Är dolda könsmaktsstrukturer en myt?

Återigen har begreppet könsmaktsordning kommit upp på den politiska dagordningen. Denna gång sedan moderaternas partisekreterare Per Schlingmann lyft fram de ”påtagliga strukturella problem som innebär att kvinnor har mindre makt, tjänar mindre, äger mindre och alla konsekvenser som följer därav”.

Kvinnor är underrepresenterade i många sammanhang, inte minst i ledande positioner inom offentlig och privat sektor (där Sverige av flera orsaker ligger långt efter USA). Men inte nog med det. Många anser att även de kvinnor som tar sig till toppen marginaliseras genom att de stängs ute från de informella nätverken. Mot dessa dolda könsmaktstrukturer hjälper inte ens en 50-50-fördelning utan här måste ännu mer djupgående omprogrammeringar ske (likt den genuscertifiering som Uppsala universitet nyligen försökt lansera).

Men är den dolda diskrimineringen av kvinnor verkligen så omfattande som imagevissar påstår? En ny studie, Women in power: Sex differences in Swedish local elite networks, av sociologerna Christoffer Edling, Gergei Farkas och Jens Rydgren vid Stockholms universitet ifrågasätter att så är fallet.

Forskarna har byggt en unik databas över lokala elitnätverk i fyra mellansvenska kommuner. Under lång tid har företrädare för de politiska, ekonomiska och kulturella toppskikten kartlagts och intervjuats om sina olika förbindelser, formella liksom informella, med andra personer. Därefter har olika kvantitativa nätverksmodeller använts för att testa om könsskillnader existerar.

Huvudresultatet är entydigt. Vare sig i bilden ovan över individers nätverkspositioner (svarta prickar är kvinnor och vita är män) i de fyra lokalsamhällena eller i statistiska analyser finns tecken på att kvinnor marginaliseras. Kvinnorna är färre, men de har samma status. Forskarna finner i detta sammanhang med andra ord inget stöd för att det existerar dolda känsmaktstrukturer som systematiskt missgynnar kvinnor i maktpositioner.

Huruvida dessa resultat kan generaliseras till övriga samhället, eller till andra länder, är oklart eftersom Edling-Farkas-Rydgrens studie är den första i sitt slag. Fler liknande studier behövs för att skapa klarhet i frågan, och därmed undvika en jämställdhetspolitik som snarare baseras på trosföreställningar och ogrundade påståenden än på evidensbaserad forskning.

Länkar: SvD1234,Brännpunkt,Exp1,SydSv,TA,VLT,VA,HD,DN

Comments

  1. Gurkmejan says:

    Intressant. Men kan du förtydliga vad som menas med att ”Kvinnorna är färre, men de har samma status”. Vad menas med status och hur mättes det i studien?

  2. Ledsen om det blev otydligt. Datan består alltså av att man för varje elitperson listat alla personer som ingår i det formella och informella nätverket, vilket man fått reda på genom dels officiella källor (ledamöter i kommunstyrelsen, rotary etc) och dels genom intervjuer och subjetiva bedömningar av utomstående med lokalkännedom.

    Forskarnas metod går ut på att jämföra mäns och kvinnors (genomsnittliga) nätverksstatus, vilket mäts genom antalet nätverkskontakter samt olika grad av närheten till varje kontakt (hur väl man uppger att man känner den andre eller om den andre också har listat dig som kontakt) och även kombinationer av antalet och närheten.

    Flera olika mått (”degree centrality”, ”closeness centrality”, ”proximity prestige” etc) på nätverkspositioner används alltså i analysen, vilka förefaller ha hämtats från tidigare forskning om sociala nätverk (jag skulle kunna är tyvärr inte kunnig på detta område). Men resultaten verkar inte känsliga för val av mått.

    Hoppas detta gjorde det lite klarare. För ytterligare information kan jag bara hänvisa till forskarna själva.

  3. Martin says:

    ”Fler liknande studier behövs för att skapa klarhet i frågan, och därmed undvika en jämställdhetspolitik som snarare baseras på trosföreställningar och ogrundade påståenden än på evidensbaserad forskning.”

    Du menar att jämställdhetspolitiken är baserad på trosföreställningar idag? Det finns mycket forskning inom vitt skilda discipliner som sysselsätter sig med teorierna ifråga. Men det är kanske bara när de kommer fram till önskvärda resultat som man kan klassa det som evidensbaserad forskning…

  4. e.lind says:

    Intressant forskning som Jens Rydgren håller på med.

    Varför inte bjuda in honom som gästkommentator och få honom att presentera sin forskning?

    Nationalekonomerna har inom organizational economics börjat bekanta sig med maktbegreppet bl. a. genom Eric Van den Steens forskning så det kan vara intressant att höra vad sociologerna har att säga.

  5. Kristian Grönqvist says:

    Sjävfallet finns det en könsmaktordning, den har funnits där ända sen vi blev tvåkönade varelser. Vem trodde något annat?

    Frågan är istället om vi kan bortskaffa naturliga skillnader med lite charmkurser på universitetsnivå, vilket en del forskare tycks tro?

    För människor som har tittat under huden på djuret människa framstår den teorin, som inte alldeles framkomlig.

    Ett minimikrav för ekoniomer och sociologer vore, att åtminstone besitta 60 poäng i hur människor fungerar rent biologiskt, för att kunna förutsäga det minsta om gruppers förhållande till ekonomisk eller social styrning.

    Att grafiskt framställa att det inte finns en könsmaktordning är ungefär lika korkat som att vara feminist och påstå att det inte finns någon biologisk skillnad på män och kvinnor

    Varför i hela fridens namn låter man inte män och kvinnor vara olika. Det är ju det som är intressant.

    • Ragnar says:

      Eeeh, då kan jag ju kontra med att andra behöver mist 60 poäng historia eller motsvarande för att uttala sig i frågan.
      Först och främst har vi inte nödvändigtvis haft könsmaktsordning överhuvudtaget innan vi blev bofasta och jordbrukare. Innan finns det liksom inte så mycket att ha maktordningar om. Inte heller någon form av materiellt arv som kan gå vidare annat än en fungerande och sammanhållen grupp. Sen är det ju mycket tydligt från mindre stammar samt lämningar att de maktordningar vi etablerar kan se mycket olika ut och i de fall de är könsbaserade kan sätta kvinnor i toppen. Sen är det från vår mer moderna historia mkt tydligt att vi kan stoppa in lite allt möjligt i vår syn på manligt/ kvinnligt vilket tyder på att det är kulturella egenskaper som till stor del skiljer oss åt inte biologiska.

      Varför i hela fridens namn låter vill du inte låta män och kvinnor mfl. vara helt fria. Det är ju det som är intressant.

  6. Gurkmejan says:

    Tack för förtydligandet. I ditt inlägg skrev du att ”Många anser att även de kvinnor som tar sig till toppen marginaliseras genom att de stängs ute från de informella nätverken.” och i ditt förtydligandet skriver du att ”Forskarnas metod går ut på att jämföra mäns och kvinnors (genomsnittliga) nätverksstatus, vilket mäts genom antalet nätverkskontakter samt olika grad av närheten till varje kontakt (hur väl man uppger att man känner den andre eller om den andre också har listat dig som kontakt) och även kombinationer av antalet och närheten.” Forskarna har ju alltså inte visat huruvida kvinnor eller män stängs ut från VISSA nätverk. De visar bara att båda grupperna är med i någon typ av nätverk. Statusen och inflytandet på tex politiska beslut kan ju variera mellan olika nätverk. Eller har jag missförstått dig? Jag var inne på forskarnas hemsidor men hittade inte mer information där.

  7. Kristian, jag förstår din poäng. Min läsning av begreppet könsmaktsordning är att det är betydligt mer än att könen är olika. Den olikhet som finns mellan könen kan förklaras på flera sätt, och till skillnad från biologiska modeller vill teorierna som kan kopplas till begreppet ”könsmaktsordning” att biologin tonas ned och istället sociala förtryckarstrukturer lyfts fram.

    Forskarnas analys berör marginalisering av kvinnor i maktpositioner, vilket därmed är ett tänkbart resultat av en könsmaktsmordning. Inom nationalekonomisk forskning finns många som försöker testa empiriskt huruvida dolda strukturer/agendor som t ex diskriminering kan förklara observerade skillander mellan olika grupper.

    Till Gurkmejan: forskarna analyserar de olika nätverken både enskilt och tillsammans. Resultaten är desamma i stort sett. Men jag förslår att du kontaktar författarna och ber om uppsatsen (jag har en preliminär version fr okt-09 men den är inte för cirkulation utan författarnas medgivande).

  8. Nymnchen says:

    Om det är barnafödandet som förstör det hela, borde inte samhället uppmuntra barnafördande under studietiden. Det finns flera skäl för att ge studenter en generös föräldraersättning om de väljer att skaffa barn under studietiden. Jag kan se flera möjliga fördelar både för jämställdheten och för samhället i stort:

    1) eftersom studenters inkomster är oberoende av genus (till skillnad från arbetandes inkomster) så kan man anta att studenter är mer benägna att dela lika på sin föräldraledighet.

    2) det oftare är lättare att kombinera studier och barn än arbete och barn (dvs man kan antar att föräldralediga studenter kan fortsätta studera lite)

    3) innebär inget avbräck i arbetslivet, vilket borde vara en fördel både för föräldrarnas karriär och arbetsgivarna

    Norge har en sådan generös förälraersättning för studenter. Skulle vara intressant att se vad den fick för utfall.

  9. Klas Hansson says:

    Det vore intressant att se förändringarna över ett par decennier i dessa nätverksmodeller. Och vad är det för kommuner – små eller stora?

    I boken Maktens kön (Red. Anita Göransson, utgiven 2007, men redovisar förhållandena 2001) studeras makteliten i ett antal fält (näringsliv, politik, förvaltning, organisationer, massmedier, kultur, Svenska kyrkan samt vetenskap). Det är makten på högsta nivå som undersöks – vanliga professorer platsar t.ex. inte som undersökningsobjekt i vetenskapsfältet. Perspektivet är Sverige i sin helhet, inte lokala förhållanden, och i t.ex. näringslivet är det stora företag med fler än 2000 anställda som studeras. Metoden skiljer sig avsevärt från de tre sociologernas. Resultatet verkar också skilja sig. Ska man se det rent kvantitativa, så utgörs totalt 26% av makteliten i de undersökta fälten av kvinnor 2001, mot 13% 1989. Två fält skiljer ut sig, dels politiken, där 45% av eliten är kvinnor (31% 1989), samt näringslivet, där 5% är kvinnor (1% 1989). Det har alltså hänt en del under dessa 12 år.

    Denna bok innehåller mycket material, bland annat om chefernas sociala bakgrund. Cheferna själva ansåg att personkontakter och utbildning var de viktigaste faktorerna för att nå framgång, medan släktförhållanden, social bakgrund och ekonomiska tillgångar saknade betydelse. Chefer med priviligierad bakgrund var dock mycket överrepresenterade. Särskilt gällde detta kvinnorna i makteliten, vilka också var bättre utbildade. Kanske krävdes extra kompensation för kvinnors eventuella extra hinder?

  10. Johan says:

    Det som jag vet om forskningsfältet är inte mycket, men det är väl belagt att det finns viss omedveten särbehandling där man grupperar människor efter kön. Det behöver vi ibland komma tillrätta med, och det verkar kunna göras när folk väl är medvetna om vad de gör utan att tänka på det. Dock ser jag inget självändamål med att kvinnor och män ”gör samma saker överallt”. Kvotering av allt möjligt är fel väg att gå.

  11. Kristian Grönqvist says:

    Daniel

    Jag menar lite mer. Kösmaktordningen är ett naturligt sätt för tvåkönade djur att visa att jag är hane, du är hona och Du har inget här att göra. Det är alltså precis som det skall vara.
    Den moderna forskningens märkvärdiggörande av det förhållandet äger sin upprinnelse i den politisk korrekta synen på att könen bör ha samma förutsättningar.

    Det är just där felet uppträder.

    De har inte samma förutsättningar

    Män vill tävla om att hoppa över ribban på högsta stället.

    Kvinnor möjligen över att hitta det lägsta stället.

  12. josef Dlouhy says:

    Jag har arbetat som forskningsledare på SLU. Redan år 2002 hade de kvinliga forskningsledare högre genomsnittlön än de manliga forskningsledare. Rektor, min fakultetsdekanus och institutionschef var alla kvinnor. Tala om trosföreställningar. Genushysterin i Sverige har för länge sen spårat ut. Pendeln har slagit över.

  13. Avlant (s) says:

    Jag kanske missförstod undersökningen men som jag uppfattar inlägget så är mätmetoden binär, antigen finns en relation (formell som informell) eller inte. Vilken natur
    relationen är av kontrolleras inte (vilket kanske inte heller var syftet om det nu inte framgår av de statistiska analyserna). Den steriotypa bilden av manliga informella nätverk är en grupp herrar som sitter i en bastu och fattar alla beslut i förväg. Hurvida dessa herrar vid sidan av detta har informella relationer till en stor grupp kvinnor verkar inte speciellt relevant i sammanhanget. Man kan tänka sig att kvinnornas låga totalantal (eller kullturella bariärer, så som respekt för demokrati) hindrar dem från att ingå motsvarande konstellationer varvid deras informella nätverk inte nödvändigtvis kan växlas in i motsvarande mängd makt.

    Frågan är alltså är det kvantitet eller kvalitet som avgör om informella nätverk är en del av könsmaktstrukturer.

  14. det finns väl förvisso ganska mycket evidens för att det finns en könsmaktordning. min favorit:

    Holm, H.J. 2000. ”Gender-Based Focal Points.” Games and Economic Behavior 32(2): 292-314.

    • Andreas SO says:

      Med all respekt så undersöker inte denna studie om det finns en könsmaktsordning eller inte.

  15. Karin says:

    Det här var ju en intressant analysmodell!

    Intressant vore att veta, som någon ungefär tog upp, hur individerna nått de positioner i nätverket de har.

    Krävs lika mycket (utbildning, nedlagd arbetstid, försakande av egen fri tid [t.ex. för att man lägger tid på att ta hand om hem och barn när man inte jobbar], etc) av kvinnor än män för att nå likvärdig position i ett nätverk?

  16. Karin: Studien handlar inte om selektering in till elitpositioner. Utan om de kvinnor som väl når sådana nivåer marginaliseras. Detta eftersom vissa ibland hävdar att det inte räcker med, t ex, 50-50 fördelning eftersom det finns informella nätverk, marginalisering o dyl som undergräver en till synes jämn könsfördelning.

    Men tecken på sådan marginalisering finner alltså inte forskarna. De kvinnor som når toppen har inte mindre tillgång till informella nätverk, och har inte mindre inflytande än motsvarande grupp män.

    Du har dock en poäng i det att det kanske krävs mycket mer av kvinnor att nå samma position. Kanske är de kvinnor som når toppen mycket mer kompetenta än de män som är där. I sånt fall skulle en jämn utfallsfördelning faktiskt tyda på marginalisering, eftersom om det rådde lika möjligheter skulle dessa bättre kvinnor dominera. Men en sådan hypotes är ju både svår att visa och kanske även väl långsökt, vad vet jag.

  17. Karin says:

    Eller upprätthålla, så kan man hoppa över diskussionen om selektering.

  18. Karin says:

    Alltså ”vad krävs för att upprätthålla” i stället för ”vad krävs för att nå”.

Trackbacks

  1. […] ett inlägg på sajten Ekonomistas tar Daniel Waldenström en oerhört intressant forskningsrapport för alla […]

  2. […] också namn. Därmed så debatterar de mer på lika villkor. Vi bör även nämna att den nya Edling-Farkas-Rydgren studien som beskrivs på sajten Ekonomistas ifrågasätter genusteorins grundsten – hypotesen att kvinnor marginaliseras inte efter […]

  3. […] ut. Vi har redan länkat till ekonomistas en gång tidigare då de avslöjade en ny studie som bestrider teori om dolda könsmaktsstrukturer. Då var det bara en sida, nu är det hela bloggen vi […]

  4. […] in Swedish local elite networks”, omskriven av Ekonomistas den 28 januari 2010 i artikeln ”Är dolda könsstrukturer en myt?” (Kan alltså inte hitta studien online, men den går säkert att lokalisera för någon som är […]

  5. […] andra var en länk till Ekonomistas artikel ”Är dolda könsstrukturer en myt?” där man diskuterar resultatet av en studie som gjorts av Christoffer Edling, Gergei Farkas och […]

  6. […] har även forskats om detta. Ekonomistas skrev för fem år sedan om en studie av nätverken för kvinnor och män i prestigeyrken. […]

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s