Spelar hen någon roll?

Språket speglar inte bara verkligheten, utan präglar också hur vi uppfattar den. För många är det nog denna tanke som ligger bakom förespråkandet av pronomenet ”hen” som alternativ till ”han eller hon”. Personligen är jag sympatiskt inställd till införandet av en könsneutralt pronomen, men jag tror inte att de kommer ha någon större effekt på jämställdheten. En kommande artikel i Journal of Law and Economics av Harvard-doktoranderna Yehonatan Givati och Ugo Troiano fick mig dock att för ett ögonblick tvivla på den saken.

Givati och Troiano har sammanställt information om hur många könsspecifika pronomen som finns i 33 olika språk. På svenska och engelska skiljer man (!) bara på kön i tredje person singularis (han/hon respektive he/she). På spanska skiljer man dock även på kön i första, andra och tredje person pluralis. I de allra flesta språk använder man könsspecifika pronomen i ett eller två fall, medan man på spanska, arabiska och hebreiska har fyra könsspecifika pronomen. På finska, hindi, ungerska, kinesiska, persiska och turkiska finns inga könsspecifika pronomen — på dessa språk finns alltså inte ”han” och ”hon”, utan bara motsvarigheten till ”hen”.

Givati och Troiano visar att antalet könsspecifika pronomen i det mest talade språket i ett land samvarierar både med föräldraledighetens längd och attityder till könsdiskriminering. I länder med ytterligare ett könsspecifikt pronomen är den lagstadgade föräldraledigheten ungefär tjugo dagar kortare. I nedanstående bubbeldiagram illustreras detta samband för 131 av världens länder (större bubbla = fler länder). Bubblan högst upp är föga förvånande Sverige!

Hen

Sambandet förefaller dock inte helt robust. Tar man till exempel bort de länder där språk med fyra könsspecifika pronomen talas (arabiska, spanska och hebreiska) finns inte längre något samband. Inte heller finns det någon skillnad i föräldraledighetens längd mellan ”hen-länder” som Finland och Iran och ”han/hon”-länder som Sverige. (Det bör dock sägas att bubbeldiagrammet ovan samt mina invändningar bygger på preliminära data jag hastigt sammanställt för 131 länder, så detta ska tas med en nypa salt.)

Givati och Troiano argumenterar dessutom för att könsspecifika pronomen påverkar attityder till könsdiskriminering som sin tur påverkar generositeten i föräldraförsäkringen (i enlighet med en teoretisk modell som de utvecklar i samma artikel). Något lite mer övertygande än ovanstående diagram är deras regressioner på individnivå som visar att köndiskriminerande attityder samvarierar med antalet könsspecifika pronomen i språket man talar även mellan individer inom länder. De citerar även tidigare studier som pekar i samma riktning, till exempel hur barns könsidentititet präglas av antalet könsspecifika pronomen i språket de talar.

Det finns goda skäl att tolka orsakssambandet mycket försiktigt. Men skulle Givati och Troianos tolkning stämma skulle vi alltså ha 20 ytterligare dagars föräldraledighet att se fram emot om ”hen” blir så populärt att vi slutar använda ”han” och ”hon”.

Comments

  1. Mycket, eller hela(?) debatten kommer från Sapir-Whorf-hypotesen, att vårt språk formar hur vi tänker. Om vi slutar säga ”negerboll”, som någon marxist upptäckt är ett tecken på rasism, så kommer ”neger” att försvinna inte bara från vårt språk, utan också från våra tankar. Världen blir därmed mindre rasistisk.

    Men denna hypotes är felaktig, hjärnan arbetar med ”mentalese” (se Pinker, The Language Instinct), och alla begrepp går mycket väl att uttrycka i olika språk, även om det kan vara mer eller mindre krångligt. Varje gång man tänker något som sedan blir helt fel när man säger det (”det var inte så jag menade”) bekräftar man att ens hjärna inte anväder varken svenska eller engelska som internt språk.

    Som tur är finns inte detta med ”genus” i alla språk såsom ”socialt kön”. I Frankrike frågade jag ett par unga kvinnliga veterinärer om de visste vad ”genre” såsom socialt kön betydde. Ingen aning var svaret. Anledningen till att jag frågade var att jag under 16 år i landet aldrig hört begreppet.

    Jag undrar vad ”genus”-”vetare” skulle göra om de fick fotfäste i Frankrike. Att ”snopp”, ”une bite”, är femininum torde kunna ge upphov till doktorsavhandling efter doktorsavhandling. Alla ord på latinska språk är antingen femininia eller maskulina, ofta motsatt vad de är i germanska språk (sol och måne t ex, eller fartyg, ”un batiment”).

    Vive la différence!

    • Jag är inte insatt i forskningen kring detta, men att testa Sapir-Whorf-hypotesen förefaller så svårt att jag inte förstår hur vi med säkerhet kan säga huruvida den stämmer eller ej. Helt orimlig tycker jag dock inte den är: När man i ett exempel använder ”han” så får åtminstone jag direkt upp en man i min hjärna, säger du ”hon” så får jag upp bilden av en kvinna.

      • Ja, men här antar du att det i grunden inte finns några skillnad mellan män och kvinnor, men det gör det. Vad jag kanske borde lagt till är att vad som händer är att så fort man hittar på en ny etikett så får den nya etiketten precis samma konnotationer som den man lyckats ersätta.

        Homosexuella visar vad man istället bör göra. Man tar ett skällsord, bög, och gör sig stolta över det istället och ändrar människors attityder.

        Denna artikel är publicerad i New York Times, så den kanske accepteras som ”neutral” här:
        http://www.nytimes.com/2003/06/19/us/y-chromosome-depends-on-itself-to-survive.html?pagewanted=all&src=pm

        Män och kvinnor skiljer sig genetiskt med 1-2 procent säger den, lika mycket som mellan en kvinna och en honchimpans eller mellan en man och en hanchimpans. Efter 500 miljoner år som tvåkönade organismer och 2 miljoner år som jägare och samlare så är du programmerad att tänka på män och kvinnor på olika sätt. I Frankrike gläds man över detta, i Sverige är det tydligen ett problem. Från artikeln:

        ‘We all recite the mantra that we are 99 percent identical and take political comfort in it,” Dr. Page said. ”But the reality is that the genetic difference between males and females absolutely dwarfs all other differences in the human genome.”

    • Pelle says:

      När en grupp av människor själva anser, och med viss rimlighet kan visa att de har fog för sin åsikt, att en viss term som använts historiskt för att benämna dem är negativt laddad och nedvärderande så är det en rimlig princip att inte använda termen längre. Anser de att termen är rasistisk så äger deras åsikt tyngre än åsikten hos andra som inte tillhör gruppen. Att möta andra människor respektfullt kan knappast vara en hållning som är förbehållen marxister, och det är inte ett orimligt antagande att det även leder till att vi tydligare betraktar varandra som fullvärdiga individer snarare än som medlemmar av olika kollektiv med mer eller mindre positiva eller negativa attribut.

      • Andreas SO says:

        Tack Pelle! Bra skrivet.

      • Varför ska någon helt plötsligt få bestämma att ett ord i ett språk är rasistiskt? Minoritetens förtryck av majoriteten låter det som, eller vissas förtryck av andra.

        I regel rör det sig också om förlästa akademiker med tillgång till media. Neger var ett neutralt begrepp till för 30 år sedan, nigger var alltid ett skällsord. Men orden ”coloured” och ”black” har också ansetts vara rasistiska, i vissa länder, synnerligen så (Sydafrika för ”coloured”). I Tanzania kallar lokabefolkninen svarta i USA för negrer. Är de rasister?

        Bushmen, San, !Kung är namn på samma jägare-samlare i Namibia. Alla dessa tre namn anses av vissa som rasistiska. Har de då inget namn alls?

        Eskimåer får man tydligen inte säga för det ska betyda ”råa köttätare” på ett indianspråk. Så vissa grupper ska kallas för ”Inuiter” dvs, ”människa”, ”folk”. Varför ska vi tala utrikiska? Ska vi inte kalla dem för människor? Men då vet vi ju inte vilka vi avser.

        Bombay ska heta Mumbai pga en etnisk grupps konstifika påståenden. Peking ska heta Beijing. Men Köln och Cologne är samma stad, och det är tydligen inte rasistiskt eller förolämpande för nationalsjälen. Paris uttalas på svenska med rullande r och med ett s som hörs, trots att det är fel. På franska.

        Det går inte att köpa en fjällkarta nu med namn som går att läsa eftersom lapparna fått den svenska stavningen utbytt till lapska. Tur att jag har kvar några gamla, och fjäll byter ju inte plats så ofta.

        Så tyck gärna att saker är förolämpande i ditt stilla sinne, men låt mig vara ifred.

      • Du har fel. Det är bara att jämföra med hur lagstiftning som rör snarlika frågor ser ut. Förolämpning, förtal osv kräver alla uppsåt. Det finns inget brott ”vållande till upprördhet eller ledsenhet”. Det är alltså avsändarens värdering som helt avgörande.

        När jag påpekar detta brukar jag få svar som tar upp skolmobbning. Det är inget relevant argument utanför skolans värld eftersom vi har skolplikt och barnen alltså måste vara där. Vuxna människor som tar illa upp av negerboll, Kvarteret Negern kan gå till ett annat konditori/bosätta sig på annat håll.

      • I det här fallet är det ofta den som lyssnars värderingar som är helt avgörande. En person får helt plötsligt reda på att de ord han använder, och alltid använt, och som står att läsa i böcker sedan 500 år plötsligt enligt några akademiker och journalister anses visa att han är en rasist.

        Angående skolan skulle man kunna lösa det genom att avskaffa skolplikten. Man behöver inte gå i skola för att lära sig saker, i synnerhet inte i den svenska skolan. När skolplikt infördes 1882 (folkskolan kom 1842 men inte skolplikten) kunde alla läsa.

    • Den så kallade ”Sapir-Whorf- hypotesen” (egentligen lingvisitsk relativitet) har en stark och en svag version. Även om det råder konsesus om att den starka versionen (som säger att språk determinerar och kraftigt begränsar vad vi kan tänka på) är falsk så tycks det finnas ansenligt stöd för den svagare versionen, att språk påverkar våra tankar. http://en.wikipedia.org/wiki/Linguistic_relativity

    • Andreas SO says:

      undertallen:
      Det är så synd om alla som inte ”får” säga neger..
      Det är tragiskt med människor som vägrar sluta använda ett visst ord bara för att de alltid har
      använt det. Andra människors känslor spelar tydligen ingen roll. Saker ska vara som de alltid ha varit. Så det så.
      Ingen har använt ordet rasist så ditt raljerande är helt ologiskt.
      Jag tänker verkligen inte låta dig vara ifred.. Lika lite som du lämnar andra människor ifred.

      • Förolämpande, ärekränkning är nog ord som jag hellre använder om någon skulle kalla mig för rasist för att jag skriver neger. Får får man kanske. För vår yttrandefrihet är begränsad pga t ex lagar om hatbrott, hets mot folkgrupp, etc. Endast USA, med sitt First Amendment, har sann yttrandefrihet. De som bryter mest mot yttrandefriheten i USA är universitet med sina ”speech codes”. Harvard är fjärde sämsta universitet enligt FIREs rankning av nästan 400 rankade lärosäten:

        http://www.huffingtonpost.com/greg-lukianoff/the-12-worst-schools-for-_b_1382159.html

        Tack vara FIRE, ledd av en vänsterman, döms dock universitet regelbundet i domstol.

        På mitt jobb ska vi snart äta negerbollar, bakade av en sudansk kollega som uppskattar dem mycket och avskyr fascistiskt pådyvlande av ”politisk korrekthet”. Och då menar han och jag fascism som ”känslans seger över tanken”.

      • Ricky Gervais har bemött det där argumentet med några väldigt träffsäkra citat

        Just because you’re offended, doesn’t mean you’re right…You have the right to be offended, and I have the right to offend you. But no one has the right to never be offended.

      • Andreas SO says:

        Ricky Gervais den store filosofen..

    • Andreas SO says:

      Än en gång: ingen har kallat dig rasist..
      Ja det är synd att man inte får hetsa lite mot folkgrupp ibland. Jag känner mig så förtryckt.
      Vad bra att du har hittat en sudansk kollega som berättigar ditt beteende. Själv ska jag nu gå
      och äta chokladbollar med mina 50 stycken sudanska kollegor. De hatar ordet neger. De undrar också hur i hela världen man kan kalla en boll gjord av choklad för negerboll. De undrar också varför det är så viktigt att kalla det just negerboll och vad som är så farligt med ordet choklad. Jag ska förklara för dem att det är förtryck av den vita mannen att kalla det för något annat.

      • Dina 50 kollegors reaktion beror på brist på bildning. De borde läsa lite mer klassiker så deras språkkänsla utvecklas. Dante, Dostojevskij och Joyce kanske de kan börja med. Observera att de två sistnämnde huvudsakligen skrev om europeisk samtid vilket naturligtvis påverkar demografin hos karaktärerna.

      • Var det där svaret riktat till mig? Nej jag är inte särskilt konservativ av mig, snarare nyliberal (och det vet du säkert eftersom du brukar läsa och kommentera här). Men det hindrar inte att man växer som människa av att läsa god litteratur. Kommer du ihåg projektet på Högskolan i Jönköping? Se tex här https://www.flashback.org/sp896564

        Du kanske kan bjuda in Alsheimer på en föreläsning för dina 50 kollegor?

      • Andreas SO says:

        Dina svar förbryllar mig 🙂 Men det är ingen mening att fortsätta tjaffsa.

    • Andreas SO says:

      Så är din briljanta poäng är saker och ting var på ett visst sätt förut och att det därför ska vara likadant nu?

    • Roger says:

      Att kvinnor skiljer sig genetiskt från män säger ingenting om hur ”olika” män och kvinnor är. Det borde du veta om du läst evolutionsbiologi.

  2. Rick Nilsson says:

    Vi har det icke-könsbundna ordet ”person”, så vad behövs ”hen” till egentligen? Tycker det verkar mer som om genusfolket vill visa att de ‘gör något’ för de, som jag förmodar, skattebetalda arbeten de har.

    • Pelle says:

      Även om man helt skulle underkänna idén om att man kan ha en könstillhörighet som varken är man eller kvinna så är hen ett praktiskt ord när man inte vet eller inte vill ange om en person är en han eller en hon, men ändå vill behandla en person som just en person snarare än som en sak.

      Låt mig ge ett exempel. Istället för att skriva ”En konsument får en tillfälligt högre inkomst. Hur påverkas hans konsumtion?” kan vi skriva ”En konsument får en tillfälligt högre inkomst. Hur påverkas hens konsumtion?” Visst skulle vi kunna skriva ”hans eller hennes” eller ”personens”, men ”hens” är smidigare, och det kostar ju ingenting att använda, så jag ser inte problemet.

      • Tidigare fanns det ett jättebra ord för detta, ”han”, eller ”he” på engelska. Tycker man inte om det, så kan man som många gör på engelska, bara skriva ”she” för då slutar folk att yra om könsdiskriminering.

        Man borde kanske gå tillbaka till att skriva på franska. Då bir det vackert ”il”. ”Homme”, männsika är maskulinum.

        I tredje person plural gäller regeln att ingår det minst en man i gruppen blir det ”ils”, den könsneutrala standardformen som också är maskulinum. Rör det sig bara om kvinnor blir det ”elles”.

        Man bör notera att ingen ondgör sig över att ”människa” är ”hon” på svenska.

      • Antar att du är journalist eftersom ditt språk är så torftigt!?

        En konsument får en tillfälligt högre inkomst. Hur påverkas dennes konsumtion?. Se där, helt utan ideologiskt nyspråk. Tröttnar man på den här konstruktionen kan man alltid göra så här: En konsument får en tillfälligt högre inkomst. Hur påverkas konsumentens konsumtion?.

        Frågor på det?

      • Pelle says:

        Egentligen har jag som princip att lämna debatter när mina meddebattörer hemfaller åt förolämpningar istället för goda argument, men jag måste ändå lämna en liten reflektion innan jag utan eget fortsatt deltagande betraktar hur även denna diskussion urartar enligt sedvanligt mönster.

        Det ligger nämligen något djupt ironiskt i att använda just termen ”nyspråk” om ett ord som skulle vara ett tillskott, positivt eller negativt beroende på preferenser, till den språkliga mångfalden. Som de som verkligen har läst Orwell väl känner till så innebar nyspråket att synonymer och nyanser allt mer togs bort, i effektivitetens namn. Att lägga till ytterligare ett pronomen vore alltså en utveckling som går tvärs emot tanken bakom nyspråket.

      • Du glömde visst det lilla förledet framför nyspråk, ideologiskt nyspråk. Så nyspråk ≠ ideologiskt nyspråk.

        Men du kanske kunde bemöta varför din formulering på något sätt skulle vara bättre än de två jag föreslog. Två bokstäver mindre?

  3. För att inte glömma det sedan länge använda ordet ”den”.
    Vill man skapa ett sexuellt neutrum så är min uppfattning att ”den” har en stor fördel eftersom det så tydligt aviker från han och hon.

    Den är kompis med person-en och individ-en.

  4. David Yanagizawa-Drott says:

    Keith Chen på Yale har ett nytt papper som finner stöd för Sapir-Whorf hypotesen. Han finner att individer (och länder) vars språk bättre specificerar temporala kategorier (dåtid, nutid, framtid) samvarierar med framtidsorienterat ekonomiskt beteende: dom sparar mer, går i pension med mer tillgångar, röker mindre och är mindre sannolika är vara överviktiga. Pappret är accepterat för publikation i ansedda American Economic Review.

    Här kan ni hitta pappret:
    http://faculty.som.yale.edu/keithchen/papers/LanguageWorkingPaper.pdf

    • Mats E says:

      Intressant! Men kan det inte vara så att ett språk med fler temporala kategorier är sprunget ur en kultur som lägger mer fokus på framtiden.

      På samma sätt är ordet hen ett avtryck av ett fokus på jämställdhet i dagens sverige. En framtida Sapir-wharf anhängare kommer dock sannolikt att förklara jämställdheten på 2010 talet i Sverige med att vi precis börjat formas av det nya jämställda ordet.

      • David Yanagizawa-Drott says:

        Jag håller helt klart med om det är ytterst svårt att separera kulturell bakgrund från språket, eftersom det senare rimligen reflekterar det förra. Han kontrollerar för vissa faktorer, exempelvis genom att jämföra olika individer inom ett och samma land (dvs medborgare som pratar olika språk men bor i samma land). Han kontrollerar också för religion och olika värderingar.

        I slutändan är jag inte fullt övertygad om att han fångar den kausala effekten av språket. Det ideala experimentet hade nog varit att randomisera olika individer till olika språkkurser i barndomen (och därigenom hålla kulturell bakgrund konstant), och sedan mäta deras ekonomiska beteende som vuxna. Av förklarliga skäl så har det experimentet mig veterligen inte genomförts (men det skulle inte förvåna mig om någon forskare lyckas komma på en kvasi-experimentell studiedesign).

      • David, identifikationsproblemet är värre än så. Det räcker inte med att barn slumpmässigt lär sig olika språk. Vilket språk de lär sig kommer påverka vilka de umgås med, vilka bloggar de läser m.m. och därmed kommer de att präglas av den med språket tillhörande kulturen.

      • Charlemagne försökte sig på något sådant (för att bevisa att franska var det naturliga språket – så klart). Slutade med att barnen dog. Det kan ju också vara en indikation på något.

      • David Yanagizawa-Drott says:

        Robert, håller helt klart med om att det kommer är en tänkbar mekanism. Men det experimentet kommer i alla fall estimera ”reduced form”-effekten av att lära sig ett visst språk. Men det kommer sannolikt inte att estimera effekten av att lära sig ett språk utan förändrade sociala interaktioner. Det experimentet skulle kräva att man isolerar objekten från varandra och endast drillar folk att lära sig språket (vilket eventuellt är något man kan testa i ett labb under kortare tid med vuxna individer).

  5. Se fram emot konnoterar något positivt. Jag ser inget som helst positivt med att tvingas betala för andra människors nöjen eller att de stackars barnen ska indoktrineras ytterligare en månad.

    Till ämnet: åtminstone lingvister ställer sig skeptiska till hypotesen att ordet styr tanken, se tex denna understreckare
    http://www.svd.se/kultur/understrecket/hen-kulturer-ar-inte-mer-jamstallda_6927977.svd som, som av en händelse, råkar beröra just ämnet för ovanstående artikel.

    Till sist, jag har inte sett ett enda tillfälle där det här förfärliga nyordet inte kunnat ersättas av tex denne, titel, namn eller liknande. I värsta fall får man dra till med vederbörande (vilken ordklass tillhör vederbörande?).

    • Tack för artikeltips! Och nej, det är ingen slump att den artikeln belyser samma ämne. Jag hade genom hörsägen hört att någon (förmodligen SvD-författaren) konstaterat att ”hen”-länder inte är särskilt jämställda — det var därför jag reagerade när jag stötte på motsatt resultat i artikeln jag diskuterar i inlägget.

  6. benjamin says:

    Ser jag att en extremkonservativ/libertarian länkar en flashbacklänk? *gnuggar ögonen*

    • Det var första google-träffen när jag sökte på litteraturprojekt på juristlinjen Jönköping. Om du läste postningen så skulle du se att den består av ett kopierat pressmeddelande eller liknande från något förlag. Kan väl kvitta om det är Flashback man hittar det på då.

  7. markus says:

    Undertallen: Lapska kör också utan könspecifika pronomen så inte nog med att vi lappar hävdar renskötelsrätt på vad du trodde var din exklusiva privategendom, vi lämnar dessutom ett avgörande bidrag till att världskulturen dina barn ska växa upp i inte gör vederbörlig åtskillnad på kvinnor och män.

    Men det bekymrar mig att du avslöjat och vidtagit motåtgärder mot vårt hittills bästa trick för att driva ut storsvensken ur Lappland. Sen vi lurade i lantmäteriet att det är kränkande att stava tje-ljudet med tj har mer än 400 kulturimperialister gått under på högfjället bara för att de inte kunnat dirigera fjällräddningen rätt.

    Men vi kommer till dig också. Det finns redan idag en tyst majoritet i riksdagen för att förbjuda all annan geografisk information än den som förses med korrekta beteckningar. Vi har dessutom en agent provocateur i Gällivares kommunledning så jag skulle inte bli överraskad av följande händelseutveckling:

    Den 6:e februari 2017 hissar Gällivare kommun sammanlagt fler svenska än samiska flaggor. Upplopp bryter självfallet ut i Gällivares samiska enklaver när hundraårsminnet och nationaldagen vanhelgas. Vad som startade i Nikkaluokta sprids dock snart nog till Medborgarplatsen, troligen via vad som i efterhand verkar vara en sambandscentral på Skäpplandsgatan. Regeringen Löfven faller och med hjälp av uråldriga voteringsregler i socialdemokraternas VU så leds landet snart därefter av Mona Sahlin.

    Undantagslagar införs och minoritetsgardena ges vida och i stort sett oreglerade befogenheter att genomdriva dem. Då ångrar du nog att du berättat att du har kvar gamla kartor.

    Leve det lapska barbariet!

    • Jag gissar att det startade på Medborgarplatsen i vad som en del kallar Sveriges största sameby, Stockholm. Då jag, liksom min pappa föddes i Kiruna, har bott i Gällivare och gift mig i Jukkasjärvi kyrka så har jag vissa känningar där uppe. Farfar kom från Suddesjaur utanför Moskosel och mamma från Östra Ormsjö, båda trakter som koloniserades av utfattiga jordbrukande storsvenskar vid slutet av 1600-talet, början av 1700-talet.

      Intressant att notera, tycker jag, när jag ser hur mycket nyheter på samiska som det finns idag på TV, är att när man skulle göra textmenyer till tv-boxar här i Linköping för några år sedan så sökte man med ljus och lykta efter någon som kunde skriva dem på samiska. Det finns tydligen knappt några i Sverige som kan skriva samiska.

  8. Erik S says:

    Tycker det här känns som ett typexempel på forskning som ekonomer INTE borde ägna sig åt. Släpp det här eller omskola er till lingvister i stället! Ni verkar ju helt uppenbart inte ha en aning om vad ni sysslar med och det klarar till och med jag som fullständig amatör inom båda ämnena att upptäcka.

    • Du kan vara lugn, detta är inget ekonomer sysslar med — artikeln jag nämner är den enda jag känner till som kommer i närheten av denna fråga (och jag håller helt med dig om att den är bristfällig). Däremot är jag generellt positivt inställd till när forskare även ger sig in på andra områden — det kan resultera i väldigt intressanta saker, men kan också gå väldigt snett (som i fallet med ekonomerna som använde sig av röstanalys, se https://ekonomistas.se/2012/11/20/pseudo-vetenskaplig-finansforskning/).

Trackbacks

  1. […] även: SCB lathund (där jag snodde det mesta av statistiken ovan), BRÅ, Världsbanken, DN1, Ekonomistas om ”hen”. Och DN2, Svt […]

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s