Var du röstar påverkar hur du röstar (och så lite Lucas-kritik)

Härom dagen läste jag en intressant artikel i PNAS (Proceedings of the National Academy of Sciences). Jonah Berger, Marc Meridith och Christian Wheeler har studerat hur platsen där man röstar påverkar hur man röstar. På ett övertygande sätt visar de att personer som röstade i skollokaler (till skillnad från t.ex. kyrkolokaler) i det amerikanska allmänna valet 2000 i Arizona med större sannolikhet stödde ett förslag (ett s.k. ballot initiative) som skulle ge mer pengar till skolan (naturligtvis kontrollerat för allt man kan tänka sig). De gör också en uppföljningsstudie där de manipulerar röstningsmiljön på ett slumpmässigt sätt så att vissa röstningsmiljöer leder tankarna till skolors behov genom att ha bilder på skollokaler, medan andra miljöer i övrigt är lika men istället har bilder på kontorslokaler. Resultaten från denna studie stödjer hypotesen att röstningsmiljön (kausalt) påverkar röstningsutfallet. Slutsatsen är att kontexten i vilken individer agerar påverkar även sådant som hur man röstar.

Efter att till en början imponerats av studien och hur elegant de visar något som inte känns orimligt men som däremot känns svårt att testa på ett övertygande sätt, inställde sig dock en i någon mening djupare fråga nämligen: Hur stabila är den här typen av resultat om individer blir varse om möjligheterna att (om än på marginalen) låta sig manipuleras? Om alla som röstar skulle känna till denna studie, skulle de inte också vara mer observanta på att påverkas av miljön i vilken de röstar. Skulle det inte till och med kunna vara så att de blir så medvetna om möjligheten att de finns en ”miljöinverkan” på deras beslut att de överkompenserar och istället blir överdrivet kritiska till förslag som ger mera pengar till skolan just om de röstar i en skolmiljö?

Frågan kan ses som en variant av den så kallade Lucas-kritiken. Det Lucas poängterade var att man inte kunde dra slutsatser om hur ekonomin skulle svara på en policyförändring genom att parametrisera modeller under en viss policy, då parametrarnas värden var beroende av policyn själv. Det var till exempel inget fel på sambandet mellan inflation och arbetslöshet som Phillips fann (den så kallade Phillips-kurvan) så länge man inte explicit försökte exploatera sambandet. Då ändrades underliggande beteenden och sambandet försvann till följd av rationella förväntningar om vad politikerna försökte uppnå.

På motsvarande sätt kan jag tänka mig att miljön i vilken man röstar kanske påverkar vårt beteende. Men den dag vi inser detta, och än mer den dag någon försöker slå mynt av det, så kommer effekten försvinna eller kanske till och med bli den motsatta. Så vad är kontentan? Ja, kanske att som Lucas föreslog försöka modellera och studera ”djupare parametrar”. Samtidigt kommer vi alltid stå inför att vi i praktiken måste använda oss av observationer som kanske inte alla gånger fångar våra grundläggande drivkrafter utan snarast är kontextspecifika uttryck för vad vi egentligen försöker maximera. Om inte annat kan vi kanske vara medvetna om olika studiers rätta djup.

Comments

  1. pontus says:

    Jesper – Bra att du tar upp det har! En ny, randomiserad, studie (som jag tyvarr inte hittar lanken till) har undersokt hur individers engerianvandning paverkas av smileys (jepp!) pa rakningen. En anvandning over nagon form av malanvandning ger en arg smiley pa rakningen, och en anvandning nagot lagre ger en glad smiley. Fragan ar forstas hur langvarig den effekten ar. Min intiala gissning: inte tillrackligt lang for att utnyttjas i policysammanhang.

    Men eftersom beteendeekonomi ar sa a la mode, sa undkommer de sakert den typen av kritik ett par ar till. Kom ihag att det var pa toppen av makroekonomins guldalder som Lucaskritiken infann sig!

  2. Petter says:

    Din fundering påminner lite om resonemang kring politisk kommunikation och rasfrågor. Kommer inte ihåg var jag läste det men det finns resultat som tyder på att när en part försöker använda människors underliggande (mer eller mindre omedvetna) fördomar genom att t.ex. använda ett visst bildspråk kopplat till ett sakbudskap som inte i sig berör rasfrågan, bör motparten påtala att det är just det som sker. Tanken är att väljarna då kan bli varnade och låta medvetna jämlikhetsvärderingar överordnas de omedvetna fördomarna.

  3. Micke says:

    Det mest fascinernade med studien är att den bevisar att ett signifikant antal människor bestämmer sig först i vallokalen.

    Det är väl egentligen den viktigaste punkten. Hur ska vi få ett väl genomtänkt valresultat om många inte bryr sig mer än att de låter de sista fem minuterna bestäma?

  4. Jesper Roine says:

    Pontus: Kul att du gillar observationen. Jag känner till studien du nämner och håller med om att den kan lida av samma problem som jag tar upp. Samtidigt kan man tänka sig att smileyn funkar just för att den kan funka som en påminnelse om ett ”djupare” mål som man vill uppnå. Skillnaden skulle i så fall ligga i att i det ena fallet blir man förbannad för att man känner sig manipulerad medan i det andra fallet blir man påmind om något som man vill uppnå men lätt glömmer bort. Men samtidigt kan man förstås tänka sig att smileyn också gör att man känner sig manipulerad och därför reagerar negativt. Poängen är just att det är dessa saker diskussionerna och tolkningarna av dessa studier borde fokusera mer på.
    Petter: Ja, jag ser också likheterna med det du nämner. Liknande diskussioner har också förts kring ”product placement” inom marknadsföring och i vilken mån ”vanare konsumenter” inte lika lätt låter sig influeras av (eller åtminstonne är mycket bättre på att uppfatta) rena reklam inslag i filmer.
    Generellt sett är detta en av de starkaste invändningar jag tycker man kan ha mot vissa policy-rekommendationer av ”Nudge-karaktär”. Man riskerar helt enkelt att göra människor mindre vaksamma på att de i massa sammanhang kan bli manipulerade om de i allt för stor utsträckning litar på att de är skyddade av lagstiftning och regleringar. Men detta är kanske en annan diskussion…

  5. Jesper Roine says:

    Micke: Du har förstås en poäng, men kom också ihåg att detta mycket väl kan handla om ”marginalväljare”. Det kan mycket väl vara så att de flesta bestämmer sig långt innan och att de inte låter sig påverkas medan andra kanske också har bestämt sig men ligger så på marginalen mellan ett ja eller nej att de genom påverkan i vallokalen kan ändra sig.

  6. Christoffer Rydland says:

    Intressanta tankar. Det lite märkliga med ekonomin är väl att vår föreställning om den påverkar den. Men bara till en gräns. Om vi tror att det går jättebra så gör det det. Ett tag. Sedan kan det braka ihop. Mycket lustigt fenomen. Om man är i en motcyklisk verksamhet som akademien.

    Något man försöker beakta när man skriver ekonomisk historia är hur människor tänkte vid tiden ifråga. Ibland är väl det precis som idag, men ibland kan det nog spela rätt stor roll. Svårt att utröna med vetenskaplig exakthet.

    Jämförande studier i olika miljöer (historiska, geografiska) kanske kan visa vad som är konstant och vad som ändrar sig.

  7. Nils Lindholm says:

    Jag fattar det som att du påstår att JAG röstar olika beroende på lokal !

    Ceneterfästen röstar i bygdegårdar o församlingshem.
    ‘Gamm-Centern’ är lagd åt det hållet.
    Tror inte folket BLIR ‘småreligiösa’ bara för att man röstar i ett församlingshem, dom är det redan.
    Och dom som inte är det, och står där och skall lägg i rösten, helt plötsligt ‘vurmar’ för kyrkan.

    Skulle inte tro att dom i Vellinge röstar i en ABF lokal.
    Dom är ju tydligen M.
    Vilket då skulle bli att Vellinge inte gillar S = ABF.
    Och det verkar stämma.
    Mjee det var en bakåt teori.

  8. Jesper Roine says:

    Njae, Nils, det är inte riktigt som du skriver. Till att börja med så påstår jag ingenting. Jag skriver om en studie som andra gjort (men som jag bedömer som mycket välgjord och därmed tror jag att vad de kommer fram till stämmer). Vad den studien visar är att miljön i vilken man röstar kausalt påverkar hur man röstar. Det är alltså inte bara en korrelation som, precis som du skriver, lika gärna kunde vara ett resultat av att de som redan är centerpartister röstar i bygdegårdar. Detta ska dock inte alls tolkas som att alla blir omvända till vad som helst beroende på miljö. Precis som jag skriver i en tidigare kommentar så tror jag att effekten kommer av att personer som står och väger in i det sista kan fås att tippa över åt endera hållet baserat på olika typer av sista minuten påverkan.
    Sen diskuterar jag också en del om hur stabila sådana effekter är om man gör personer medvetna om att de kan påverkas på detta sätt…men det kanske vi kan lämna därhän.

  9. Nils: Att fastställa orsakssamband är ofta svårt, men också något som ekonomer lägger stor kraft på. I Jespers inlägg framgår att ”de manipulerar röstningsmiljön på ett slumpmässigt sätt”. Detta är helt centralt i studien och gör att de problem du nämner inte påverkar resultaten.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s