För en tid sedan presenterade f d finansminstern Kjell-Olof Feldt, benäget bistådd av skatteprofessorn Sven-Olof Lodin, en ny skattemodell för Sverige. Deras motivering var att det svenska skattesystemet lider av skevheter, undantag och svårigheter som undergräver dess effektivitet.

Här på Ekonomistas kommenterade jag deras föreslagna kapitalbeskattning. Särskilt framhöll jag att det kraftigt gynnade högbelånade hushåll i förhållande till dagens system eftersom skulder togs upp till fulla marknadsvärden medan fastigheter endast togs upptill halva taxeringsvärdet. Mitt räkneexempel visade att en familj med fullbelånad villa värd 7 milj kr, taxerad till 5 milj kr, skulle få en skattereduktion på 31 900 kr.

Men jag hade fel, vilket Sven-Olof Lodin själv var vänlig nog att påpeka för mig. I ett e-brev skriver han med anledning av mitt räkneexempel:

Här missar Du att det i dag inte utgår någon skatt mer än de 6 500 kr i fastighetsavgift på Djursholmsvillan. Ändå föreligger full avdragsrätt för 100 000 kr av räntan med en skatteeffekt på 30 % och 21 % däröver. Vid 5 % ränta är räntekostnaden ca 350 000 kr. För 100 000 kr är skattereduktionen 30 000 kr och för överstigande 250 000 kr endast 21 % dvs 52 500 = totalt 82 500. Om Du drar ifrån fastighetsavgiften på 6 500 kr får han idag en skatteminskning genom lånet, som också idag är avdragsgillt, på 76 000 kr.

I korthet missade jag att högbelånade villaägare gynnas rejält även i dagens skattesystem. De rentav både slipper fastighetsskatt och får göra avdrag på ränteutgifter!

Men det var inte bara jag som var fel ute om Feldts/Lodins ganska moderata kapitalskatteförslag. I ett hetsigt utfall på SvD Brännpunkt (15/2) anklagade Villaägarnas förening Lodin för att vara en “ulv i fårakläder” som “listigt och kamouflerat försöker återinföra nyligen reformerade fastighetsskatten”. Tack och lov kunde Lodin i en replik förklara att särintresset blivit blint för sitt eget bästa. I själva verket gynnas fastighetsägare i förslaget dels genom en avskaffad reavinsskatt, dels genom att erbjuda saklig grund för bibehållen ränteavdragsrätt (vilken saknas i frånvaro av fastighetsskatt).

Fast om allt detta alls kommer spela någon roll i slutändan är oklart. Varken Anders Borg eller någon annan från regeringen verkar ha tagit någon större notis om rapporten om man får utgå från media. Tyvärr.

Lästips: Läs Feldts rapport här, Lodins kapitalskatterapport här, samt kommentarer hos Schück i DN, Braunerhielm i AB, Karlson i DI, och DI-ledare (7/2, 7/3).