Nationalekonomer anklagas ibland för att huvudsakligen vara försvarare av rådande marknadsliberala ordning. Och visst stämmer det att nationalekonomer framförallt ägnar sig åt analysera justeringar av det kapitalistiska systemet snarare än mer revolutionära idéer. Tidigare i år kom dock boken Radical Markets som argumenterar för att ekonomer såsom Adam Smith och John Stuart Mill förespråkade marknadsliberala idéer som var väldigt radikala för sin tid och innebar ett uppbrott mot tidigare system med nedärvda priviliger. Författarna Eric Posner och Glen Weyl menar att tiden nu är mogen för att föra denna tradition vidare och formulera nya radikala nationalekonomiska idéer för en ny tid, bland annat för att möta ökad ojämlikhet. [Read more…]
Vad händer när vi ärver?
Vad händer egentligen när man ärver? Det korta svaret är att man slår klackarna i taket och konsumerar upp arvet på några år. Det långa svaret är mer komplicerat och nyanserat vilket visas i en 128 sidor lång studie (inklusive appendix) av Arash Nekoei och David Seim på Stockholms universitet.
Pensioner, skatter och valår: en farlig kombination!
Ett tydligt tecken på att det är valår i Sverige är att politikerna börjar prata om pensioners beskattning. Detta var fallet 2010 och 2014, och redan har flera partier gjort utspel. Men trots att pensionsbeskattningen är en viktig finanspolitisk fråga med både arbetsmarknads- och fördelningsmässiga kopplingar, verkar de politiska utspelen främst handla om valfläsk och att vinna röster i höstens val. Om inte debatten kan bli mer sansad finns en risk att den långsiktiga stabiliteten i hela ekonomin blir lidande. [Read more…]
Det är skillnad på inkomst och arbetsinkomst
I DN har Krisoffer Örstadius sedan en tid tillbaka ett utmärkt initiativ inför valet på temat ”Fakta i frågan”. I dagens diskussion under rubriken ”Hur mycket inkomstskatt betalar vi?” saknas dock några viktiga aspekter som gör svaren ofullständiga och något missvisande.
Till att börja med handlar inte genomgången om inkomster utan om arbetsinkomster. Det är stor skillnad på dessa två begrepp, speciellt i toppen av fördelningen, vilket i sin tur påverkar just diskussionen om skatter. Artikeln börjar med följande påstående: ”Den svenska inkomstskatten är progressiv. Det betyder att höginkomsttagare betalar en större andel av sin inkomst i skatt än låginkomsttagare”. Det stämmer strikt sätt inte just för att det är skillnad på sammanlagda inkomster och arbetsinkomster. [Read more…]
Hur länge kommer vi att ha en bolagsskatt?
I år sänkte USA sin bolagsskatt från 40 till 21 procent. Både Frankrike och Storbritannien har tidigare flaggat för sänkningar av sina bolagsskatter, delvis till följd av andra länders sänkningar. Är detta en accelerering av den sedan länge pågående trenden mot sjunkande bolagsskattesatser? Innebär skattekonkurrensen slutet för rika länders bolagsbeskattning? Frågorna är tyvärr fler än svaren, och alla kurvor pekar inte nedåt när det gäller bolagsskattens utveckling. [Read more…]
Kapitalbeskattningens förutsättningar
Idag presenteras SNS Konjunkturrådsrapport 2018, Kapitalbeskattningens förutsättningar. Den är skriven av mig (ordförande) och docenterna i nationalekonomi Spencer Bastani, Linnéuniversitetet och Åsa Hansson, Lunds universitet. Rapporten kan laddas ned på SNS hemsida (eller på min hemsida) där det även finns annat materiel, och rapporten presenteras även i en artikel på DN Debatt. [Read more…]
”Skatteplanering får inte bli ett skällsord”
Leif Östling skriver på DN-debatt ett mycket välformulerat svar på de senaste dagarnas diskussioner om hans egen skatteplanering och de allmänna frågorna kring detta. Rubriken får mig att tänka på en snart 20 år gammal DN-debattartikel av den dåvarande Volovochefen Leif Johansson som uttryckte det som att det var ”[Volvos] plikt att skatteplanera”. [Read more…]
Östling är inte ensam
Just nu rullas ännu en läcka från ett skatteparadis upp i medierna, Paradise Papers. Svenskt Näringslivs ordförande Leif Östling har till exempel påkommits med att ha tillgångar i bolag registrerade i Luxemburg och Malta. Östling är naturligtvis inte ensam. Men vem är det egentligen som försöker undvika skatter genom att placera pengar utomlands? [Read more…]
Den konstiga debatten om ISK
Regeringens meddelade om att den beskattningsbara schablonavkastningen på sk investeringssparkonton, ISK, ska höjas (med 0,25%-enheter) har väckt kritik. Men oavsett kritikens bärkraft så är det besynnerligt att så få uppmärksammar det faktum att ISK är en sparform som skapar oreda i svensk kapitalbeskattning och därför borde avskaffas helt. [Read more…]
Beskatta både byggnader och mark!
Sven-Olof Lodin föreslår i en ESO-rapport en boxmodell för kapitalbeskattningen (se även artikel på DN Debatt). Ett av huvudargumenten är att man slipper inlåsningseffekter, framförallt när det gäller fastigheter. Äger man en bostad som stigit i värde behöver man idag betala reavinstskatt när man flyttar, medan reavinstskatt inte utgår med boxmodell, utan i stället betalar man en årlig skatt på 1,2% av nettoförmögenheten i boxen. [Read more…]
Senaste kommentarer