Export går inte att leva på

Regeringen har sedan ett antal år det ganska märkliga målet att exporten ska fördubblas. Även om det förefaller osannolikt att målet kommer att nås så går det betydligt bättre för rikets exportörer än för dess importörer och Sverige uppvisar sedan mitten av 1990-talet stora överskott i handels- och bytesbalanserna. Samtidigt är bostadsbyggandet lågt och mycket tyder på att dessa båda fenomen är förknippade med varandra.

handelsbytesbalans

Att bytesbalansen är positiv betyder att Sverige säljer mer till utlandet än vi köper, vilket innebär att vi som land sparar genom att investera utomlands. Assar Lindbeck har diskuterat bytesbalansöverskottets relation till de låga inhemska investeringarna i bland annat bostäder (figur från Boverket nedan). Även andra forskare har pekat på kopplingen mellan fastighetsbranschen och bytesbalansen, även deras perspektiv skiljer sig något åt.

bostadsbyggandeI en intressant uppsats (sammanfattning) skriven tillsammans med David Laibson finner Ekonomistas Johanna att fastighetsbubblor verkar driva upp den inhemska konsumtionen vilket resulterar i bytesbalansunderskott. En färsk OECD-studie finner ett likartat mönster men fokuserar istället på exportsektorn. Författarna argumenterar att prisökningar på fastigheter tenderar att styra över arbetskraft och kapital från exportsektorn till fastighetsbranschen. Studien lyckas knappast isolera en negativ kausal effekt av fastighetspriser på exporten, men i den mån argumentet stämmer betyder det att åtgärder som missgynnar bostadsbyggandet kommer att frigöra resurser vilket gynnar andra sektorer, bland dem exportindustrin.

Det intressanta med det svenska fallet är att de senaste 15 årens prisökningar på fastigheter varken förefaller ha resulterat i bytesbalansunderskott eller minskad export; exportandelen av BNP har snarast ökat något det senaste decenniet, även om finanskrisen satt vissa spår. Att exporten inte verkar ha påverkats negativt kan alltså hänga samman med att bostadsbyggandet är lågt, prisutvecklingen på bostäder till trots. Exportsektorn har därför inte behövt konkurrera med fastighetsbranschen om arbete och kapital.

I samhällsekonomin hänger det mesta ihop. Oavsett om det är kommunal planhantering, lobbying från bostadsrättsägare, hyresreglering eller bristande konkurrens i byggbranschen som håller tillbaka bostadsbyggandet så kan detta gynna exporten. Omvänt så kan exportökningar svårligen komma tillstånd utan att andra sektorer påverkas negativt.

Det finns med andra ord goda skäl att diskutera exportmålets konflikter med andra värden. Frågan är därför om det inte vore bättre att försöka styra resurserna mot ökat bostadsbyggande snarare än mot ytterligare exportökningar? Export går det ju som bekant inte att leva på. Och om möjligt än mindre att bo i.

_________________________

Data över handels- och bytesbalanserna kommer från SCB och ligger i denna Excel-fil.

Comments

  1. Martin says:

    Export går som bekant inte att leva på…?!? Vad har byggt den svenska välfärden då? Ett land med 9 milj inv, där 99.99% av jordens befolkning INTE bor, har inte tillräckligt stor inhemsk marknad att överleva på. 50% av BNP är export, skall vi kasta bort det och satsa på inhemsk konsumtion ala ”bygglov”? LKAB, SKF, Volvo, ABB, Electrolux, IKEA, H&M m.m. Skall vi säga till dem att vi nu kör ala Nordkorea och stänger gränserna. Vi skall satsa på inhemsk konsumtion! Att vi skulle kunna öka den inhemska marknaden med 100% är ju inte så sannolikt, däremot om än tufft mål, så finns potentialen rent teoretiskt att dubbla exporten. Små länder med liten inhemsk marknad är extremt exportberoende, kan vi inte producera varor/tjänster som andra länder vill köpa av oss så är vi rökta. Sen kan konsumisterna shoppa allt de kan, men det kommer ändå inte rädda svensk tillväxt…

  2. Andreas Rundblom says:

    Här kommer en fråga från en novis.
    De resurser som förs ut ur landet (exporten) ersätts vi för, man brukar prata om att man bygger upp en förmögenhet. Kan man ha koll på var de pengarna tar vägen?

    Går de till löntagarna? I så fall borde det innebära det att privata sparandet ökat.
    Går de till staten? Ja, sannolikt en del, eftersom statsskulden har amorterats ned = förmögenhet ökat
    Går de till kapitalägarna? I så fall, varför vill inte de investera pengarna i Sverige?

  3. Martin says:

    För övrigt är jag inte så säker på att just utländska investerare är så intresserade av att stimulera den sv bomarknaden mer…

    http://cornucopia.cornubot.se/2013/10/bloomberg-uppmarksammar-svenska.html?utm_source=feedburner&utm_medium=feed&utm_campaign=Feed:+blogspot/xnFd+(Cornucopia?)&m=1

  4. Jag håller också med Jonas. Export är något som möjliggör import och konsumtion och bör inte vara något överordnat mål för politiken. Snarare borde ett politiskt mål vara att möjliggöra ökad konsumtion och import. Om det sker via export eller inte är mer eller mindre ointressant.

    Att fokusera ensidigt på exportsidan av handeln medför, i min mening, en alltför stor risk för protektionistisk och globaliseringsfientlig politik, något som knappast gynnar varken svenska eller utländska konsumenter.

  5. Karl says:

    Känns som pilen går i andra riktningen? Det är väl knappast så att satsningarna på export för medel från bostadsbyggandet. Det skulle ju vara att överskatta effektiviteten av dessa insatser. Känns väl troligare att det är regleringen av bopriser och bristen på tillgång till bebyggningsbara fastigheter som utgör den bristen? Främst då i storstadsområdena där prisstegringen har varit störst.

  6. Företagen som exporterar varor, tjänar pengar på detta. Hur ska den ”normala” konsumenten kunna konsumera med pengar som andra tjänar? Och att ha ett tak över huvudet, förutsätter att man kan betala det. Det är ju affärsföretag som bygger och säljer och hyr ut…

    Samma statshushåll, som ska krympa ner statsskulden, ska samtidigt sätta igång konjunkturen – för kapitalens tillväxt har allmänt gått ned. Man erkänner alltså officiellt, att de europeiska försöken att få bukt med krisens verkningar, framför allt genom att radikalt begränsa statsutgifterna, inte lyckats. Det påpekas, att själva sparpolitiken har oönskade biverkningar; den har nämligen drivit in näringslivet – speciellt i södra Europa – i en recession.
    Nedskärningarna hade inte enbart följden, att befolkningen blivit fattigare, utan har överhuvudtaget förstärkt det nationella näringslivets nedgång. Det visar sig på alla håll och kanter, att omsats och vinst är beroende av statlig efterfrågan och subventioner. Och när omsats och vinst uteblir, så blir markandsekonomins tillväxt inte bara långsammare, utan upphör. Kapitalistiska affärer är beräknade till vinst och därför blir det kris när det inte finns något perspektiv för tillväxt för kapitalen. Betalningsförmågan i samhället minskas av statens sparpolitik.

Trackbacks

  1. […] Intressant perspektiv. Om hur en satsningar på export kan hämma bostadsbyggandet. […]

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s