Vad vet vi om inkomst- och förmögenhetsfördelning över de senaste 200 åren?

De senaste veckorna har Thomas Pikettys bok ”Capital in the twenty-first century” resulterat i att inkomst och förmögenhetsutveckling uppmärksammats på ett sällan skådat sätt. Mot denna bakgrund känns det mycket lägligt att Daniel (Waldenström) och jag precis i dagarna avslutat ett nära relaterat arbete om inkomst och förmögenhetsfördelningens historiska utveckling. Resultatet är en artikel med titeln ”Long-Run Trends in the Distribution of Income and Wealth”, skrivet som ett kapitel för Handbook of Income Distribution, Volume 2, (North-Holland) som redigeras av Tony Atkinson och Francois Bourguignon och som publiceras senare i år. Kapitlet kan dock läsas i en Working Paper version här redan nu.

Även om stora delar av den forskning som Thomas Pikettys bok baserar sig på även utgör grunden för vårt kapitel skiljer de sig åt på en rad punkter. De viktigaste är att vårt kapitel handlar om vad vi vet om fördelningen av inkomster och förmögenhet över tid (och om vilken typ av källor som finns som kan ge kunskap om dessa fördelningar).

Som jag försökt förtydliga i tidigare inlägg här och här (och som Thomas Piketty är mycket tydlig med i sin bok) handlar stora delar av hans analys om relationerna mellan sammanlagd förmögenhet (kapital) och sammanlagda inkomster. Konsekvenserna för fördelningen mellan individer baseras på vilken effekt denna relation har under vissa antaganden (se tidigare inlägg om detta här). Pikettys bok handlar också mycket om dynamiken över tid och speciellt vilken effekt relationen mellan avkastningen på kapital och ekonomins tillväxttakt kan tänkas ha på arvsflöden i ekonomin och på sådant som intergenerationell mobilitet. (Dessa saker avhandlas i andra kapitel i Handbook of Income Distribution 2 av Thomas Piketty själv baserat på hans forskning härhär och här).

Andra viktiga skillnader är att vi – på gott och ont – inte levererar en entydig bild av hur utvecklingen bäst kan förstås och vi har inte heller några policyrekommendationer. Vi försöker istället beskriva olika idéer som förts fram och beskriver deras problem och förtjänster.

Vårt kapitel har fyra delar. I den första försöker vi placera det senaste decenniets intensiva forskning på området i en kontext. Efter Simon Kuznets forskning på 1950-talet, som producerade de första faktiska serierna över inkomstfördelning mellan individer kom mycket av utvecklingen på området att domineras av försök att följa individer över tid och att skapa data där uppgifter om inkomster kunde kombineras med andra uppgifter om individer och hushåll (yrke, utbildning, antal barn etc.). Detta var en på många sätt bra utveckling som möjliggjorde forskning på en rad områden men en nackdel var att den historiska dimension gick förlorad. I praktiken blev ”lång sikt” liktydigt med i bästa fall utveckling efter 1960 och i de flesta fall utveckling sedan 1980-talet. En annan begränsning med data som baserar sig på urval är att de inte lämpar sig väl för att fånga vad som händer i den yttersta toppen av fördelningen. Den nya forskningen har bidragit med ökad kunskap inom båda dessa områden. Vi vet mer om historisk utveckling men också mer om utvecklingen inom toppinkomstskiktet. Båda dessa aspekter är på olika sätt viktiga bidrag.

Den forskning som Piketty och andra påbörjade i slutet av 1990-talet handlade alltså främst om att få längre tidsserier genom att gå tillbaka till den typ av källor Kuznets använt (taxeringsdata), utveckla hans metoder, och framförallt göra detta systematiskt för så många länder som möjligt. Resultatet av denna forskning är vad som resulterat i en rad artiklar och i de två volymer som redigerats av Tony Atkinson och Thomas Piketty och vars data utgör the World Top Income Database. En sammanfattning av denna forskning och ett försök att knyta den till vad vi visste tidigare utgör den andra delen i vårt kapitel.

Huvuddragen i den bild som framträder kan sammanfattas i två figurer (se kapitlet för mer detaljer). Den första visar ett gytter av olika länders utveckling men där några gemensamma drag framträder. För det första tycks inkomstkoncentrationen ha varit historiskt hög i början av 1900-talet i nästan alla länder för vilka vi har data. Hur utvecklingen ser ut dessförinnan är mer oklart. I vissa länder finns det tecken på att inkomstkoncentrationen var lägre i början av 1800-talet och att den sedan ökade i samband med industrialiseringen men i de flesta fall tycks nivån varit relativt hög även bakåt i tiden. Från 1900-talets början till runt 1980 minskar inkomstkoncentrationen och topp-procentandelen mer än halveras i de flesta länder. Denna utveckling drivs till stor del av lägre kapitalinkomster. Efter 1980 är utvecklingen mer spridd. I vissa länder har inkomstandelen i den yttersta toppen ökat kraftigt, i vissa fall (som i USA) nästan till samma nivåer som innan första världskriget. I andra länder har uppgången varit mycket mindre och i vissa fall nästan obefintlig. Ser man till inkomstkompositionen i denna utveckling finns fler skillnader; i vissa länder (som i Sverige) drivs mycket av förändringar i kapitalinkomster medan större lönespridning är viktigare i andra fall (som i USA); se tidigare inlägg här, här och här. Mycket översiktligt ser utvecklingen för topp 1 procent ut som i följande bild (den som vill urskilja enskilda länder får titta i artikeln eller i tidigare inlägg här):

Topp 1 inkomstandel 1870-2010

Topp 1 inkomstandel 1870-2010

För det andra så utgörs en stor del av den långsiktiga förändringen av topp-decilens (P90-100) inkomstandel sett över alla länder av förändringar som sker i topp-percentilens (P99-100) andel. Över en 100 års period har inkomstandelen för höginkomsttagaren som befinner sig under den översta procenten (P90-99) varit relativt konstant i förhållande till hur mycket topp 1 har fluktuerat.

Inkomstandel P90-99, 1870-2010

Inkomstandel P90-99, 1870-2010

Det tredje avsnittet handlar explicit om förmögenhetsfördelningen över tid. Här är data mycket mer knapphändig och jämförelser mellan länder också mycket svårare. Även här framträder en bild där utvecklingen före 1914 är oklar (men där det mesta pekar på en relativt hög koncentration bakåt i tiden), utvecklingen under 1900-talet fram till runt 1980 otvetydigt är sådan att koncentrationen i toppen miskar, och där det i vissa fall finns tecken på en ökad koncentration de senaste årtiondena (dock mycket mindre tydligt än för inkomster, dock är denna fördelning mycket svårare att studera). Vi diskuterar vilka olika metoder som använts och redovisar resultaten för tio länder. Resultatet i en bild över perioden 17400-2010 ser ut så här:

Topp 1 förmögenhetsandel 1740-2010

Topp 1 förmögenhetsandel 1740-2010

Slutligen handlar det fjärde avsnittet om olika teorier som förts fram för att förstå utvecklingen över tid. Vi diskuterar först hur ofta framförda idéer som globalisering och teknologisk utveckling ser ut att hänga samman med utvecklingen och även hur den berömda Kuznets-kurvan kan förstås i ljuset av data. Därefter redogör vi för olika teorier grupperat utifrån om de är mest relevanta för att förstå nedgången i inkomstskillnader under 1900-talets första 75 år eller om de bäst kan förklara den kraftiga uppgången de senaste decennierna. Slutligen redogör vi för de ekonometriska resultat och de korrelationer som finns i data.

Om man ska sammanfatta vår genomgång (som redan i sig är en kort och mycket partiell sammanfattning av en stor litteratur) kan vi konstatera att: 1) Det verkar inte finnas någon enskild teori som på ett tillfredställande sätt förklara hela utvecklingen. 2) En stor utmaning för många förklaringar är att skillnaderna i utveckling är så stora inom den övre delen av fördelningen. Det går inte att på ett tillfredställande sätt förklara utvecklingen i termer av ”högutbildade” jämfört med ”lågutbildade”. 3) Det är mycket viktigt att skilja på inkomster från kapital och inkomster från lön och hur respektive del utvecklas.

Det finns förstås väldigt mycket kvar att förstå men vi hoppas att vårt kapitel ska vara en bra utgångspunkt för den som vill sätta sig in i var vi står i termer av kunskap om inkomst och förmögenhetsfördelning.

Comments

  1. NiklasB says:

    Jättebra jobbat, kul att svenska forskare befinner sig på den internationella forskningsfronten i detta aktuella ämne.

    Vad förklarar peaken i Argentina under andra världskriget i Figur 1? Tyska immigranter och medföljande kapital(avkastningar)? Intressant att det ser ut som spegelbilden av utvecklingen i Europa under den här perioden.

    • Enligt Facundo Alvaredo som skrivit en artikel om Argentinas toppinkomster ligger förklaringen i en kombination av en elitdominerad ekonomi och en kraftig exportökning av särskilt kött och säd till krigförande länder där exportinkomsterna framför allt tillföll eliten. Det finns för dessa år ingen statistik över inkomstslag så det är svårt att säga om det är kapitalavkastning eller löneinkomster för t ex företagsledare som driver mönstret.

    • Jesper Roine says:

      Ja, som Daniel skriver kan man titta i Facundo Alvaredos artikel och mycket riktigt finns ett tydligt samband över hela perioden 1932-1950 mellan export av ”agricultural products and livestock” och toppandelar. Han noterar dock också att det fanns en stor andel europeiska medborgare bland toppinkomsttagarna. Det finns dock ingen kraftig ökning av dessa under åren där uppgången sker (tvärtom är deras andel relativt konstant under dessa år) vilket talar för exportförklaringen snarare än europeisk kapitalflykt (även om sådan säkert också fanns).

  2. Mats Persson says:

    Går det rent konceptuellt att skilja mellan löneinkomster för företagsledare å ena sidan, och kapitalekomster å andra sidan? Det är klart att i statistikjen dyker företagsledarnas inkomster upp som löneinkomster – men kan det inte i verkligheten handla om två elitgrupper som sinsemellan konkurrerar om kapitalinkomsterna? Ibland (och i vissa företag) är aktieägarna starkast, och då ser det ut som om kapitalinkomsterna är stora. Och ibland (och i andra företag) lyckas företagsledarna få övertaget, och de ser det ut som om arbetsinkomsterna är stora.

    • Jesper Roine says:

      Jag håller helt med om att detta är ett stort problem för tolkningen av inkomsterna. Jag och Daniel har i flera av våra artiklar poängterat att det vore önskvärt att kunna reda ut hur mycket av kapitalinkomster (och även realiserade kapitalvinster) som är relaterade till ”arbete” (oavsett hur de redovisas) och hur mycket som är ”passiva inkomster”, som inte är relaterade till arbete. Denna distinktion är ofta implicit i hur man pratar om utvecklingen men den är mycket svår att komma åt i data.

  3. Mats E says:

    Stort tack för förträffliga artiklar som sammanfattar forskningen inom detta aktuella område.

    Så här i deklarationstider ligger det nära till hands att fundera över options- aktieprogram som ju redovisas som inkomst. Inte minst i amerikanska företag är detta ett populärt verktyg för att stärka incitamenten. De kan också tänkas ha effekt på inkomstfördelningen i toppen eftersom dom tillför en ökad varians. I tvärsnittsdata bör de därför leda till ökad inkomstojämlikhet.

    Vet man vad denna relativt nya företeelse har haft för effekt på inkomstfördelningen i toppen?

Trackbacks

  1. […] inom framför allt den rika världen (kapitlets innehåll har Jesper skrivit om här). De andra kapitlen studerar bland annat senare tiders utveckling i såväl rika som fattiga […]

  2. […] snarare än att högutbildade som grupp dragit ifrån (något vi skrivit om många gånger t ex här, här och här). En förklaring till detta skulle kunna vara att vissa uppgifter i toppen av […]

  3. […] utdelningar och särskilt realiserade kapitalvinster spelar störst roll i Sverige (se vidare här och även […]

  4. […] in the twenty-first century” (se tidigare inlägg om toppinkomster här, här, här, och här och Daniels senaste uppdatering för Sverige […]

  5. […] sammanfattning av Pikettys tegelsten. Se här! Se också inlägg på ekonomistas.se här, här och […]

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s