Utvecklingsekonomen Paul Collier diskuterade för ett slag sedan de djupare orsakerna till de stigande matpriserna.
Efterfrågan på jordbruksprodukter har ökat kraftigt. Viktigast här är att människor i länder som Kina och Indien äter mer och bättre. Inte minst äter de mer kött vilket kräver mer väsentigt mer resurser än spannmål. Att amerikansk majs med hjälp av subventioner omvandlas till etanol är en annan viktig orsak. Även inom EU subventioneras etanolen men än så länge är det på en rätt låg nivå.
Samtidigt finns det faktorer som håller tillbaks utbudet. Collier anser EUs motsånd mot genmodifierade grödor (GMO) vara en idioti som vi kanske har råd att kosta på oss men världens fattiga länder har det inte. Motståndet sänker produktivteten i det europeiska jordbruket vilket får återverkningar på de globala livsmedelspriserna. Fattiga afrikanska länder vågar inte använda sig av GMO då de riskerar att helt stängas ute från de europeiska marknaderna, vilket de inte har råd med. Dessutom håller rimligen motståndet mot GMO tillbaks teknikutvecklingen på området.
Att både regeringar och biståndsorganisationer vurmar för småskalig jordbruksproduktion gör inte saken bättre. Det är visserligen charmigt med små gårdar som producerar lite av varje, men särskilt effektivt är det inte. Innovations- och investeringsgraden är väsentligt lägre i dessa jordbruk vilket hämmar anpassningen till nya marknadsförhållanden. Storskaliga kommersiella jordbruk har inte sådana problem.
Sedan finns det naturligtvis mer kortsiktiga förklaringar som stigande priser på insatsvaror (läs olja), missväxt för vissa grödor och att flera länder svarat på krisen med att hindra export vilket förvärrat situationen globalt. Men nog känns problemen mer hanterliga efter att Collier visat att de till stor del är skapade med hjälp av våra egna regleringar och subventioner.
Uppdatering: Enligt en ny och hemlig (!?) rapport från Världsbanken är det främst den ökade produktionen av etanol som ligger bakom de stigande matpriserna (vilket fått blogg–världen att explodera av kommentarer). Ökad efterfrågan på livsmedel i Kina och Indien samt stigande oljepriser tillskrivs mindre vikt. Oavsett exakt vad den ökande efterfrågan består av är Colliers synpunkter på de hinder för långsiktigt ökat utbud av livsmedel ytterst relevanta. Inte minst som chefen för FNs jordutvecklingsfond anser att småskalighet är vägen till ökad jordbruksproduktion. Vem har rätt: Collier eller FN?
Ekonomistas 
Otroligt intressant, otroligt upplysande. Utveckla det till en artikel och sälj till DN, Svenskan eller liknande snabbt innan ngn hinner före dig. Det här var bland de mest icke-komplexa förklaringarna jag har sett på länge till varför matkrisen uppstått.
Magnus: Tack för dessa vänliga ord — det värmer! Eftersom semestern är här tror jag dock att det får vänta med vidare skriverier i dagspressen. Kanske någon av våra läsare vill föra budskapet vidare?
Jag antar att du läst debatten i FT efter en av Wolfs bättre artiklar om matkrisen. Ditt inlägg här sammanfattar det viktiga som framfördes där. Dock har jag inte sett något förutom “tyckande”, angående att framställningen av alternativa energikällor och sambandet med ökade matpriser. Det skulle kunna vara den lömska och starka olje-lobbyn som visar sin implicita makt igen. Absolut, rent intuitivt skulle orsaken kunna stämma – eller den stämmer med stor sannolikhet till viss del -men snackar vi 0.003%, 3% eller 30% av ökningen? Vad Dick C, Pearl och grabbarna tror vet vi redan, men vart ligger sanningen?
Paul collier har många bra poänger som vanligt när det gäller afrika. Han har även lagt fram teorin om att västerländska företag, som medvetet försöket muta och korrumpera nere i afrika (eftersom det är väldigt lätt att göra det som kapitalstark), bidrar till en stor del av anledningen till att afrika hålls kvar i poverty trappen. Detta talas det inte mkt om i västerländsk media.
Sorry för mitt dumma förförra inlägg. Jag ser nu att du länkar till just eftersnacket angående den artikeln.
Ivrigheten efter 2-3 bira…
ojsan..
http://www.dn.se/polopoly.jsp%3Fd=2916&a=801091.html
Saku: Jag tyckte jag var ganska tydlig med att det var ett referat jag presenterade. Din länk till DN funkar förresten inte, men du har gjort mig nyfiken. Vad har DN skrivit om saken?
Det stämmer, jag läste för dåligt din inledning.
Av någon anlednind bytte dn urlen till:
http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=1064&a=801091
Om någon kan fiska upp den rapporten DN refererar till, skulle jag bli väldigt glad 🙂
Detta torde vara en högt prioriterad fråga för nationalekonomer att reda ut. Jag har försökt att hitta artiklar på nätet om orsakerna till de ökade matpriserna och slås av den stora osäkerheten kring hur stor inverkan olika faktorer har.
I den svenska debatten har en nyligen läckt rapport som hänför 75 % av prisökningen på mat biobränslen använts som ett slagträ mot etanolen. Men vad jag förstår är svensk etanol framförallt baserad på sockerrör från Brasilien. Denna källa torde ha betydligt mindre effekt på matpriserna än majs och vete.
En forskare ifrågasatte också den slutsatsen i den ovan nämnda rapporten med att bara 1 % av all odlingsareal används till biobränslen vilket rent inuitivt talar mot att biobränslen skulle kunna vara orsak till 75 % av prisökningen.
Intressant och viktig debatt. Men oroande att det är så svårt att förklara de höga matpriserna. Lika oroande som att ingen riktigt verkar kunna förklara eller förutsäga de höga oljepriserna.
Mats: Jag håller med om att det är förvirrande och att flera siffror som är i omlopp verkar något märkliga. Vad gäller majs har jag dock läst att 50 procent av ökningen i efterfrågan beror på etanolproduktion och att 30 procent av USAs majsproduktion nu används till etanol. Samtidigt är USA världens överlägset största majsproducent.
Nja, det är inte bara för charmighetens skull som tex den globala småbrukarorganisationen Vía Campesina “vurmar” för småskalig produktion. Det finns en del studier som visar på att storskaliga insustrijordbruk inte är bättre när det kommer till att producera mat.
De är dessutom helt ohållbara i längden eftersom de förstör marken, miljön och bygger på billig olja.