Pensioner, skatter och valår: en farlig kombination!

Ett tydligt tecken på att det är valår i Sverige är att politikerna börjar prata om pensioners beskattning. Detta var fallet 2010 och 2014, och redan har flera partier gjort utspel. Men trots att pensionsbeskattningen är en viktig finanspolitisk fråga med både arbetsmarknads- och fördelningsmässiga kopplingar, verkar de politiska utspelen främst handla om valfläsk och att vinna röster i höstens val. Om inte debatten kan bli mer sansad finns en risk att den långsiktiga stabiliteten i hela ekonomin blir lidande.

Att sänka skatter är ett välkänt knep bland politiker som vill bli populära. I maj gick statminister Löfven ut och sänkta skatter på pensioner med 4 mdr kr, och nu i juni gick oppositionens Kristersson ut och lovade sänkningar på 15,5 mdr kr. Liberalerna sa genast att de matchade M-förslaget, och de övriga partierna säger ungefär samma sak.

Ett ofta använt argument är att pensionerna betalar högre skatt än arbetsinkomster, med tanke på att jobbskatteavdraget inneburit en sänkning av löneinkomster. Problemet är bara att detta inte stämmer. Det är en myt att pensioner straffbeskattas, och talet om ”pensionärsskatt” är felaktigt. Som Helena Svaleryd och jag förklarade i en DN Debatt-artikel i augusti 2010 (och även på Ekonomistas) och som jag utvecklade i ett Ekonomistasinlägg i juni 2014, beskattas pensioner inte lika högt som löneinkomster när hänsyn tas till att pensioner inte betalar arbetsgivaravgifter i lika hög grad. Arbetsgivaravgiften är delvis kopplad till förmåner, men i hög grad en skatt (över en viss nivå är den 100% skatt). Detta gör att pensionsinkomster beskattas lägre än löner. Och skulle pensionärer ändå vilja jobba extra beskattas de idag oerhört gynnsamt, med dubbla jobbskatteavdrag och subventionerade arbetsgivaravgifter. Hänsyn skulle även kunna tas till att arbetstagare har betydligt högre kostnader än pensionärer när det gäller resor till och från jobb, arbetskläder mm, vilket ytterligare sänker nettoinkomsten av att arbeta i förhållande till att ha en pensionsinkomst.

Talet om pension som ”uppskjuten lön” är inte heller helt korrekt. Även om det visserligen finns en koppling mellan lön och pensionsavgifter och framtida pension, ger pensionsavgiften endast en dragningsrätt i pensionssystemet (dock inte för löner över ca 42kkr/mån, där ingen ytterligare pensionsrätt ges pga förmånstaket). Sveriges pensionsystem är med andra ord ett fördelningssystem och inte ett fonderat system.

Men finns då inte fördelningspolitiska motiv för att pensioner bör gynnas skattemässigt som de gör idag? Både ja och nej. Klart är att det finns många pensionärer som har en svag ekonomi, och dessa individer och hushåll ska givetvis få del av en välfärdspolitik som tillhandahåller värdiga levnadsvillkor givet de budgetramar som beslutas. För dessa pensionärer är det centralt att lägstanivåerna inte blir alltför låga, dvs garantipension och bostadstillägg.

En generell sänkning av pensionsskatten vore dock en ganska dålig och onödigt dyr fördelningspolitik, eftersom den påverkar alla pensioner, såväl låga som medelstora och de allra högsta. Många pensionärer har faktiskt en mycket god ekonomi, vilket talar för mer riktade stöd för ekonomiskt svaga pensionärer. Men här bör man vara varsam med de offentliga resurserna, för även vissa med ganska låg pensionsinkomst har en mycket stark privatekonomi. Förmögenhetsstatistiken från SCB för tio år sedan visar att många pensionärer är rika, och genomsnittspensionären är rentav miljonär. Idag, efter flera års prisstegringar, är denna situation sannolikt förstärkt, och pensionärerna som äger tillgångar har blivit ännu rikare. Att inte ta hänsyn till hushållets totala ekonomiska position kan leda till snedvriden och onödigt dyr fördelningspolitik.

Ytterligare ett skäl till att ifrågasätta sänkta pensionsskatter är att detta kommer påverka den övriga budgeten, och därmed ekonomin i stort. Hur pensionsskattesänkningarna ska finansieras blir här centralt: Ska det ske genom ökad statlig upplåning, eller sänkta utgifter på exempelvis välfärd, eller höjda skatter på något annat? Om politikerna väljer det senare (vilket man kan förmoda) skulle detta kunna ske genom höjda inkomstskatter eller höjd moms, vilket riskerar ge negativa effekter på sysselsättningen. Skatter ger nämligen incitament att jobba, och när skatterna höjs, absolut eller relativt, minskar dessa drivkrafter och eventuellt sysselsättningen. En minskad sysselsättning skadar inte bara ekonomin i stort, utan även pensionärernas ekonomi i högsta grad eftersom pensionerna ju bygger på att löntagarnas arbetsgivare betalar in pensionsavgifter. Man kan undra om pensionärerna, och kanske även politikerna, är medvetna om detta när de talar om ”pensionärsskatter”.

Sammantaget bör vi se med viss oro på de politiska utspelen om pensionernas beskattning. Frågan är i sig viktig, och därför kan man hoppas att debatten om pensionerna och deras beskattning snart blir mer sansad. Annars finns risk att utspelen går överstyr och skapar oreda i det svenska skattesystemet, och därmed i hela den svenska ekonomin. Och då är verkligen det kokta valfläsket stekt.

Comments

  1. therealrydan says:

    Inkomstpensionen är inte fonderad, men premipensionen är (väl?) det, även om den också bara är ett majoritetsbeslut från att beslagtas till annat. Sen är väl takbeloppet för allmän pension 42kkr nuförtiden?

    Håller med i övrigt. Mycket valfläsk blir det.
    https://fablernas.com/image/174073188838

    • Ja, PPM är fonderad, och trenden i pensionssystemen världen över är att gå mot alltmer fonderade system. För tjänstepensioner har det redan inträffat i hög grad i Sverige.

      Såklart att inkomsttaket för intjänande till den allmänna pensionen ligger på 42 kkr, jag tyckte det blev väl lågt när jag räknade. Tack, har ändrat.

  2. Det är förvånansvärt att Daniel inte på alla dessa år kunnat lära sig mer om vårt skattesystem sedan aug 2010. Kan Daniel redogöra för skillnaden mellan ett skattemässigt avdrag som minskar den skattepliktiga delen av en inkomst, i det här fallet den kommunala inkomstskatten?
    Jämfört med en skattereduktion, Jobbskatteavdraget, som inte påverkar den kommunala inkomstskatten.
    Samt hur dessa skillnader i förlängningen påverkar landets ekonomi, och möjligheten att utvärdera Jobbskatteavdragets effekter.
    När Daniel kommit så långt i sin utbildning är det dags att omformulera dagens debattinlägg.
    Ursäkta min burdusa kommentar, men den är motiverad.

  3. Bosse says:

    Daniel: ”Att sänka skatter är ett välkänt knep bland politiker som vill bli populära.”

    Vet inte riktigt om jag kan hålla med om det. Under flera decennier har (S) haft stora framgångar med just motsatsen. Man har haft valframgångar genom att utlova skattehöjningar. Ett bivillkor för framgångarna lär ha varit att man utlovade sina väljare att få ta del av det fogden tar, så att deras väljare har sett sig som nettovinnare på operationen.

    På snarlikt sätt har nog SD fått popularitet på att antyda omfördelning från invandrare till sina väljare. Det är nog få SD-väljare som inte ser sig som nettovinnare på SD’s huvudförslag.

    Jag skulle nog snarare vilja formulera det som:

    * Operationer är populära hos de som uppfattar sig som nettovinnare.

    Troligen måste man lägga till på kort sikt i den regeln. Venezuela är en mätpunkt som tvinga fram just det kortsiktiga hos väljarna.

  4. DN artikeln är borta. Kanske finns det en kopia någonstans?

  5. Tala om för pensionärerna att deras låga pensioner är en myt! Det är ju viktigt att veta då pensionen utbetalas och räcker knappast till mat och bostad. Att då tala om att ”sänkt pensionsskatt är onödig” visar på en total avsaknad av verklighetsförankring. Ett lämpligt förslag till Daniel Waldenström är: kliv ut ur din teoretiska bubbla och upplev verkligheten!

    • Bosse says:

      Som Daniel skriver så är den allmänna pensionen en transferering. Det innebär att pensionsavgifter som betalas in av de arbetande betalas ut som pension till pensionärer.
      Idag går det ca 3 arbetande på en pensionär. Det innebär att för att pensionären skall få 15 kSEK/månad måste de arbetande avstå 5 kSEK/månad.
      Pensionsavgiften har inte minskat genom åren, så det finns ingen grund för att säga att pensionärer får sämre pension.
      Överlag får tvärtom pensionärer det bättre då många erhåller tjänstepension. Då handlar det om att man avstått lön, som fonderats, och betalas ut när man är pensionär.
      Privata pensionsförsäkringar finns också. Dock lär de upphöra i om med att regeringen valt att införa dubbelbeskattning på det. Här finns sannerligen en grund för klagomål. Dubbelbeskattningen kan ses som en form av böter på pensionssparande. Väldigt oklart varför pensionssparande skall dubbelbeskattas. Staten borde väl snarare uppskatta att folk pensionssparar privat. Då minskar risken att de ligger samhället till börda längre fram.
      Det stora pensionsproblemet är dock att andelen pensionärer ökar och andelen arbetande minskar. Det driver oundvikligen fram något av följande:
      * pensionerna minskar. Dvs pensionärerna får det sämre.
      * pensionsavgifterna ökar. Dvs de arbetande får det sämre.
      * pensionsåldern höjs. Dvs andelarna arbetande och pensionärer justeras tillbaka.
      * man importerar fler arbetande som betalar pensionsavgift. Dvs andelarna arbetande och pensionärer justeras tillbaka.
      Något eller någon kombination blir det. Men politiker brukar skjuta på pensionsåtgärder till sista sekund. Görs inget blir det minskad pension.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s