Om två veckor presenteras budgetpropositionen för nästa år, men vi vet redan att regeringen då kommer att föreslå en sänkning av restaurangmomsen. Enligt uppskattningar i ett delbetänkande från utredningen Sänkt restaurang- och cateringmoms kommer momssänkningen att höja sysselsättningen med 6000 personer på sikt.
Här på Ekonomistas har Eva tidigare skrivit om forskning som visar att sänkningen av momsen för frisörer i Finland inte verkar ha påverkat sysselsättningen i branschen. I det senaste numret av Ekonomisk Debatt sammanfattas denna finska forskning även av Iida Häkkinen Skans och Tuomas Kosonen.
Häkkinen Skans och Kosonen presenterar dessutom studier av den sänkta restaurangmomsen i Finland den 1 juli 2010. Denna momssänkning verkar ha minskat priserna med ungefär en tredjedel av momssänkningen, vilket liknar priseffekterna efter sänkningen av frisörmomsen. Det är svårt att redan nu dra några slutsatser från denna skattesänkning, men beräkningarna bakom uppskattningen att en momssänkning i Sverige skulle höja sysselsättningen med 6000 personer antar att momssänkningen på lång sikt får fullt genomslag på priset. Häkkinen Skans och Kosonens bedömning är att “i ljuset av de finska erfarenheterna verkar dessa antaganden ganska optimistiska“.
Jag har kommenterat frågan här:
http://marknadsliberalen.blogspot.com/2011/09/sankt-restaurangmoms-har-stor-positiv.html
Men det hade varit bra om du hade läst artikeln innan du kommenterade frågan.
“För det andra så bör man komma ihåg att priserna på restaurang på grund av inflation och annat naturligt höjs hela tiden så prissänkningen jämfört med vad priserna annars skulle ha varit (vilket är den relevanta måttstocken) är större än den nominella prissänkningen, vilket innebär att prissänkningseffekten troligen betydligt underskattats.”
Analysen i “ekonomisk debatt”-artikeln belyser *inte* den nominella prissänkningen som du hävdar – utan tittar just på prisökningen relativt vad den skulle ha varit utan momssänkningen. Rent praktiskt genom att man jämför med närliggande sektorer.
Och visst är det så att man inte – på förhand – med säkerhet kan veta vad sysselsättningseffekterna är. Det är just därför vi behöver denna typ av studier. Läs den!
Stefan: läs studierna innan du låter ditt ego göra avtryck på din blogg…