Den globala inkomstfördelningens utveckling

Ibland ser man illustrationer som innehåller stoff till många diskussioner. En sådan presenterades häromveckan på en konferens som jag var med och arrangerade där Branko Milanovic, en av världens främsta experter på globalinkomstfördelning, var en av huvudtalarna. Den visar hur realinkomstutvecklingen sedan slutet av 1980-talet sett ut i olika delar av en tänkt global inkomstfördelning. Tankeexperimentet är att betrakta världen som en plats där det inte finns individuella länder utan vi alla bor i ett och samma land och sedan ställa sig sedan frågan: Hur har realinkomsterna utvecklats de senaste decennierna för olika inkomstgrupper? Resultatet visas i bilden nedan: [Read more…]

Hur går det med exportmålet?

År 2010 formulerade handelsminister Ewa Björling regeringens mål att exporten fram till 2015 skulle fördubblas från 2009 års nivå. Även om finanskrisen gjorde 2009 till ett år med exceptionellt låg exportnivå så var målet ytterst ambitiöst och då 2015 närmar sig med stormsteg är det dags att konstatera att det knappast kommer att uppfyllas. [Read more…]

Utvärdering av utvecklingsbiståndet – varför tron på RKS är överdriven och delvis felriktad

Följande är ett gästinlägg av Björn Ekman som är nationalekonom och forskare vid Lunds universitet. Hans huvudsakliga inriktning är hälsoekonomi. Han har tidigare arbetat på Sida och Världsbanken.

Sedan en tid har en viktig debatt förts kring användandet av randomiserade kontrollstudier (RKS) inom biståndet. Här på Ekonomistas har flera bidrag skrivits (t ex här, här, här, här och här ) och i mitten av maj ordnade Expertgruppen för biståndsanalys (EBA) ett möte kring utvärdering av det svenska biståndet där en särskild rapport om RKS presenterades. Gemensamt för de flesta som bidragit till diskussionen är uppfattningen att sådana metoder bör utgöra en större del av biståndet. Jag avser i detta inlägg bidra till denna debatt och slutsatserna är som framgår av rubriken att RKS med all sannolikhet inte utgör någon panacé för biståndet och till och med kan hävdas inte ens höra hemma inom den verksamheten. [Read more…]

Klokt om biståndsutvärdering

För ett drygt år sedan avvecklades SADEV (se tidigare inlägg om detta här och här). Kort därefter inrättades Expertgruppen för biståndsanalys (EBA) som under förra hösten kom igång på allvar med sitt arbete. Även om flera frågor fortfarande måste besvaras kring vem som ska göra vad så har detta resulterat i att kunskapsnivån kring biståndsutvärdering nu höjs genom seminarier och rapporter. [Read more…]

Provrösta i EU-valet!

Det finns en stor forskningslitteratur om hur olika valsystem kan resultera i olika utfall även om ingenting ändrats i befolkningens preferenser. En specifik aspekt som det dock inte forskats särskilt mycket på, och som i högsta grad är aktuell givet det nära förestående EU-parlamentsvalet, är hur graden av personröstande påverkar utfallet och röstningsbeteendet. [Read more…]

Vad vet vi om inkomst- och förmögenhetsfördelning över de senaste 200 åren?

De senaste veckorna har Thomas Pikettys bok ”Capital in the twenty-first century” resulterat i att inkomst och förmögenhetsutveckling uppmärksammats på ett sällan skådat sätt. Mot denna bakgrund känns det mycket lägligt att Daniel (Waldenström) och jag precis i dagarna avslutat ett nära relaterat arbete om inkomst och förmögenhetsfördelningens historiska utveckling. Resultatet är en artikel med titeln ”Long-Run Trends in the Distribution of Income and Wealth”, skrivet som ett kapitel för Handbook of Income Distribution, Volume 2, (North-Holland) som redigeras av Tony Atkinson och Francois Bourguignon och som publiceras senare i år. Kapitlet kan dock läsas i en Working Paper version här redan nu. [Read more…]

Ryssland, Ukraina och deras respektive naturresursberoenden

Häromveckan hade jag anledning att fundera över hur man skulle kunna beskriva vilken roll olja och gas har för Rysslands och Ukrainas respektive ekonomier på 10 minuter och lika många bilder. Detta är vad jag kom fram till: [Read more…]

Om Ukraina kunde välja så borde valet vara enkelt

Förra höstens diskussioner om Ukrainas framtid fokuserade mycket på om landet hade mer att tjäna på frihandelsavtalet med EU (det så kallade DCFTA) eller på att gå med i den tullunion som Ryssland bildat tillsammans med Kazakhstan och Belarus. Denna typ av kalkylerande var på många sätt förståelig. Ukrainas ekonomiska situation var (och är fortfarande) sådan att man var i stort behov av kortfristiga pengar för att kunna hantera den akuta situationen. I det perspektivet kan man förstå att tullunionen tillsammans med lån och gassubventioner från Ryssland kan framstå som mer attraktiva, trots att de långsiktigt positiva effekterna troligen är större från frihandel med EU. [Read more…]

Ny källa för inkomst och förmögenhetsfördelningsdata

Det finns otaliga organisationer som tillhandahåller data på inkomst och förmögenhetsskillnader men det är inte alltid lätt att på ett och samma ställe få en samlad översikt av långsiktiga förändringar av olika mått i olika länder. Nu finns en ny webresurs för som samlar jämförbara mått på en rad ofta diskuterade aspekter av fördelning i 25 länder. Websidan ”Chartbook of Economic Inequality” sammanställd av Tony Atkinson och Salvatore Morelli redovisar siffror över arbetsinkomster (P90 i relation till median), generell inkomstfördelning (Ginikoefficienten för disponibel inkomst, justerad för familjestorlek), fattigdom (andel av befolkningen med disponibel inkomst under 60 procent (eller ibland 50 procent) av medianen), toppinkomstandelar (andel av totalinkomst före skatt och transfereringar för topp 1 procent och topp 0.1 procent), och slutligen förmögenhetskoncentration (andel nettoförmögenhet hos topp 1 procent). [Read more…]

Ekonomiska aspekter av krisen i Ukraina

I förra veckan såg det för ett kort ögonblick ut som att Ukraina skulle kunna gå vidare och ta tag i de stora problem man står inför. Med Yanukovich borta från makten och med en ny övergångsregering med en tydlig orientering mot väst var ett viktigt första steg taget för att omedelbart göra klart att man inte ville splittra landet utan söka representation från alla parter och landsändar. Man hann dock inte göra någonting alls innan Ryssland valde att intervenera militärt med den uppenbara avsikten att destabilisera situationen och skapa problem för den nya regeringen. [Read more…]