Sven-Olof Lodin föreslår i en ESO-rapport en boxmodell för kapitalbeskattningen (se även artikel på DN Debatt). Ett av huvudargumenten är att man slipper inlåsningseffekter, framförallt när det gäller fastigheter. Äger man en bostad som stigit i värde behöver man idag betala reavinstskatt när man flyttar, medan reavinstskatt inte utgår med boxmodell, utan i stället betalar man en årlig skatt på 1,2% av nettoförmögenheten i boxen.
För fastigheter innebär detta i praktiken en höjning och ett slopat tak för fastighetsavgiften. Men en väsentlig skillnad är att Lodin föreslår att bara taxeringsvärdet för byggnadsvärdet, och inte markvärdet, ska beskattas. Privatekonomiskt kan jag bara tacka och ta emot, i min bostadsrätt centralt i Stockholm och sommarhuset utgör taxeringsvärdet för byggnaderna mindre än 10% av marknadsvärdet, medan det för ett nybyggt småhus i glesbygd ligger nära 75%. Lodin förutsåg i rapporten att nationalekonomer skulle protestera mot denna del av förslaget:
Många, framförallt nationalekonomer, har uppfattningen att investeringen i eget boende är en investering bland andra och bör behandlas på samma sätt som finansiella investeringar, dvs. att marknadsvärdet eller i vart fall hela taxeringsvärdet, inklusive markvärdet, bör utgöra bas för beskattningen. Om det vore så enkelt ändå. (s. 68)
Vad är då huvudskälet till att de föreslår att markvärdet ska undantas? Huvudargumentet tycks vara detsamma som brukar anföras när den gamla fastighetsskatten kommer på tal. Personer som har låg inkomst, men en högt värderad tomt, kan få likviditetsproblem och behöva flytta för att kunna betala skatten. Precis som fastighetsskatten anses det alltså vara politiskt omöjligt att även beskatta markvärdet. Varför detta är politiskt omöjligt i Sverige, men inte i många andra länder, framstår dock som ett mysterium för mig.
Uppdatering 7/9 19:13: Inlägget har uppdateras så att det framgår att det är Lodin som står bakom förslaget.
Ekonomistas 
Mot bakgrund av vår ganska så dåliga erfarenhet av förmögenhetsskatt, hur ser du på Box-modellen? Riskerar inte de finansiella tillgångarna att återigen hitta sin hemvist i andra länder?
Förslaget innebär att man slipper nuvarande skatt på kapitalinkomster utan i stället beskattas 30% av en schabloninkomst på 4% av kapitalet, så incitamenten att fly till andra länder borde väl vara ganska oförändrade jämför med idag, eller?
Ja, verkar ju rimligt.
Jag är för övrigt inte säker på att erfarenheterna av en förmögenhetsskatt var så dåliga. När den avskaffades så ökade svenskars kapital i utlandet markant, vilket är svårförenligt med hypotesen att förmögenhetsskatten drev kapital ur landet: https://ekonomistas.se/2015/02/16/efter-hsbc-skandalen-hur-mycket-kapital-har-egentligen-flytt-sverige/
När gnället om de höga fastighetsskatterna var på tal förra vändan brukade jag erbjuda mig att ta över fastigheterna, betala alla skatter och avgifter och låta de ursprungliga ägarna bo kvar livet ut. Föga förvånande var det ingen som någonsin nappade på det. Vi kan alltså konstatera att “Personer som har låg inkomst, men en högt värderad tomt, kan få likviditetsproblem och behöva flytta för att kunna betala skatten” inte är ett verkligt problem. Men det var det nog ingen som trodde heller.
Mitt eminenta erbjudande står för övrigt fast. Får jag några intressenter denna vända? Jag håller inte andan.
För övrigt: kunde ni inte få Englund eller Lodin att svara på den sista frågan? Vore intressant att höra deras syn.
En mer rimlig kritik av beskattning baserat på taxeringsvärdet är att man som privatperson är rättslös mot ett felaktigt taxeringsvärde. Om reglerna istället var att man i alla lägen kan sälja fastigheten till staten för taxeringsvärdet skulle man kunna hantera det problemet också.
Man får då det intressanta korruptionsproblemet att det blir sjukt lönsamt att muta statens värderingsman att sätta ett tokhögt taxeringsvärde och sälja till staten istf till högstbjudande. Men lyckligtvis brukar inte denna sorts korruptionsproblem vara så allvarliga i Sverige.
Förslaget skulle innebära en skatt på 60% av min pension före skatt.
Många svenskar betalar ju redan mer skatt än så. Varför är höga skatter på arbete helt normalt, men skatter på annat kontroversiellt? Borde det inte vara tvärtom?
Jag vet inte om detta alternativ är vettigt men helt klart vore det bra för svensk bostadsmarknad om man uppmuntrade folk att flytta. Vi har idag gott om bostadsyta men vi använder den inte optimalt. En stor anledning till det är inlåsningseffekter bland annat pga skatter. Det problemet skulle Lodins förslag sannolikt råda bot på.
Innan beskattning kan komma på fråga, fasa bort det i mitt, OECD:s och EU:s tycke fullständigt idiotiska “Ränteavdraget” på bostadslån, vars bakomliggande uppgift är att trissa upp bostadspriserna, blåsa upp trycket i bostadsbubblan och därigenom öka BNP:n.
(Räntebidraget ser ju till så att fler personer köper dyra bostäder för lånade pengar som de egentligen inte har täckning för på intäktssidan.)
Ränteavdraget finns i grund och botten då vi har skatt på kapital: om man lånar till en investering vars avkastning exakt motsvarar räntekostnaden på lånet så bör man inte betala skatt. Ränteavdraget fixar detta. Att höja skatten på bostäder o mark är därför högst motiverat eftersom skatten på dessa sänktes utan att ränteavdraget rördes. Därför: höj skatten men behåll ränteavdraget.
@Jonas Vlachos 9:38
En egen bostad som man ska bo i är ingen investering, enligt mitt sätt att se det. Det är konsumtion.
Således är ett bostadslån ett de facto konsumtionslån. Med ränteavdrag på bostadslån så har man de facto ränteavdrag på lån som går till konsumtion. Den kreditfinansierade bostadsbubblan blir då således också en konsumtionsbubbla.
Detta är ännu ett argument för att ta bort ränteavdraget på bostadslån, som jag ser det.
Problemet som förts tror jag snarare handlat om att man (likt jag antar utgör lejonparten) kan “dra av” lånekostnaden mot inkomst av arbete. Menar du i sådana fall att avdraget (mot kapitalinkomster) ska behållas men att subventionen (för de med inkomst av arbete) ska tas bort, eller gör du ingen åtskillnad?
Vill man kan man sedan sänka skatten på arbete mer direkt. En svårighet ligger kanske i de som kan välja inkomstslag, men det åtgärdas även det förmodligen bättre med mer direkta åtgärder.