Sänkt moms garanterar inte höjd sysselsättning

En av de åtgärder regeringen presenterar i vårbudgeten för att få fler i arbete är sänkt restaurangmoms. Tanken är att en sänkt moms kommer att leda till billigare restaurangbesök, vilket i sin tur förväntas leda till att vi som konsumenter väljer att äta ute oftare och därmed lägger ner mindre tid på att laga mat hemma. Detta gör att vi får mer tid som vi kan arbeta och att restaurangerna kommer att anställa fler eller att nya restauranger kommer att öppna. Kort sagt: sänkt restaurangmoms förväntas ge både utbuds- och efterfrågeeffekter.

Komplement till fritid?

Hur kan vi då förvänta oss att priset och efterfrågan på restaurangbesök förändas? I grundkursen i offentlig ekonomi lär vi oss detta beror på utbuds- och efterfrågeelasticiteterna. Ju mer konsumenterna reagerar på prisförändringar, desto mindre kommer priset att sjunka när momsen sänks. Eftersom efterfrågan på restaurangbesök förmodligen är ganska elastisk, dvs priskänslig så kan vi alltså förvänta oss att priserna inte kommer att sjunka speciellt mycket, däremot borde antalet restaurangbesök öka.

Men i vilken utsträckning kommer det att påverka sysselsättningen? Det är naturligtvis i slutändan en empirisk fråga, men personligen har jag svårt att tro på att vi som konsumenter kommer att öka vår arbetstid när vi slipper laga mat hemma. Däremot så lär vi oss också i grundkursen i offentlig ekonomi att vi ska beskatta sådant som är komplement till fritid för att minska de snedvridande effekterna av skatter på arbete. På så sätt kan faktiskt sänkt restaurangmoms göra att vi väljer att arbeta mer. Det verkar också rimligt att tro att det kommer att bli fler arbetstillfällen inom restaurangnäringen. En som har undersökt en liknande fråga på en annan marknad är Tuomas Kosonen som i sin avhandling undersöker effekter av sänkt frisörmoms i Finland. Liksom restauranger är frisörnäringen en tämligen arbetsintensiv verksamhet så hans resultat borde kunna ge en indikation på vad vi ska förvänta oss av sänkt restaurangmoms. Tuomas finner att priset på frisörtjänster verkar ha sänkts med halva momsbeloppet men att efterfrågan vare sig på frisörstjänster eller frisörer har ökat på grund av momssänkningen.

Det är alltså inte uppenbart att sänkt moms ger högre sysselsättning, även om vi utifrån nationalekonomisk teori skulle kunna förvänta oss en ökad efterfrågan på restaurangbesök och därmed ökad efterfrågan på restaurangpersonal. Momssänkningen i Finland har dock gjort det enklare för arbetslösa att följa uppmaningen “Klipp dig och skaffa ett jobb!”