Export går inte att leva på

Regeringen har sedan ett antal år det ganska märkliga målet att exporten ska fördubblas. Även om det förefaller osannolikt att målet kommer att nås så går det betydligt bättre för rikets exportörer än för dess importörer och Sverige uppvisar sedan mitten av 1990-talet stora överskott i handels- och bytesbalanserna. Samtidigt är bostadsbyggandet lågt och mycket tyder på att dessa båda fenomen är förknippade med varandra.

Att bytesbalansen är positiv betyder att Sverige säljer mer till utlandet än vi köper, vilket innebär att vi som land sparar genom att investera utomlands. Assar Lindbeck har diskuterat bytesbalansöverskottets relation till de låga inhemska investeringarna i bland annat bostäder (figur från Boverket nedan). Även andra forskare har pekat på kopplingen mellan fastighetsbranschen och bytesbalansen, även deras perspektiv skiljer sig något åt.

I en intressant uppsats (sammanfattning) skriven tillsammans med David Laibson finner Ekonomistas Johanna att fastighetsbubblor verkar driva upp den inhemska konsumtionen vilket resulterar i bytesbalansunderskott. En färsk OECD-studie finner ett likartat mönster men fokuserar istället på exportsektorn. Författarna argumenterar att prisökningar på fastigheter tenderar att styra över arbetskraft och kapital från exportsektorn till fastighetsbranschen. Studien lyckas knappast isolera en negativ kausal effekt av fastighetspriser på exporten, men i den mån argumentet stämmer betyder det att åtgärder som missgynnar bostadsbyggandet kommer att frigöra resurser vilket gynnar andra sektorer, bland dem exportindustrin.

Det intressanta med det svenska fallet är att de senaste 15 årens prisökningar på fastigheter varken förefaller ha resulterat i bytesbalansunderskott eller minskad export; exportandelen av BNP har snarast ökat något det senaste decenniet, även om finanskrisen satt vissa spår. Att exporten inte verkar ha påverkats negativt kan alltså hänga samman med att bostadsbyggandet är lågt, prisutvecklingen på bostäder till trots. Exportsektorn har därför inte behövt konkurrera med fastighetsbranschen om arbete och kapital.

I samhällsekonomin hänger det mesta ihop. Oavsett om det är kommunal planhantering, lobbying från bostadsrättsägare, hyresreglering eller bristande konkurrens i byggbranschen som håller tillbaka bostadsbyggandet så kan detta gynna exporten. Omvänt så kan exportökningar svårligen komma tillstånd utan att andra sektorer påverkas negativt.

Det finns med andra ord goda skäl att diskutera exportmålets konflikter med andra värden. Frågan är därför om det inte vore bättre att försöka styra resurserna mot ökat bostadsbyggande snarare än mot ytterligare exportökningar? Export går det ju som bekant inte att leva på. Och om möjligt än mindre att bo i.

_________________________

^{Data över handels- och bytesbalanserna kommer från SCB och ligger i denna Excel-fil.}