Drog höginkomsttagarna ifrån under 2011?

Häromveckan släppte SCB ny statistik rörande svenskarnas inkomster under inkomståret 2011. Siffrorna visar att inkomstojämlikheten, mätt som Gini-koefficienten för hushållens disponibla inkomster, inte förändrats nämnvärt.

Men är utvecklingen densamma i den yttersta inkomsttoppen? Har den ekonomiska elitens inkomster dragit ifrån på bekostnad av övriga grupper i den övre medelklassen? Eller har allas inkomster utvecklats ungefär likartat? I detta inlägg presenteras nya beräkningar av toppens inkomstandelar utifrån SCB:s nya inkomststatistik för 2011.

Att studera den yttersta toppens inkomster har gett nya perspektiv på inkomstfördelningens struktur och utveckling. Forskning visar att den ekonomiska elitens inkomster är särskilt känsliga för faktorer såsom finansmarknadens utveckling (börsen steg 12 procent under 2012), skattepolitikens utformning och den ekonomiska tillväxten (BNI/capita steg med 0,6 procent under 2012).

Forskning visar även att det kan förekomma betydande omkastningar inom olika toppgrupper. Sedan 1980 har exempelvis fördelningens översta tiondel ökat sin andel av de totala bruttoinkomsterna med 35 procent. Inom denna topptiondel är dock skillnaderna stora: den översta procentens andel ökade med 118 procent medan de övriga nio procentens andel endast ökade med 17 procent.

Bilden nedan visar utvecklingen sedan 1980 för bruttoinkomstandelen som tjänats av den hundradel i befolkningen med de högsta inkomsterna. Befolkningen består av individer 16 år eller äldre. Diagrammet innehåller två linjer: en där kapitalvinster från försäljning av hus och aktier räknats med (mörkblå linje) och en där de inte ingår (ljusblå linje). Bilden baseras på dessa data i Excelformat.

image

Den uppåtgående trenden över tid är tydlig. År 1980 tjänade topprocenten ungefär fyra gånger mer än medelinkomsttagaren (dess inkomstandel var fyra procent) medan de år 2011 tjänade mellan sju och nio gånger mer än medelinkomsten år 2011 beroende på hur kapitalvinster behandlas. (För en fördjupad diskussion om kapitalvinsternas betydelse för hur man ska beräkna och tolka inkomstojämlikheten i Sverige, se denna uppsats). Även om andelen inte ökat under 2011 kan inget tydligt trendbrott skönjas.

Hur är det då med förändringar inom inkomsttoppen under 2011? Följande tabell visar  topprocentens andel intressant nog ökat lika mycket som fördelningens nedre nittio procent, medan de övriga inom topptiondelen (P90–99) upplevt en minskad inkomstandel. En tydlig ökning kan däremot skönjas i den översta tusendelen (P99.9–100), och i ännu högre grad den översta tiotusendelen.

Inkomstgrupp 2010 2011 Förändring
P0-90 69.01 69.11 0.2%
P90-100 30.99 30.89 -0.4%
  P90-99 22.01 21.88 -0.6%
P99-100 8.98 9.01 0.3%
  P99-99.9 5.76 5.71 -1.0%
P99.9-100 3.22 3.30 2.5%
  P99.9-99.99 1.91 1.94 1.7%
P99.99-100 1.31 1.36 3.7%

Vilka slutsatser kan dras från dessa nya data? Tja, till att börja med ska man vara försiktig med att övertolka förändringar under ett enskilt år. Men den svenska inkomstojämlikheten förefaller åtminstone inte ha förändrats mycket under 2011 oavsett om man ser till Gini-koefficienten eller toppinkomstandelarna ovan. Att toppinkomstandelar och Gini-koefficienter samvarierar är nu inte alltför underligt eftersom de är delar av samma fördelning (att sambandet är högt även över tid och mellan länder har visats i denna forskningsartikel). Det är intressant att toppens andel inte ökat markant trots den positiva börsutvecklingen (kapitalvinsternas andel av toppinkomsterna är ungefär densamma 2011 som tidigare år). Om detta beror på det relativt utbredda aktieägandet eller något annat borde någon titta närmare på.

Comments

  1. Att titta på inkomstutvecklingen ett enskilt år är väl ungefär lika ”klargörande” som att titta på brottsstatistiken under ett år jämfört med det föregående, även om tidningarna gärna blåser upp sådan statistik, som om om den betydde något.
    För att kunna se vartåt det barkar skulle man nog behöva följa utvecklingen dels mot jämnare inkomster under 60-70-talet, och därefter utvecklingen åt motsatt håll från 80-talet och fram till idag. Och för att få en klar bild skulle man kanske inte bara titta på inkomsterna utan även på något sätt försöka mäta effekten av andra förändringar som samverkar för att öka skillnaderna – borttagningen av förmögenhetsskatt, borttagningen av arvsskatt, borttagning av inkomstskatt för bostadsrättsföreningar, schablonisering och sänkning av fastighetsskatt, samt den pågående avregleringen av hyresmarknaden, för att nämna några. Hur man får med allt detta i ett diagram vet jag inte – kanske Ekonomistas ekonomer har en idé?
    Obs att jag inte på något sätt önskar mig tillbaka till flumvänsterns 70-tal, bara att det ska finnas
    ett stänk av ärlighet i den offentliga debatten.

  2. Tomas Floden says:

    Hur stor omsättning är det på personerna i toppen – är det ungefär samma individer år efter år? Om omsättningen ökat så bli bilden en annan, men om den minskat så har inkomst spridningen ökat mer än vad diagrammet visar?

  3. Det skulle vara intressant att se om ”omfördelningen bland de rika” även skett tidigare, dvs historiskt trend.

Trackbacks

  1. […] och det är ett tema som sysselsatt några av oss här på Ekonomistas under flera år (se t ex här, här, […]

  2. […] sedan flera år presenterat den senaste statistiken över toppinkomsternas andel (se 2010, 2011, 2012), och detta år är inget undantag. De två bilderna nedan visar på intressanta […]

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s