inte vad som hände så att ett telefonnummer kom in texten!!! Ta bort det är du snäll så ingen olycka händer. Talet skall vara plus tvåhundratjugogfem tusen.

  8. Michael
    Jag ska gärna erkänna att jag vet för lite om Barro. Jag kan dock konstatera att Paul Krugmans kritik verkar slappare än den argumentation han anklagar Barro för. Barro säger inte i den kommenterade artikeln, att ”investment depends on long-term incentives”. Han säger att investeringar drivs av ”stable expectations of a sound economic environment, including the long-run path of tax rates, regulations and so on. And employment is akin to investment in that hiring decisions take into account the long-run economic climate”, vilket väl egentligen är ganska självklart. Och det motsägs inte heller av Krugmans kommentar till sitt diagram, att ”[investment] is strongly affected by the business cycle”. Även med mycket stabila förutsättningar om skatter och regleringar får vi nog leva med konjunktursvängningar. I ”goda” tider är naturligtvis investeringsklimatet bättre än i dåliga. Och inte bleve investeringsklimatet bättre med instabila förutsättningar.
    Under punkt 3 kan han inte ens förklara vad han kritiserar. ???
    Sen må man väl ha olika uppfattningar om ”austerity”.

    Om Barro kan övertyga politiker om bolagsskattens skadlighet och därmed kan bidra till att skattearten utrotas från jordens yta, har han verkligen gjort en stor insats till fromma för mänskligheten.

    • Andreas SO says:

      Niclas:
      Vad tycker du om Alliansens sätt att argumentera för den sänkta bolagsskatten? Tycker du att de argumenterar på rätt sätt?

  9. niclasvirin says:

    Andreas
    Nej. Huvudargumentet verkar vara att flera EU-stater numera har lägre skattesatser än Sverige och att Storbritannien är i färd med att sänka, dvs en närmast passiv anpassning till en internationell utveckling. Det kan möjligen förhindra att utländska företag inte väljer bort Sverige eller att svenska företag avstår från att göra nästa investering utomlands. Däremot skaffar sig inte Sverige ett övertag gentemot andra länder. Efter som racet to the bottom troligen är i gång gäller det att attrahera investorer innan det är för sent.
    På niclasvirin.blogspot.com 9 oktober finns det en länk till en intressant artikel i FT den 8 oktober i fråga om internationella storföretags reaktioner på Storbritanniens pågående bolagsskattesänkningar.

    Jag inser att det är ett stort pedagogiskt problem att övertyga allmänheten om att bolagen ska betala mindre skatt. Nu tar regeringen tillbaka en del av skattesänkningen (tror man) genom skärpta regler mot räntesnurror och det är förmodligen politiskt smart. Eller snarast är det kanske så att man vill visa handlingskraft genom att ingripa mot räntesnurrorna och då kan passa på att premiera de skötsamma utan att allmänheten upprörs.

    Jag tycker gott regeringen mer öppet kunde argumentera för skattesänkningen av ekonomiska skäl. Anders Borg har visserligen upprepade gånger sagt att bolagsskatten är den skadligaste och farligaste skatten för investeringar och tillväxt, men han har aldrig förklarat varför. Hade han gjort det skulle skattesatsen kunnat sänkas ännu mer, så att räntesnurror, tunnkapitalisering, transfer pricing och annat upphört av naturliga skäl. Varför skicka vinster utomlands om den svenska skattesatsen är mycket låg.

  10. niclasvirin says:

    Andreas
    Just efter att ha skrivit föregående inlägg fick jag se en artikel i DI. Anders Borg vill sänka bolagsskatten ännu mer. ”Vid en skattesats mellan 15 och 20 procent upphör bolagskatten vara ett bekymmer”, säger han. Pikant nog polemiserar han mot näringslivet, som inte anser att bolagsskatten är problematisk. Så han har inte bara allmänheten att övertyga utan även företagen själva.

    • Andreas SO says:

      Tack så mycket för de utförliga svaren Niclas.
      Det är ju bra att han hänvisar till forskning i alla fall. Som du skriver på din blogg så straffar bolagsskatten framgångsrika företag och gynnar oproduktiva företag (inte just med de orden kanske). För att använda ett populärt uttryck så är det alltså en ‘straffskatt’ på framgångsrika företag som ger jobb åt hundratusentals. Precis vad vi behöver i en lågkonjunktur.. Det borde väl vara ett slagkraftigt sätt att motivera sänkningen på.

      Ps. Undrar hur de resonerade när de valde vilken bild de skulle ha på Anders Borg.. 🙂

  11. Mats Pettersson says:

    Mitt tips inför måndagens ekonomipris är William Baumol eller Assar Lindbäck. Måste jag välja satsar jag på Baumol.

  12. Jag har cirka 15 av Ekonomistas kandidater på min egen lista. Har dock istället för några av era kandidater Lars Peter Hansen, Ariel Rubinstein, Stephen Ross, Elhanan Helpman och Charles Manski. Vi får se! Med sportliga hälsningar, Hubert

  13. Michael says:

    Om ekonomispriset ska vara lite aktuellt så kanske detta kan vara av intresse:
    Increased Government Purchases Right Now Are Self-Funding…
    …and reduce the effective debt-to-GDP burden of a country:
    • For a multiplier μ of 1.5 and a marginal tax revenue share of GDP τ of 1/3…
    • When a credit-worthy government can borrow at a real interest rate r of zero…
    • If the hysteresis parameter η–the share of this year’s demand-side production shortfall that turns into a persistent supply-side potential output shortfall next year–is larger than the decay parameter ρ–the speed with which persistent but not permanent hysteresis effects go away.
    This is a very, very easy hurdle to jump. For any credit-worthy sovereign–or for anybody who can borrow on the credit of any credit-worthy sovereign–it is fiscal expansion now that reduces the effective debt, and fiscal austerity that increases it.
    This is really not rocket science, people. Arguments that austerity makes sense are arguments that the multiplier μ is not 1.5 but 0.5, and that the relevant interest rate r is not the interest rate currently on offer or any future interest rate forecastable off of the term structure but rather something much much higher that will appear with the imminent arrival of the bond market vigilantes.
    We in the North Atlantic have now been waiting for the bond market vigilantes for five years. Here in Japan they have been waiting for the bond market vigilantes for 25 years.

    Kan någon gissa vem som skrev detta nyss på sin blogg? En framtida Nobelpristagare kanske?

  14. Undrar hur många som röstade på den som de tror kommer få, och hur många som röstade på den de tycker borde få….. Själv var jag nog mer åt det senare (Thaler).

  15. Här är listan på de övriga kandidater som föreslagits och som inte finns med i listan ovan (antal röster inom parentes):

    Armen Alchian (2)
    Jan Banan (2)
    Loyd Shapley (1)
    Fred Banks (1)
    Trevor Breusch (1)
    Kenneth Rogoff (1)
    Deirdre Mccloskey (1)
    EMU (1)
    William Baumol (1)
    Bradford de Long (1)

    • Mats Pettersson says:

      Roth & Shapely…. ingen hade med Roth, och en hade föreslagit Shapley.

      Ska vi tolka detta som att vi inte har koll, eller att bredden är för stor? Jag ”gissar” på det sistnämnda på samma grund som jag gissade på Baumol. Dvs jag har ingen aning. 🙂

Trackbacks

  1. […] i stället ha hämtat inspiration från fredspriset och lade sin röst på att EMU. Hela listan finns här. E-postSkriv utTwitterFacebook Filed Under: Kuriosa « […]

  2. […] omröstningen på Ekonomistas-bloggen ser topp tre ut så här i […]

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s