Vad styr familjers skolval?

För att utröna vilka effekter skolval har är det naturligtvis centralt att känna till vilken typ av skolor familjer föredrar. Det finns i princip två sätt att få kunskap kring detta: man kan fråga familjer vilken typ av skolor de uppskattar och man kan observera vilka skolor familjer faktiskt väljer. Vilken metod man väljer kan ge väldigt olika svar, vilket manifesteras i en debattartikel av Almega och Friskolornas Riksförbund som hävdar att obligatoriskt skolval är ett sätt att minska den sociala skolsegregationen.

Artikeln är baserad på en enkätundersökning som bland annat kommer fram till att föräldrar med svaga socioekonomiska förutsättningar värdesätter skolor med bra akademiska resultat särskilt högt. Socioekonomiskt starka familjer värderar däremot trivsel högre. Detta resultat påstås i rapportsammanfattningen vara i linje med vad den internationella forskningen visar, men att socioekonomiskt starka familjer skulle värdesätta skolors akademiska nivå lägre än socioekonomiskt svaga är minst sagt kontraintuitivt. Det kan därför vara bra att klargöra vad den internationella forskningen kring skolval egentligen kommit fram till.

En färsk studie från New York, som är under revidering för American Economic Review, finner att familjer söker sig till skolor (i detta fall high-schools) med högpresterande elever. Detta gäller för samtliga undersökta elevgrupper men resultaten visar att elever som själva är högpresterande är särskilt benägna att välja skolor med högpresterande elever. Däremot finns det inget som tyder på familjer skulle vara särskilt benägna att välja skolor som förvaltar sitt elevmaterial väl. Att en skola har ett högt ”förädlingsvärde” lockar alltså inte fler att välja den. Inte heller är familjer mer benägna att välja skolor som enligt studiens statistiska analys skulle passa just deras barn särskilt väl.

Studien har inga bra mått på elevernas och skolornas socioekonomiska ställning, utan bara på deras studieresultat. Elevers sociala bakgrund samvarierar dock starkt med deras skolprestationer. Att högpresterande elever är särskilt benägna att söka sig till skolor med högpresterande elever går därför inte att särskilja från att socioekonomiskt starka elever söker sig till skolor med socioekonomiskt starkt elevurval. Oavsett så kommer detta valmönster att ha implikationer för den socioekonomiska sorteringen mellan skolor. En svensk studie finner också att övergången till betygsintagning på Stockholms gymnasieskolor ledde till ökad sortering med avseende på socioekonomisk och utländsk bakgrund.

En engelsk studie av lågstadieelever finner också att skolans akademiska resultat är viktiga för familjers skolval men detta gäller främst familjer med stark socioekonomisk bakgrund. Ju svagare socioekonomisk ställning familjen har, desto mindre viktiga blir skolornas resultat för skolvalet. Studien finner också att familjer med stark socioekonomisk ställning är särskilt benägna att välja bort skolor med en stor andel fattiga elever och elever med särskilda behov. Dessa familjer är också mer benägna att välja en skola som ligger långt från hemmet. Studien har inget mått på skolans förädlingsvärde och eftersom skolors resultat i hög grad drivs av elevsammansättningen är resultaten helt förenliga med resultaten från New York.

Nederländerna har en lång historia av fritt skolval och dessa val analyseras i en nypublicerad studie bland 12-åriga elever i Amsterdam. Forskarna finner att skolornas akademiska resultat och elevunderlag påverkar deras attraktivitet. Däremot tyder inget på att skolornas kvalitet – deras förädlingsvärde – skulle påverka valen. Viktigt för familjerna är också hur långt det är till skolan och vilka skolor barnens tidigare klasskamrater väljer. Studien undersöker inte skillnader mellan olika grupper men visar att skolvalet i hög grad är socialt betingat.

En annan holländsk studie (lågstadieelever) finner också att skolornas studieresultat spelar roll och högutbildade familjer lägger större vikt vid dessa än lågutbildade. Denna studie hittar även vissa tecken på att familjer undviker skolor som fått ett lågt betyg av den holländska skolinspektionen. Detta betyg är ett försök att fånga skolans förädlingsvärde och det verkar främst vara högutbildade familjer reagerar på inspektionens utlåtande. Föga förvånande finner studien att avståndet till skolan är viktigt och att skolans religiösa och pedagogiska inriktning lockar olika grupper i olika grad.

Liknande resultat går igen i andra studier. En välkänd sådan från North Carolina finner att familjer med stark socioekonomisk bakgrund är särskilt benägna att välja skolor med goda resultat, vilket alltså i hög grad fångar skolans elevsammansättning. Studien finner också att familjer från olika minoritetsgrupper har en tydlig preferens för skolor där respektive minoritetsgrupp är välrepresenterad. Lika söker alltså i hög grad lika.

Det finns även en svensk rapport som undersöker familjers faktiska skolval (lågstadiet). Hur en skola presterar på de nationella proven är inte särskilt viktigt medan avstånd till hemmet har betydelse. Vidare gör hög andel elever med utländsk bakgrund gör en skola mindre attraktiv, särskilt då för lågutbildade familjer med svensk bakgrund och högutbildade familjer med utländsk bakgrund. Skolor med många nyanlända ratas dock främst av svenska högutbildade familjer. Familjer med svensk bakgrund, speciellt de högutbildade, verkar även angelägna att välja skolor med socioekonomiskt starka elever, något som familjer med utländsk bakgrund verkar undvika. Generellt verkar familjer söka sig till skolor där eleverna tillhör samma socioekonomisk grupp som en själv. Lika söker återigen lika.

Något som skiljer alla dessa studier från Almegas och Friskolornas Riksförbunds rapport är att de baseras på faktiska skolval och inte på vad familjer uppger i en enkätundersökning. En relevant svensk studie finner att hur familjer besvarar sådana enkäter är starkt påverkade av vilken social kontext familjerna befinner sig i och därmed vilka skolor de har tillgång till. Att till exempel säga att man värderar trivsel särskilt högt kan då bero på att man överlag är rätt nöjd med den akademiska kvalitén på skolan som barnen går på.

Dylika mekanismer kan också förklara resultaten i den studie som ligger till grund för Almegas och Friskolornas Riksförbunds påstående om vad den internationella forskningen säger. Studien undersöker föräldrars önskemål om lärare inom en och samma skola. Det är alltså inte en studie av skolval utan av lärarval. Föräldrar på socioekonomiskt starka skolor uttrycker mycket riktigt en relativt stark preferens för trivselskapande lärare medan lärarnas förmåga att höja skolresultaten betonas på socioekonomiskt svaga skolor. En trolig förklaring är att detta avspeglar vad familjerna önskar på marginalen och resultatet kan inte tolkas som att familjer på socioekonomiskt starka skolor har en förhållandevis svag preferens för skolans studieresultat.

Snarare än att förlita sig på vad familjer uppger i enkäter är det önskvärt att studier av skolval baseras på hur familjer faktiskt väljer skolor. Det är trots allt vad familjer gör och inte vad de säger som i slutändan spelar roll för vilka konsekvenser skolvalet får. Dessutom spelar skolvalets utformning roll och ordningen med urval baserat på kötid till populära friskolor är med största sannolikhet något som förstärker skolvalets segregerande effekter. Oavsett skolvalets utformning måste dock slutsatsen från forskningen kring familjers preferenser vara att skolval knappast kan vara ett särskilt verksamt verktyg för att bryta den sociala skolsegregationen.

En kortare version av detta inlägg har tidigare publicerats på Dagens Samhälles debattsida.

Comments

  1. Svante says:

    Tack för att du reder ut detta!

  2. Per K says:

    Vi valde en skola som skulle vara så fri (få läxor, lågt konformistisk, helst ”biblioteksstämning”) som möjligt. Sonen var extremt överpresterande i relation till den kommunala skolan, hade mycket tråkigt (grät när skulle gå till skolan), hade inget att lära (fick obligatoriska läxor på en nivå han passerat för länge sedan, tog lång tid innan vi fick bort läxorna), led av disciplinen (man skulle kunna höra en knappnål falla (jo det testades) – så man förväntade sig alltså att barn som redan kunde det lärdes ut skulle sitta 5-6 timmar om dagen utan någon mental stimulans!!! Totalt absurt). Vi sökte en skola där han kunde läsa i sin egen takt, få hjälp på den nivå han var (slutade med att lärarna kom och frågade honom om mattetal) och gärna socialt bra, men framförallt utan mobbing.

    Så ja, jag kan väl förstå utfallet att föräldrar till högpresterande elever tittar mer på det sociala än det ”akademiska” – är eleven/barnet redan kunskapsmässigt 2-3+ år före skolsystemets undervisning, så är det akademiska inte längre ett urvalskriterium.

    Skolan är inte utformad för barn som har lätt för sig (känns tyvärr som ett avsiktligt missgynnande när vänstern predikar vad jag uppfattar som utfallsrättvisa), men inte heller för de som har mycket svårt (priset för åldersvis sammanhållna skolklasser blir FÖR högt då) eller kommer från hem utan några studietraditioner/ambitioner. Klart det blir stök i ett klassrum när stor del av klassen får en undervisning som inte är relevant för dom, vissa för att de inte klarar den, andra för att de passerat nivån. Folkpartiet/”Liberalernas” förslag, med hårdare disciplin ovanpå detta, har som jag uppfattar det bara gjort situationen värre…!

  3. bjornabelsson says:

    Om man antar att föräldrar vill att deras barn ska lära sig så mycket som möjligt, alternativt få så bra betyg som möjligt (vilket borde vara samma sak, men kanske inte alltid är det), så finns det några faktorer utöver skolans ”förädlingsvärde” som borde påverka valet.
    Ett barn som hamnar i en klass med många högpresterande elever riskerar att få lägre betyg (och kanske sämre kunskaper) än om samma elev hamnar i en klass med färre duktiga kamrater; en klass där eleven hamnar högre i klassens ”duktighetsranking”.
    Ett barn som går i en skola dit eleven kan gå eller cykla får, allt annat lika, bättre kunskaper och betyg än om eleven går i en skola dit eleven måste åka bil eller buss.
    Det kan alltså vara klokt att välja en skola som ligger nära, även om den skolan skulle ha något lägre andel högpresterande elever och något sämre förädlingsvärde.

    • Bosse says:

      Helt klart finns många faktorer som spelar in i ett skolval.
      Min dotter valde gymnasium baserat på avsaknad av kriminella invandrare. Eller hennes uppfattning i frågan. (Den behöver som alla andra uppfattningar som styr beslut inte nödvändigtvis ha 100% förankring i verkligheten).
      Hon valde tom en annan linje än hon ville gå bara för att komma in på skolan. Det var mycket höga betygskrav för att komma in där.
      Sedan fick hon gå tekniskt basår för att kompensera. Så i någon mening tog hon penalty av fel linje och ett ”förlorat år”, för att uppnå ett annat önskat bivillkor.

      Så man får vara lite försiktig i att dra slutsatser, i den här typen av studier.

      Som kommentar till bjornabelsson ang hårdare konkurrens på skolor med högpresterande elever så gäller att det kan var sporrande. Dvs man kan lära sig mer, och bli kunnigare/dugligare. Och eventuellt lägre betyg kan man för ansökan till högskola korrigera med högskoleprov (eller prövning som man betalar för).
      Dvs människor kan ha olika betraktelsesätt för en given företeelse. Som sagt får man vara försiktig med slutsatser.

  4. grazie42 says:

    Min dotter går i ”nollan”, kan läsa och håller på att leka sig genom 1ans mattebok(hemma) och har en allmän ”kunskapstörst”(ta i trä) för engelska och andra ämnen…inte unik på något sätt men många av hennes klasskamrater är inte på samma nivå…

    Hon kommer självklart lära sig saker i skolan men för oss så är det sociala mycket viktigare för vi känner att vi har möjlighet att ge stöd hemma om det skulle krävas…

  5. Man kan tycka vad man vill om huruvida det är bra eller dåligt att skolorna är socialt blandade. Huruvida friare skolval leder till social blandning eller inte dock en fråga som på olika sätt låter sig undersökas empiriskt. Är man sen ute efter en mindre (eller mer) socialt blandad skola så kan ju ens syn på skolval påverkas av vad forskningen säger i frågan.

  6. Mårten says:

    Tack Jonas för ett mycket intressant och lärorikt inlägg! Med dina inlägg om skolan och skolval är vi många som har möjlighet att bilda oss välgrundade uppfattningar, vilket vi inte hade kunnat annars. Mkt tacksam för det!

    Ang studierna du sammanfattar, kanske ffa den från Sverige: vet du om man har säkerställt att de skolval man studerar är tillräckligt väl utformade för att ge bra information? Jag har valt grundskola åt mina barn i stockholm som då hade ett system som tvingade till taktiskt val, dvs ingen revealed preference möjlig.

Trackbacks

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s