Statens implicita saldomål

Överskottsmålets framtid har debatterats flitigt de senaste veckorna. Göran Persson, LO, och nu även Lars Calmfors föreslår att målet överges eller ändras till ett balansmål. Värt att notera är att överskottsmålet tills nyligen har varit ett implicit balansmål för staten.

Överskottsmålet anger att den offentliga sektorns finansiella sparande ska uppgå till en procent av BNP i genomsnitt över konjunkturcykeln. Målet omfattar alltså hela den offentliga sektorn: staten, [Read more…]

Att kvantifiera hur mycket autokrater stjäl

Det finns gott om bevis för att autokrater världen över skor sig själva och sina närmaste genom att utnyttja sin politiska maktposition. En studie från Financial Action Task Force (FATF/OECD) listar 32 fall av korruption i mycket stor skala (s.k. “grand corruption”) som alla handlar om fall där enskilda ledande politiker (ofta presidenter) förskingrat belopp i storleksordningen miljarder dollar.

Ofta kommer dessa pengar från ett lands naturresursinkomster. Till exempel finns oljerika Nigerias ex president Sani Abacha på FATFs lista och de uppskattar att han, lågt räknat, under sina dryga fyra år som president överförde mellan 2 och 4 miljarder dollar till sig själv. [Read more…]

Drog höginkomsttagarna ifrån under 2011?

Häromveckan släppte SCB ny statistik rörande svenskarnas inkomster under inkomståret 2011. Siffrorna visar att inkomstojämlikheten, mätt som Gini-koefficienten för hushållens disponibla inkomster, inte förändrats nämnvärt.

Men är utvecklingen densamma i den yttersta inkomsttoppen? Har den ekonomiska elitens inkomster dragit ifrån på bekostnad av övriga grupper i den övre medelklassen? Eller har allas inkomster utvecklats ungefär likartat? I detta inlägg presenteras nya beräkningar av toppens inkomstandelar utifrån SCB:s nya inkomststatistik för 2011. [Read more…]

Bör förmånstaket i socialförsäkringarna slopas?

Att den svenska arbetsgivaravgiften till stor del är en ren inkomstskatt är ett välkänt faktum, vilket även visades i 2013 års Konjunkturrådsrapport. Anledningen är att avgiftens koppling till socialförsäkringsförmånernas storlek är svag; för inkomster över ersättningarnas maxbelopp, det sk förmånstaket, är den 100 procent skatt. Enligt Försäkringskassan bör försäkringsmässiga socialförsäkringsförmåner finansieras med avgifter medan bidrag bör finansieras med skatter, och En alltför hög skatteandel av socialavgifterna kan vara problematisk för trovärdigheten om man vill att socialförsäkringarna ska uppfattas som försäkringsmässiga. Men trots detta är det få som diskuterar hur avgiftens höga skatteinnehåll bör hanteras. I detta inlägg presenteras tre möjliga lösningar. [Read more…]

Hur kan skattesystemet förbättras?

Nyligen presenterade SNS Konjunkturråd sin rapport Dags för enkla skatter!. En av de bärande poängerna i årets rapport är att enklare och tydligare skatter befrämjar såväl effektivitet som legitimitet. Enklare skatter underlättar för människor att förstå hur skatterna påverkar deras egen ekonomi och därigenom förbättras möjligheten att skatterna ska fungera på det sätt som lagstiftarna har tänkt sig. På sikt stärker detta även systemets förankring hos med medborgarna (läs rapportens sammanfattning och rådets rekommendationer). [Read more…]

Avdrag för privatundervisning: dyrt och ojämlikt

Idag publicerar jag nedanstående artikel om RUT-avdraget för privatundervisning på SvD Brännpunkt. Texten nedan är identisk med den i SvD men den innhåller länkar till diverse relevant material.  [Read more…]

Hur beter du dig egentligen, skattebetalare?

Ekonomisk skatteforskning baseras på modeller där skattebetalare beskrivs reagera på ett förutsägbart sätt utifrån de skatter som läggs på dem. Men känner alla verkligen till vilken skatt de betalar? Har skatternas benämning någon betydelse för viljan att betala skatt? Vill alla alltid försöka betala så lite skatt som möjligt? Lärdomar från beteendeekonomisk forskning antyder att svaret på dessa frågor kanske inte är så givna som vi tidigare trott. [Read more…]

Kan kommunerna incitamentstyra?

Det finns all anledning att vara skeptisk till den incitamentsstyrning via lärarnas löner som Stockholm nyligen beslutat om: lärarnas uppdrag är bredare än resultaten på de nationella proven, systemet tar inte fullt ut hänsyn till att skolorna har olika förutsättningar1 och systemet stärker lärarnas incitament att rätta proven generöst. Risken är också stor att de bästa lärarna lämnar de svagpresterande skolorna vilket knappast hjälper eleverna där. Forskningen2 visar dessutom att det är svårt att uppnå positiva resultat med provbaserad incitamentstyrning av lärare. Min undran är dock främst om Stockholms stad centralt verkligen kan bestämma lönerna ute på enskilda skolor? [Read more…]

Stefan Fors: Blir vi sjuka av inkomstskillnader?

I det här gästinlägget recenserar Stefan Fors, forskare vid Ageing Research Center, Karolinska Institutet, den nyutkomna boken Blir vi sjuka av inkomstskillnader? En introduktion till sambanden mellan inkomst, ojämlikhet och hälsa (Studentlitteratur) som skrivits av Andreas Bergh, Therese Nilsson och Daniel Waldenström.

Det finns en skröna äldre sociologer brukar berätta för sina yngre kollegor som går ut på att ett amerikanskt universitet lyser ut en tjänst för en enarmad professor i sociologi. Anledningen till denna märkliga specifikation är dock inte, som man lätt skulle kunna tro, att universitetet tillämpar någon komplicerad form av positiv särbehandling av fysiskt handikappade. Formuleringen ska istället förstås som ett försök att slippa veliga sociologer som vägrar positionera sig (”on one hand […], on the other hand […]”).

[Read more…]

När priser inte räcker till

Nationalekonomer brukar ofta förorda att man skall ”sätta ett pris” så saker och ting för att allokera resurser i ekonomin på bästa sätt. Årets ekonomipris går till Alvin Roth (som nyligen flyttade från Harvard till Stanford) och Lloyd Shapley och handlar om de fall när man — av olika skäl — inte kan förlita sig på prismekanismen. [Read more…]