Missvisande om globalt resursutnyttjande

Det här är ett gästinlägg av John Hassler och Per Krusell, båda professorer i nationalekonomi vid Institutet för internationell ekonomi på Stockholms universitet.

Idag, dvs. torsdagen den 13/8, är det Earth Overshoot Day. Begreppet är skapat av en organisation som heter Global Footprint Network och som, stödd av WWF, på ett noggrant sätt räknat ut ett aggregerat mått på den globala bioproduktionskapaciteten och relaterat denna till användningen. Det är med andra ord ett väldefinierat mått på en typ av global hållbarhet. Vi anser att hållbarhetsfrågor är oerhört viktiga och att de länge försummats, speciellt av ekonomer. Dock utgör just begreppet Earth Overshoot Day ett exempel på att det krävs större eftertanke när hållbarhetsmått definieras. Mer allmänt skulle vi önska att måtten ger vägledning om hur hållbarhetsproblemen kan bemötas med ekonomisk politik och även på denna punkt antyder beräkningarna bakom Earth Overshoot Day fel väg.

För i år räknar man fram att användningen är ca 60% större än den totala biokapaciteten, vilket åskådliggörs med att vi den 13/8, alltså på Earth Overshoot Day, ”förbrukat årets resurser” och efter den dagen tär på kapitalet under resten av året. Vartefter biokapaciteten faller/utnyttjandet ökar kommer alltså Earth Overshoot Day tidigare och tidigare på året för varje år. Dagen brukar också få stor uppmärksamhet i media och den allmänna tolkningen verkar vara att vi i bred mening lever över våra biologiska tillgångar. Vi menar dock att denna breda tolkning inte kan göras utifrån de beräkningar som gjorts.

I måttet på användning ingår förutom grödor, betesmark, bebyggelse, skogsproduktion och fiske också den skogsmark (och mark med annan biomassa) som skulle behövas för att absorbera den koldioxid som bildas vid förbränning av fossila bränslen – så att klimatet inte skulle påverkas genom ökade nettoutsläpp av koldioxid. Detta sätt att konstruera en ”önskad policy”, dvs. att odla skog så att klimatpåverkan av årets förbränning av fossila bränslen blir noll, är förstås möjligt men vilseleder ändå i detta sammanhang. För det första är ju skogsodlandet hypotetiskt. Denna areal är alltså inte en förbrukad resurs; snarare är det högst osannolikt att så mycket skog någonsin kommer att planteras. För det andra finns det ingen analys av klimatproblemen som pekar på att lösningen skulle vara en storskalig anläggning av skog. Klimatproblemen är mycket viktiga och bör hanteras så snart och så kraftfullt som möjligt, men genom att minska användningen av fossila bränslen (med hjälp av skatter eller andra instrument).

Hur påverkas dateringen av Earth Overshoot Day om den hypotetiska ökningen av skogsarealen tas bort? I bifogade figurer som bygger på Earth Footprint Networks egna data framgår det tydligt att utvecklingen då inte ser särskilt alarmerande ut. Vi ligger tvärtom långt ifrån kapacitetstaket. Sedan början på 60-talet har det visserligen skett en ökning av användningen men med tanke på att befolkningen mer än fördubblats och BNP ökat än mer så är ökningen rätt blygsam och knappas alarmerande. Earth Overshoot Day skulle alltså inte finnas enligt dessa uträkningar: den 31 december har vi varje år långt kvar till fullt resursutnyttjande.EarthDay1

Vi menar förstås inte att hållbarhetsproblem inte finns utanför klimatområdet: de finns säkerligen, men att precisera dem, för att sedan formulera önskvärd politik, kräver större eftertanke. När det gäller just klimatet och koldioxidutsläppen har mycket forskning gjorts, även av ekonomer, och den i stort sett entydiga slutsatsen där har varit att problemet är viktigt och måste tas itu med genast. Såvitt vi vet finns det dock ingen som anser att en fungerande lösning skulle vara att anlägga skog för att absorbera utsläppen. Analysen som jämför olika politikinstrument rymmer kanske viss osäkerhet men det stora problemet är snarare att våra politiker inte anammar de förslag som forskarna föreslår. När det gäller andra hållbarhetsproblem vet vi mycket mindre och beräkningarna av Earth Overshoot Day för bioproduktionskapaciteten avslöjar att just denna inte verkar vara ett alarmerande problem. Earth Overshoot Day påminner oss därför istället om ett trängande behov av mer forskning om hållbarhet.

Comments

  1. Precis. Men det finns mer som är konstigt med GFNs beräkningar. Mer detaljer på temat:
    http://nejdetkanviinte.se/2015/08/12/earth-overshoot-day/

  2. resolut says:

    Om det nu ens är så att det är koldioxidhalten i atmosfären som höjer temperaturen på jorden och om det även är så att ökad koldioxidhalt är ett problem.

    Professor em Gösta Pettersson (Lund) har skrivit om detta i en nyuppdaterad bok Falskt Alarm.

    Han har kommit fram till att förändringar i bl.a. solaktiviteten har höjt temperaturen under 1900-talet och att haven då löser mindre koldioxid mängd som avges till atmosfären. Haven innehåller den största mängden kol i form av kolsyra, kolsyrasalter och karbonater, ungefär tio gånger mer än allt kol i jordskorpan i form av olja, kol och gas. Gösta Pettersson anser även att koldioxidhalten i atmosfären är skadligt låg och behöver öka rejält.

    Boken kan hämtas på hans hemsida. Innehållet är omfattande men lättläst. Det vore intressant med kommentarer till boken.

    http://www.falskt-alarm.se/

    • John Hassler says:

      Det är tveklöst så att koldioxid lättare släpper igenom solljus än värmestrålning. Den direkta effekten på jordens energibalans av högre koldioxidhaltär därmed positiv. Detta är fysikaliska fakta. Förändringen i jordens energibalans sätter igång återkopplingsmekanismer varav en del förstärker och en del försvagar den direkta effekten. Den sammantagna effekten är osäker och inkluderar en möjlighet att effekten i slutänden är ganska liten och obetydlig. Likaså finns möjligheten att den prediktion vi använder i våra modeller, nämligen att en fördubbling av koldioxidhalten leder till en ökning av den globala medeltemperaturen med 3 Celsius, är en underskattning.

      • resolut says:

        Ok, ni utgår från att en fördubbling av CO2-halten i atmosfären leder till 3 graders ökning. Det som beskrivs i boken är argument för att man tagit miste på orsak och verkan, d.v.s. att det istället är den globala temperaturhöjningen som kraftigt medverkat till att höja CO2-halten i atmosfären samt att detta är välkommet. Men att ta ställning till detta är inte en fråga för ekonomer.

        Men däremot kan det vara en fråga för ekonomer att beskriva konsekvenserna för den händelse GP har rätt. Då har ju enorma resurser slösats bort med nuvarande politik.

    • Stefan Törmä says:

      Jag är just i färd med att läsa Petterssons bok. Man kan lugnt säga att den öppnat mina ögon.

  3. Ossian Ekdahl says:

    Jag håller med om att klimatet och koldioxidutsläppen behöver hanteras genast. Var hittar jag en gedigen översikt av vad ekonomiska forskningen föreslår för åtgärder? Att vi ska införa en global koldioxidskatt eller förbättra systemet med utsläppsrättigheter räcker inte – hur ska det göras?

  4. Harald Cederlund says:

    Vad ni skriver translaterar vad jag förstår ungefär till att om vi bara bortser från den negativa externaliteten koldioxidutsläpp och den markyta som teoretiskt skulle behövas för att motverka ökningen så lever vi inte utanför våra tillgångar. Det var ju bekvämt 🙂

    Earth Overshoot är baserat på beräkningen av ett så kallat ekologiskt fotavtryck – och hur dessa specifikt räknas ut kan man säkerligen kritisera – betänk dock att det främst är ett pedagogiskt verktyg för att illustrera (o)hållbarhet. Hur problemen ska adresseras ger måttet mycket litet vägledning om – och gör väl heller inte anspråk på att göra? T.ex. finns det väl ingenting som säger att koldioxidutsläppen ska minskas just genom att plantera skog (även om utsläppens påverkan illustreras genom arealen skog som skulle behövas för att motverka dem)?

    • John Hassler says:

      Nej, men vad vi tycker viktigt är att inte framställa problemet som att vi i generell mening och i många dimensioner lever över våra ekologiska ramar vilket det aggregerade måttet riskerar göra. I formell mening har vi ingen kritik mot Global Footprint och de redovisar hur de beräknat sina data. Vi mnear att klimatproblemet måste lösas, men i övrigt ger iaf inte de beräkningar som Global Footprint gör indikationer på att vi lever över våra ekologiska tillgångar. Jag tycker detta ger anledning till att vara hoppfull, vilket nog är bra.

  5. Henrik says:

    Hej,

    Jag har svårt att greppa hur grafiken ger vid handen att resursutnyttjandet, om man räknar av skogsprodukterna (uppskattningsvis 18 procent av den globala kapaciteten = 1 och det beräknade utnyttjandet = 1,6), är långt ifrån fullt? Kan det vara någon figur som saknas eller?

    • John Hassler says:

      Kanske dåligt uttryckt. Vad vi menar är att om den svarta översta delen i grafen som visar koldioxidutsläppens ”footprint” tas bort pekar inte kalkylen på att vi överutnyttjar de ekologiska resurserna.

  6. Mycket handviftande utan konkreta fakta. Påstående som att det går inte och öka biomassan så mycket etc utan att då peka på att så inte skulle vara fallet.

    Hur vet ni det ?

    Att öka biomassan som tar upp koldixid på jorden är full görligt med dagens teknik. Skillnaden i produktion mellan ett träsk och ett öppen hav är 20 ggr. Så det borde finnas gott om plats att klara av jordens behov vid dagens nivåer mha terroforming.

    Alternativt så satsar man på effektivitet och minskar behovet av biomassa genom att minska utsläppen av koldioxid. Det är en förmodligen ett mycket mera bättre sätt att lösa problematiken. Det är även därför som dagen finns för att påpeka behovet av att då använda jordens resurser på ett bättre sätt.

    Vi lever idag på en ändlig jord och oändlig tillväxt är bara ett teoretisk mål som inte kan nås. I praktiken säger jorden stopp långt tidigare än så.

    • John Hassler says:

      Håller nog med om det mesta du skriver. Självklart går det att påverka i vilken grad skog och annan biomassa bidrar som koldioxidsänka. Jag har dock inte fått uppfattningen att det är en konsensusuppfattning bland naturvetare att detta är en effektiv metod att hantera de utsläpp som skulle ske om betydande mängder av kolreserverna förbränns.

      • Det forskningen idag pekar på är att vi bör inte använda den kol och olja som ligger i marken till bränsle utan bör låta den ligga kvar.

  7. Övertygande kritik mot hur skogsodling inkluderats i måttet. Grundproblemet är att måttet förgivettar en viss klimatåtgärd (skogsodling). Men författarna bör av samma skäl bredda sin formulering ”… genom att minska användningen av fossila bränslen …” till att även inkludera åtgärder som minskar metanutsläpp inklusive det metan som inte används som bränsle.

    ”Methane (CH4) is the second most prevalent greenhouse gas emitted in the United States from human activities. In 2013, CH4 accounted for about 10% of all U.S. greenhouse gas emissions from human activities. Methane is emitted by natural sources such as wetlands, as well as human activities such as leakage from natural gas systems and the raising of livestock. Natural processes in soil and chemical reactions in the atmosphere help remove CH4 from the atmosphere. Methane’s lifetime in the atmosphere is much shorter than carbon dioxide (CO2), but CH4 is more efficient at trapping radiation than CO2. Pound for pound, the comparative impact of CH4 on climate change is 25 times greater than CO2 over a 100-year period.”
    http://epa.gov/climatechange/ghgemissions/gases/ch4.html

  8. Håller med Hassler och Krusell om att metodiken att använda skogsareal för att kompensera utnyttjandet av fossila bränslen inte är särskilt bra.

    Ni gör det dock oerhört lätt för er när ni bara tar bort denna användning från grafen och menar att det då inte ser alarmerande ut. På något sätt får man väl ändå korrigera för att vi varje år använder otroliga mängder fossila bränslen (kol,olja och naturgas) som det tagit miljoner år för att bildas, och där nybildningen av denna resurs är minimal i jämförelse med användningen. Användningen av fossila bränslen var ca 120 000 TWh globalt 2010 (jämför gärna med kärnkraft, bioenergi/avfall och vattenkraft som tillsammans totalt utgjorde knappt 28 000 Twh / år 2010 enligt Energimyndigheten.)

    Eftersom måttet ekologiskt fotavtryck bygger på utnyttjande/nybildande av förnybar råvara skulle man kanske kunna kategorisera även de fossila resurserna som förnybart (vilket det ju är på väldigt väldigt lång sikt). Man kan då jämföra uttaget(användandet) jämfört med en uppskattning av hur mycket fossilt bränsle som nybildats under ett år.

    Denna metodik täcker dock ändå inte in skadekostnaden som den ackumulerade CO2- halten i atmosfären innebär, vilken naturligtvis är central och som beräknats av Nicolas Stern mfl. En annan mycket allvarlig utveckling är att utrotandet av olika djurarter som accelererat det senaste åren till följd av människan.

    • John Hassler says:

      Vad vi menar är att bortsett från koldioxidproblemet ger inte Global Footprint kalkylerna anledning till stor akut oro. Självklart finns många andra områden som inte finns med i deras kalkyler där det kanske finns sådana anledningar.

  9. Hans Bäckström says:

    Det kanske största problemet med den här typen medialt anpassade ”lever-över-våra-tillgångar”-budskap är att dom bygger på och underblåser det i grunden malthusianska tänkande som alltför mycket av den gängse miljö- och hållbarhetsretoriken bottnar i, och som alltför många människor alltför lätt köper. Om inte hållbarhetspolitik har en hållbar intellektuell grund blir den inte hållbar…

    • Per Krusell says:

      Vi menar helt enkelt att påståenden som att ”vi lever över våra tillgångar” KAN vara korrekta, men att de måste studeras i detalj, och tillgång för tillgång, så att säga. Vi borde definitivt, så vitt jag ser det givet de samlade utsagor som naturvetare erbjuder, släppa ut mindre koldioxid: där hamnar absolut marknadsekonomierna snett. Men huruvida (och hur) marknadsekonomierna hamnar snett i andra fall anser vi nog är en i stort sett helt obesvarad fråga och en som många fler ekonomforskare borde tänka (kvantitativt) kring.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s