Sänkt moms garanterar inte höjd sysselsättning

En av de åtgärder regeringen presenterar i vårbudgeten för att få fler i arbete är sänkt restaurangmoms. Tanken är att en sänkt moms kommer att leda till billigare restaurangbesök, vilket i sin tur förväntas leda till att vi som konsumenter väljer att äta ute oftare och därmed lägger ner mindre tid på att laga mat hemma. Detta gör att vi får mer tid som vi kan arbeta och att restaurangerna kommer att anställa fler eller att nya restauranger kommer att öppna. Kort sagt: sänkt restaurangmoms förväntas ge både utbuds- och efterfrågeeffekter.

restaurang_maltid

Komplement till fritid?

Hur kan vi då förvänta oss att priset och efterfrågan på restaurangbesök förändas? I grundkursen i offentlig ekonomi lär vi oss detta beror på utbuds- och efterfrågeelasticiteterna. Ju mer konsumenterna reagerar på prisförändringar, desto mindre kommer priset att sjunka när momsen sänks. Eftersom efterfrågan på restaurangbesök förmodligen är ganska elastisk, dvs priskänslig så kan vi alltså förvänta oss att priserna inte kommer att sjunka speciellt mycket, däremot borde antalet restaurangbesök öka.

Men i vilken utsträckning kommer det att påverka sysselsättningen? Det är naturligtvis i slutändan en empirisk fråga, men personligen har jag svårt att tro på att vi som konsumenter kommer att öka vår arbetstid när vi slipper laga mat hemma. Däremot så lär vi oss också i grundkursen i offentlig ekonomi att vi ska beskatta sådant som är komplement till fritid för att minska de snedvridande effekterna av skatter på arbete. På så sätt kan faktiskt sänkt restaurangmoms göra att vi väljer att arbeta mer. Det verkar också rimligt att tro att det kommer att bli fler arbetstillfällen inom restaurangnäringen. En som har undersökt en liknande fråga på en annan marknad är Tuomas Kosonen som i sin avhandling undersöker effekter av sänkt frisörmoms i Finland. Liksom restauranger är frisörnäringen en tämligen arbetsintensiv verksamhet så hans resultat borde kunna ge en indikation på vad vi ska förvänta oss av sänkt restaurangmoms. Tuomas finner att priset på frisörtjänster verkar ha sänkts med halva momsbeloppet men att efterfrågan vare sig på frisörstjänster eller frisörer har ökat på grund av momssänkningen.

Det är alltså inte uppenbart att sänkt moms ger högre sysselsättning, även om vi utifrån nationalekonomisk teori skulle kunna förvänta oss en ökad efterfrågan på restaurangbesök och därmed ökad efterfrågan på restaurangpersonal. Momssänkningen i Finland har dock gjort det enklare för arbetslösa att följa uppmaningen “Klipp dig och skaffa ett jobb!”

Comments

  1. peter gerlach says:

    Intressant. Jag förstår inte riktigt en sak du skriver Eva: ”…vi kan alltså förvänta oss att priserna inte kommer att sjunka speciellt mycket, däremot borde antalet restaurangbesök öka.”

    Hur kan det gå ihop. Om inte priserna förändras så förändras ju inte incitamenten att gå på restaurang och då borde väl inte antalet restaurangbesök öka?

    en sak jag noterade för några veckor sedan var att när många tidningar (t.ex. Metro – men inte på nätet) rapporterade om vårbudgeten så räknade de in den sänkta restaurangmomsen som något som gick direkt till medborgarna: om du tjänar x kronor och går på restaurang y gånger i veckan så får du z kr i skattesänkning (jobbskatteavdrag + sänkt moms per retaurang besök * antalet besök). Det finländska exemplet säger oss alltså att hälften av momsbeloppet skulle kunna räknas hem, men även det verkar otroligt på – kanske kan momssänkningen bromsa prisutvecklingen, men knappast leda till några direkta prissäkningar på kort sikt.

  2. Kul läsning.
    Vad tycker ni på Ekonomistas om de liknande kostnaderna mellan femte jobbskatteavdraget och avskaffandet av barnfattigdomen? Är de två ens jämförbara?

  3. @ Peter: om vi tror att vår efterfrågan på restaurangbesök är relativt priskänslig innebär det att små förändringar i priset leder till stora förändringar i efterfrågan. Jag menar alltså inte att priserna inte kommer att förändras, men att vi borde förvänta oss att de sjunker betydligt mindre än momsen sänks.

    Vad som verkligen kommer att ske med restaurangpriserna återstår att ske men jag är övertygad om att det kommer dyka upp empiriska studier som vi kommer att rapportera om här på Ekonomistas

  4. @ Mats: måste erkänna att jag inte vet vilka jämförelser du hänvisar till. Generellt tycker jag dock att ett femte jobbskatteavdrag är ett mycket dyrt sätt att öka sysselsättningen och tror nog att pengarna kan användas vettigare

  5. William says:

    Statens minskade inkomster och därmed utgifter på grund av den sänkta momsen, hur påverkar det sysselsättningen?

  6. Sänka momsen i restaurangbranchen handlar om att dumpa löner

    http://www.dn.se/ekonomi/krogarna-bryter-mot-lagen

    Du kan inte jämföra det med 25% sänkt moms på tex elektronikbranhen

    Jag har bla köpt en datorskärm samt grafikkort jag aldrig skulle köpt om dom inte sänkt momsen med 10-20%

    Så där skapas efterfrågan! Och ju högre man sänker, ju lägre ingångslöner skapar efterfrågan!

    Många låginkomstagare köper inte förrän det är reor tex!

    Media market hade 25% av en helg, hur lite folk tror du det var där?

    • pontus says:

      ”Och ju högre man sänker, ju lägre ingångslöner skapar efterfrågan!”

      Briljant!

  7. Nils Lindholm says:

    Vem går ut o äter?
    Vem kommer åt momssänkningen * ant krogbesök?

    Vårdbiträdet?
    Utförsäkrade?
    Fredrik Federley?

  8. Anders says:

    Tillsammans med förbättrad kontroll från skattemyndigheten (ökad granskning, personalliggare, certifierade kassaregister mm.) och sänkta arbetsgivaravgifter (branschen sysselsätter många unga) torde sänkt restaurangmoms göra det lättare för seriösa restauranger att hävda sig i konkurrensen, med ökad vit sysselsättning som följd.

  9. Lars Hultkrantz says:

    Jonas Nordström och jag skrev en artikel om just denna fråga i Ekonomisk Debatt 1995, se länken ned. Vi hade bl a skattat restaurangefterfrågans priselasticitet och den var mycket riktigt rätt hög.

    http://www.ne.su.se/ed/pdf/23-7-lhjn.pdf

Trackbacks

  1. […] Här på Ekonomistas har Eva tidigare skrivit om forskning som visar att sänkningen av momsen för frisörer i Finland inte verkar ha påverkat sysselsättningen i branschen. I det senaste numret av Ekonomisk Debatt sammanfattas denna finska forskning även av Iida Häkkinen Skans och Tuomas Kosonen. […]

  2. […] restauranger och vi får veta mer om svenskarnas räknefärdighet och finansiella förmåga (både finska frisörer och finansiell förmåga har vi skrivit om tidigare). Dessutom granskas effekterna av […]

  3. […] Som vi kan se är det allstå inte upp till MAX att bestämma om ”hela momssänkningen går till kunderna” utan detta bestäms av hur priskänsligt utbud och efterfrågan är (dvs lutningen på deras respektive kurvor). Professor Eva Mörk, i offentlig ekonomi sammanfattar detta på ett bra sätt; Hur kan vi då förvänta oss att priset och efterfrågan på restaurangbesök förändas? (…) Eftersom efterfrågan på restaurangbesök förmodligen är ganska elastisk, dvs priskänslig så kan vi alltså förvänta oss att priserna inte kommer att sjunka speciellt mycket, däremot borde antalet restaurangbesök öka. (Ekonmistas) […]

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s