Att personer i maktställning ibland missbrukar denna för egen vinning är inget nytt. Inte heller det faktum att sådant maktmissbruk kan gå hand i hand med offentliga uttalanden om vikten av att inte bete sig “omoraliskt”. Vissa skulle till och med säga att just denna kombination av fusk och skenhelighet är kännetecknande för personer med mycket makt (det är t ex tesen i boken “Political hypocrisy: The mask of power, from Hobbes to Orwell and beyond” av David Runciman).
Denna uppfattning får stöd i ny forskning av Adam Galinsky och hans medförfattare Joris Lammers och Diedrik Stapel som är under publicering i Psycological Science. I fem olika experiment lyckas de på ett finurligt sätt visa en rad intressanta saker. Genom att slumpmässigt försätta personer i situationer där de “har makt” alternativt “inte har makt” och sedan låta dessa utföra uppgifter som inte på något sätt relaterar till denna maktposition, men där det i ett fall finns möjligheter att fuska och i ett annat fall handlar om att svara på frågor om “moraliskt uppförande” finner de intressanta skillnader mellan grupperna. Det visar sig att de som är i en maktposition uppvisar den skenheliga kombinationen av att både fuska mer än dem utan makt, samtidigt som de ställer högre krav på sin omgivnings oklanderliga agerande.
Givet dessa resultat går de sedan vidare och testar skillnader mellan en grupp där individerna fås att tycka att de hamnat i en maktposition för att de förtjänat den, och en annan grupp andra där personerna i stället lockas att uppfatta sin situation som en där de oförtjänt har makt (alternativt helt rättvist hamnat i en position utan makt). Resultaten är i dessa fall att personerna som uppfattar sin maktposition som rättmätig blir ännu hårdare i bedömningen av sin omgivning medan de inte verkar tycka att motsvarande beteende från deras egna sida är så farligt. För dem som istället uppfattar sin position som oförtjänt tycks istället ställa högre krav på sig själv medan de inte tycker att andras dåliga beteende är så farligt.
Deras resultat tyder alltså på att det finns en förstärkande effekt till en redan ojämlik fördelning av makt (som förstås kan tolkas som en relation som kan finns i en rad olika situationer). De som redan har makt tar sig inte bara större friheter utan verkar också tycka att detta är som det ska vara, samtidigt som de signalerar att andra i deras omgivning ska “hålla igen”. De som inte har makt agerar däremot på ett sätt där de ytterligare begränsar sig samtidigt som de är mer förlåtande till andras maktmissbruk.
(Se The Economist’s artikel om denna forskning här).
Ekonomistas 
Jag följde länken till Galinskys hemsida för att läsa den refererade undersökningen, men hittade istället den här artikeln, som delvis verkar motsäga det ovanstående:
http://www.time.com/time/health/article/0,8599,1808140,00.html?imw=Y
Intressant! Jag hade inte sett den studien. Dock håller jag inte med om att den motsäger deras senare studie (som jag kommenterar i inlägget). Time’s rubriksättare har helt enkelt inte gjort sitt jobb.
Vad den tidigare studien visar är att personer (som “primas” till att vara) i maktställning utför uppgifter bättre än dem som känner sig maktlösa. Galinsky’s tes verkar ha varit att maktpositionen skulle göra personer överdrivet självsäkra och mindre noggranna när de skulle utföra uppgifter, men de visade sig alltså att det är tvärtom. Personer i maktställning (och därmed med mer självförtroende kan man tänka) blir bättre på att utföra ennkla test av kognitiv kapacitet.
Sammantaget visar de båda studierna att det verkar finnas en trade-off i att personer med makt å ena sidan blir bättre på att utföra vissa uppgifter då de känner sig säkrar på vad de gör (studien refererad i Time) men samtidigt får de också uppfattningen att de kan ta sig friheter (för egen vinning) som de samtidigt inte tycker andra ska ta (den senare studien som kommenteras i inlägget).
Studien döljer sig förresten bakom länken i meningen “I fem olika experiment ….”
Jag tycker också att det är intressant. Ffa att man inte gjort den undersökningen redan i början av kristen tideräkning. Fast personligen tror jag nog att empriska erfarenheter redan gjordes på den tiden, men att man höll dem för sig själv för glatta livet.