Flera observatörer har noterat att den svenska arbetsmarknadsutvecklingen har varit förvånansvärt god i förhållande till det stora BNP-fallet under 2009.1 Olika förklaringar till denna utveckling har förts fram, t ex att konjunkturfallet främst har drabbat den kapitalintensiva industrin medan de mer arbetsintensiva tjänstesektorerna har klarat sig bättre tack vare en stark inhemsk efterfrågan.
Regeringen betonar dessutom gärna att strukturreformer på arbetsmarknaden kan ha medfört att sysselsättningen hållits uppe under konjunkturnedgången.2 Denna tanke kan vara korrekt, men det är värt att notera att en studie av IMF tyder på motsatsen. IMF visar att arbetsmarknaden tenderar att reagera kraftigt på förändringar i BNP när arbetsmarknaden fungerar väl. Den relativt blygsamma sysselsättningsnedgång som vi har sett i Sverige skulle alltså i princip kunna förklaras av att arbetsmarknaden är ovanligt inflexibel.
Om man funderar lite längre inser man att det inte finns ett självklart samband mellan arbetsmarknadens funktionssätt och sysselsättningens samband med BNP-utvecklingen. En välfungerande arbetsmarknad kan innebära att lönerna är flexibla och således att sysselsättningen kan hållas uppe i en konjunkturnedgång, eller att arbetskraften är rörlig mellan företag och sektorer och således att sysselsättningen kan samvariera kraftigt med BNP-utvecklingen. Vilken av dessa mekansimer som får störst genomslag bör bero på anledningen till att BNP faller, t ex om konjunkturnedgång väntas bero på ett temporärt efterfrågefall eller om en strukturanpassning väntas efter nedgången.
Det är för övrigt intressant att notera att det senaste årets utveckling på arbetsmarknaden endast är ovanligt god i förhållande till det historiska svenska sambandet mellan BNP och sysselsättningen. Men den svenska sysselsättningen har följt det historiska mönstret ganska nära sedan början av 2008 om vi istället skattar ett gemensamt samband för OECD-länderna.3 Kanske är det inte den nuvarande utan den historiska svenska utvecklingen som har varit onormal, särskilt då det kraftiga sysselsättningsfallet under nittiotalskrisen.
Figuren visar den ackumulerade svenska sysselsättningsförändringen sedan andra kvartalet 2008 samt den förändring som förutspås av historiska samband. OECD-sambandet skattar ett gemensamt mönster för OECD-länderna medan det svenska sambandet skattar ett separat mönster för Sverige.
Ekonomistas 
Vi devalverade ju med 1/3 del.
Något finns fortfarande kvar.
Vår bas skogen o malmen gasar ju på pga. detta.
Aitik har väl gjort Sveriges största maskininvestering?
Dom i EUROn kan inte devalvera sig ur krisen.
Sverige ‘fuskar’ ju lite där.
Sen, hur många har gått ner till 80% i lön för att 20% av kompisarna INTE ska sparkas?
Dessa 20% räknas ju som sysselsatta med uppgörelsen, skull räknats som arbetslösa utan uppgörelsen.
Vi har ju stora pensionsavgångar som bättrar på iaf. arbetslöshetssiffrorna.
Samt så har ‘förtida’ uttag av ålderspension fördubblats.
Allts pension vid 61.
Men det var från typ: 3->6% tror jag, små värden.
Vi har ju även en folkmängdsökning som gör att handeln måste öka med en procent per år av bara den.
Det är väl den som ökar arbetslöshetssiffrorna.
Hur känsligt är det där diagrammet för val av tidsperiod?
Om man i stället skulle jämföra från Q1 2000 till Q4 2009 – hur ser det ut då? Vi har väl inte gjort några större strukturförändringar i näringslivet under den tidsperioden och arbetsmarknadens funktionssätt är väl inte heller det ändrat?
Menar du att jag skulle skatta historiska samband för den kortare/nyare tidsperioden (säg 2000:I-2007:IV)?
Om jag gör det får jag ungefär samma resultat för Sverige, dvs figuren ändras inte särskilt mycket. Däremot verkar, efter en snabb anblick, skattningarna baserade på den kortare tidsperioden ge sämre prognoser för 2008-2009 för de flesta länderna — avvikelserna från historiska samband verkar i många fall bli väldigt stora, men ändå följa samma mönster som när en längre tidsperiod användes för skattningarna.
Ursäkta otydligheten, som väl bygger mest på att jag kanske inte fattar riktigt, men jag försöker fatta. 🙂
Det jag tänkte på var snarare om du skulle undersöka den ackumulerade sysselsättningsförändringen för en längre period än just 2008:2 till 2009:4. Du kanske inte behöver backa så långt som till 2000 men det känns lite vanskligt att jämföra sysselsättningsförändringen under en så kort period.
Men det kanske inte spelar någon roll?
Ok, jag tror att jag förstår. Men jag tycker inte att längre “prognoser” är så meningsfulla. Det här sambandet är främst tänkt att fånga hur BNP och sysselsättning hänger ihop över konjunkturcykeln.
Sedan kan man förstås titta på dessa konjunktursamband över längre tidsperioder, t ex som vi gjorde i figur 1.13 i Finanspolitiska rådets rapport.