Delar av vänstern verkar vädra morgonluft på grund av finanskrisen. Den kommunistiska tidningen Proletären utropade redan vid finanskrisens början något hoppfullt om att kapitalismens kris är här. Anders Carlsson skriver så här i det senaste numret av Proletären:
Men betyder detta att det också går åt helvete med kapitalismen, att kapitalismen står inför sin kollaps? Vi skulle väldigt gärna vilja svara ja på den frågan.
Jag tror att det finns många inom vänstern som är glada över finanskrisen. Men är det inte lite cyniskt att vara glad över att finanskrisen bekräftar ens inneboende övertygelse om kapitalismens slutgiltiga kris när den också riskerar att leda till förvärrad lågkonjunktur och arbetslöshet? Anders Carlsson påpekar visserligen att “skadeglädjen fastnar omgående i halsen” av denna anledning, men jag misstänker att många andra på den extrema vänsterkanten bara känner skadeglädje.
Skadeglädje eller inte, men finanskrisen verkar ha inspirerat andra att komponera lite gladprogg anno 2008 om finanskrisen. Klicka och lyssna till härliga och nyskrivna 70-talstoner från Göte Børge!
Ekonomistas 
Hur ar en kris som skapats pga av den keynesianska/socialistiska politik som foresprakas pa dessa sidor en kris for kapitalismen??
Ar det en kris for kapitalismen att amerikanska staten tvingar banker att lana ut pengar till minoritetsgrupper och fattiga med efterfoljande forluster?
Ar det en kris for kapitalismen att statliga SSAB sanker kreditstandarden pa den svenska bolanemarknaden?
Ar det en kris for kapitalismen att tva statliga institut i USA garanterar kreditvardigheten for ovan namnda fattiga lantagare och darigenom ger banker ytterligare incitament till dalig lanepolicy?
Och framforallt, ar det en kris for kapitalismen att statliga centralbanker inflaterar penningmanden (helt i enlighet med era keynesianska ideer) bortom allt sans och vett, vilket driver gen generella kreditstandarden under alla tankbara nivaer?
Ekonomistas: “jag misstänker att många andra på den extrema vänsterkanten bara känner skadeglädje”
Har du inget konkret exempel att komma med? Finns ju hundratals svenska vänsterbloggar och ett tiotal svenska vänstertidningar som du borde kunna hitta något.
Skräckblandad förtjusning som i Prollen går ju även att återfinna hos sådana som Svensson och Jinge.
Ole, du har förstås rätt, jag var lat och det var också därför jag skrev “misstänker”. Jag läser inga politiska bloggar (varken höger eller vänster) och har väldigt dålig koll på vad som skrivs där.
Alltsa om varje ekonomisk kris i en marknadsekonomi skall sta pa minuskontot hos kapitalismen, sa maste val for fan varje svaltkatastrof i en planekonomi sta pa kommunismens dito?
I sa fall vet jag inte riktigt hur hoppfull vanstern skall vara.
Kan inte kapitalismen skapa välstånd för i stort sett alla människor råkar systemet i kris på i stort sett alla nivåer (ekonomiskt, kulturellt, moraliskt). Systemen kommer och går och det är inget att bli särskilt upprörd över, så länge ingen försöker surra fast oss vid det sjunkande vraket. Då blir i alla fall jag upprörd.
Du får ha mer på fötterna för att skriva såna inlägg. Det är nog fler än vänsterpartister som är skadeglada inför finanscirkusen. Det är lätt att götta sig åt arbetslösa börshajar. Men det är synd om islännigarna. Skriv om det!
Känns stort att få vara med och elda upp lite i den vänsterhögertrafikerade debatten. Mitt syfte med låtet var inte detta utan bara att förklara på ett enkelt sätt vad som hänt.
Finns väl inte några direkta faktafel eller politiska åsikter i sången.
Är det någon som hävdar att finanskrisen denna gången kan skyllas på någon annan än amerikanerna???
Var det inte korkade bankmän som skapade låneprodukter som var dömda att gå under.
Var det inte amerikanska politiker som skapade utrymme för detta?
Göte! Lyckligtvis tror jag inte att det är din fantastiska låt som eldar upp debatten — den lockar nog mest till avväpnande skratt. Jag har gått runt och nynnat på den i flera dagar nu! Till skillnad från en del 70-talsprogg har den också en betydligt sakligare låttext…
Robert: Jag blir i varje fall lika röd av stolthet som vilken 70-talsproggare som helst att du gått och nynnat på sången!