I torsdags (14 februari) sändes Dokument inifråns ”Lönesänkarna” i SVT. Programmet handlade om de ökade inkomstskillnaderna och framförallt fokuserades på relationen mellan kapital och löner sedan 1980-talet. På det hela taget var programmet bra och gav en faktamässigt riktig bild av utvecklingen (även om det förstås finns en rad problem med definitioner och alternativa sätt på vilka man kan se på utvecklingen, vilket också flera som kommenterat programmet tagit fasta på. Av dessa är konstateranden som att det faktiskt inte har skett någon ”lönesänkning” eftersom reallönerna ökat stadigt i Sverige förstås viktiga även om man hoppas att de flesta kan skilja på andelar och nivåer). I mitt tycke hade dock programmet ett djupare problem. Framförallt saknade jag frågan ”Varför har detta skett?” [Read more…]
Spelar hen någon roll?
Språket speglar inte bara verkligheten, utan präglar också hur vi uppfattar den. För många är det nog denna tanke som ligger bakom förespråkandet av pronomenet ”hen” som alternativ till ”han eller hon”. Personligen är jag sympatiskt inställd till införandet av en könsneutralt pronomen, men jag tror inte att de kommer ha någon större effekt på jämställdheten. En kommande artikel i Journal of Law and Economics av Harvard-doktoranderna Yehonatan Givati och Ugo Troiano fick mig dock att för ett ögonblick tvivla på den saken. [Read more…]
Bloggares inflytande på politik och aktiepriser i Ryssland
Misstankar om att valresultat i Ryssland manipulerats har framförts många gånger (och många gånger har dessa misstankar varit minst sagt välgrundade, t ex i december 2011). Dessa misstankar bekräftas nu i en artikel i senaste numret av PNAS. Artikelförfattarna, Ruben Enikolopov, Vasily Korovkin, Maria Petrova, Konstantin Sonin och Alexei Zakharov, har jämfört resultat från 156 slumpvis utvalda vallokaler i Moskva där oberoende observatörer befunnit sig, med resultatet från resten av Moskva. De finner att i vallokaler med observatörer fick Förenade Ryssland (Putins parti) nästan 11 procent färre röster än i övriga vallokaler, medan oppositionen i dessa vallokaler fick nästan 11 procent fler röster än i resten av Moskva. Valdeltagandet var också klart lägre i lokaler med observatörer (i linje med att röster ”skapats” i lokalerna utan observatörer).
En del av denna och liknande information kom som sagt ut via olika ”sociala media” redan i samband med valet och en av de ledande bloggarna i Ryssland, Alexei Navalny, har också blivit en politisk kraft. Detta illustrerar den viktiga roll som alternativa media kan ha i samhällen där ”vanliga media” inte är fri. I ett intressant nytt papper av Enikolopov, Petrova och Sonin gör man ett försök att kvantifiera Navalnys påverkan på aktievärdet på statliga företag. Genom att använda det faktum att man regelbundet stänger av tillgång till speciellt vissa sidor på internet får författarna en källa till variation i tillgänglighet på bloggar som inte påverkar aktiepriser. Genom att använda denna variation kan man isolera den kausala effekten av Navalny’s skriverier om statliga företag på deras aktiepris. Man gör detta både på mycket kort sikt (5 minuters variation) och på mer permanenta effekter och finner att negativ rapportering av Navalny har negativa effekter på marknadsvärdet.
Den som vill läsa mer om båda dessa studier hittar en översikt här.
Inkomstskillnader och ekonomiska kriser
I finanskrisens spår har det uppstått en debatt om sambandet mellan ökade inkomstskillnader och ekonomiska kriser. Mera specifikt har många inflytelserika ekonomer, som till exempel Nobelpristagarna Joseph Stiglitz och Paul Krugman och IMFs förre chefsekonom Raghuram Rajan och Världsbanksekonomen Branko Milanovic, menat att ökade inkomstskillnader varit en starkt bidragande orsak till finanskrisen i USA 2007–2008.
Hur skulle detta ha gått till? Beroende på vem man frågar så ser svaren lite olika ut men de flesta pekar på både ekonomiska och politiska kanaler via vilka ökade inkomstskillnader kan höja sannolikheten för en finansiell kris. [Read more…]
Dags att se över fåmansbolagsreglerna!
I Sverige beskattas arbete progressivt och kapital proportionerligt. Detta skapar ett incitament för framförallt höginkomsttagare att försöka omvandla löneinkomster till kapitalinkomster. De som har möjlighet att göra detta är personer med eget bolag. Av detta skäl har det sedan 1991 funnits särskilda regler, de s.k. 3:12-reglerna, som bland annat reglerar hur mycket fåmansbolagsägare får ta ut som aktieutdelning. Sedan 2006 har dessa regler successivt gjorts alltmer generösa. I senaste numret av Ekonomisk Debatt sammanfattar Annette Alstadsaeter och Martin Jacob sin ESO-rapport om 3:12-reglerna och visar att de förändringar av regelverket som skett sedan 2006 lett till fler fåmansbolag skapats och att utdelningarna från dessa ökat. [Read more…]
Avdrag för privatundervisning: dyrt och ojämlikt
Idag publicerar jag nedanstående artikel om RUT-avdraget för privatundervisning på SvD Brännpunkt. Texten nedan är identisk med den i SvD men den innhåller länkar till diverse relevant material. [Read more…]
Avveckla SADEV men utveckla biståndsutvärderingen!
På dagens SvD Brännpunkt skriver ekonomerna Andreas Madestam och Jakob Svensson om varför biståndsutvärderingsmyndigheten SADEV bör läggas ned. De menar att myndigheten inte lyckats spela den roll som förväntades och att det därför är bäst att avveckla myndigheten. Deras sammanfattning fångar huvuddragen i den kritik som tidigare kommit ifrån t ex Statskontorets rapport från i maj:
I stället för att finnas med på planeringsstadiet av biståndsprogram, en förutsättning för en rätt genomförd utvärdering, har Sadev i efterhand undersökt biståndets interna processer. Värdet av detta arbete återspeglas i hur många av Sadev:s rapporter som legat till grund för Sida och UD:s beslut de senaste åren: inte en enda. Kort sagt, myndigheten har utvärderat fel saker, på fel sätt och för döva öron.
De lyfter också fram några viktiga poänger om hur alternativet bör utformas. [Read more…]
Hyrorna är för höga och låga!
Hyresgästföreningen bedriver för närvarande en kampanj för att avskaffa ”hyrskatten” som de menar gör det förmånligare att äga än att hyra sitt boende. Samtidigt redovisade Hyresgästföreningen i gårdagens DN (se även Barbro Engmans blogg) hur enormt låga hyresnivåerna är i storstadsområdena. Hur hänger det här ihop?
Med ”hyrskatten” avser Hyresgästföreningen bland annat att de som äger sitt boende kan göra ränteavdrag och att man inte kan utnyttja ROT-avdraget om man bor i hyresrätt. Jag håller helt med Hyresgästföreningen om att skattesystemet bör vara neutralt med avseende huruvida man väljer att hyra eller äga sitt boende (vilket jag skrivit om tidigare). Exakt vad som krävs för att uppnå detta vet jag inte, men på det hela taget förefaller nuvarande system gynna bostadsägande. Förmodligen finns ideologiska motiv till detta både till vänster och höger: socialdemokrater har verkat för att även ”vanligt folk” ska ha råd att äga sitt boende (tydligast uttryckt i egnahemsrörelsen), medan borgerliga politiker kanske hoppas att ägande leder till mer borgerliga värderingar (i enlighet med Jonas tidigare inlägg). [Read more…]
Den synliga fastighetsskatten
Den gamla fastighetsskatten som utgick med en procent av en fastighets taxeringsvärde är sedan ett antal år ersatt av en avgift som maximalt uppgår till knappt 7000 kronor per år. Många ekonomer sörjer att man på detta sätt gjort sig av med en fin skattebas som framförallt beskattade vinster som uppstått då husköparen haft tur (se inlägg om fastighetsskatten här, här och här), men faktum kvarstår att skatten var väldigt impopulär. Det har ofta hävdats att skattens bristande popularitet beror på att den på något sätt skulle vara mer omoralisk än andra skatter. Själv har jag snarast lutat åt att skatten var impopulär då den var ovanligt synlig eftersom inbetalningen sköttes av den skattskyldige själv; en anomali i dagens källskattesamhälle. En ny studie stödjer denna hypotes. [Read more…]
Han vinner valet enligt prognosmarknaderna
Enligt flera nyhetsmedier (se t ex här och här) är läget helt jämnt inför det amerikanska presidentvalet. Kandidaterna ligger helt lika i opinionen, rapporteras det. Men denna bild skiljer sig från den bedömning som ges av de politiska prognosmarknaderna, där instrument handlas som ger pengar ifall en viss kandidat vinner men inte annars. Om man ska tro dessa marknader (och det visar forskning att man ska) har president Obama i skrivande stund runt 67% chans att bli omvald medan utmanaren Romney har runt 33% vinstchans. Enligt dessa marknader är valutgången alltså inte alls så oviss som media vill göra gällande. Det mesta talar för Obama. [Read more…]
Ekonomistas 
Senaste kommentarer