I ett spektakulärt forskningsprojekt, vars resultat nu publicerats i Science använder ekonomerna Armin Falk och Nora Szech en annorlunda metod för att studera moraliskt beteende: i ett stort experiment lät de sina deltagare välja mellan att rädda livet på en mus och att få pengar. På så sätt studerar de hur människor värderar skada som åsamkas en tredje part i olika situationer. [Read more…]
Missuppfattning om bankernas kapital
Angående bankernas kapitaltäckningskrav står det i DN att läsa att ”Ju mer eget kapital en bank måste ha, desto dyrare blir det. Det beror på att det kapital som bankerna lånar ut ger ränteintäkter till banken medan det inte är fallet när det gäller pengar som banken måste spara.” Resonemanget bygger på en vanlig, men inte desto mindre fundamental, missuppfattning av vad bankernas egna kapital är. Sannolikt bygger missuppfattningen på att DN blandar ihop det egna kapitalet med de reserver som bankerna håller för att kunna hantera kundernas behov av kontanter. [Read more…]
Riksbanken ökar skuldtillväxten och förvärrar situationen för låntagarna
[English translation here.]
Som bekant motiverar Riksbanken den strama penningpolitiken med åtföljande låg inflation och hög arbetslöshet med att den behövs för att begränsa hushållens skulder och dess tillväxt. Men Riksbanken påverkar själv, genom inflationen, starkt den reala skuldtillväxten. Genom att hålla inflationen under målet ökar Riksbanken de reala skulderna och den reala skuldtillväxten betydligt, jämfört med om Riksbanken skulle uppfylla inflationsmålet. Man kan som bekant diskutera om det finns ett skuldproblem eller inte. Men, om det finns ett skuldproblem, så gör Riksbanken problemet värre genom att åsidosätta inflationsmålet. Och oavsett om det finns ett skuldproblem eller inte, så gör Riksbanken med nuvarande politik situationen sämre för Sveriges låntagare och bättre för bankerna. [Read more…]
Är tid pengar i förskolan?
Förmodligen är det få länder i världen där direktörer, regeringstjänstemän och forskare i nationalekonomi hjälper till att städa och måla om på sina barns förskola. I Sverige sker dock detta i förskolor som drivs som föräldrakooperativ. Tanken med föräldrakooperativ är att spara pengar genom att en del enklare sysslor sköts av föräldrarna och i stället använda pengarna för att anställda mer och/eller bättre utbildad personal. Det föräldrainflytande och den sociala gemenskap kooperativen skapar är förstås väldigt positiv, men det finns också en annan sida av myntet. [Read more…]
Tillitens baksida
I många sammanhang lyfts tillit mellan människor fram som en viktig förklaringsfaktor bakom ekonomisk utveckling. (En ny översikt på temat kommer till slutsatsen ”Trust has a causal (positive) effect on economic development…” men andra kommer till motsatt slutsats och åter andra till att det är bäst med lagom mycket tillit). För Sveriges del lyfts denna aspekt ofta fram när man diskuterar vad som är speciellt med den ”Nordiska modellen”. Det är tveklöst så att tillit är viktigt och att den i ekonomiska sammanhang kraftigt sänker transaktionskostnader men det finns också en baksida som sällan noteras och som kan vara problematisk i vissa sammanhang. [Read more…]
Högskolan, kvaliteten och pengarna
Diskussionen om kvalitet och kvalitetsbedömning inom den svenska högskolan har pågått en längre tid. Här på Ekonomistas har diskussionen förts, bland annat om utbildningsfinansieringens effekter, om att det går att mäta utbildningskvalitet enbart genom att studera uppsatser och vad kritikerna av kvalitetsmätning egentligen vill se för alternativ. Mycket är dock fortfarande osagt och just därför var det välkommet att Sveriges Radio P1:s undersökande program Kaliber nyligen har sände tre program på temat ”Högskolan, kvalitén och pengarna”. Förhoppningsvis kan dessa program ge ytterligare liv i denna för svensk akademi så viktiga diskussion. [Read more…]
Ett finansforskningspris i i tiden
Idag meddelade Kungliga Vetenskapsakademien att 2013 års pris i ekonomiska vetenskaper till Alfred Nobels minne går till tre amerikanska ekonomer med fokus på prissättning på finansiella marknader: Eugene Fama, Lars Peter Hansen och Robert Shiller. Dessa tre forskare har alla gjort betydande bidrag för vår förståelse när det gäller hur finansmarknader fungerar. Pristagarna har funnits med länge i prisspekulationerna och två av dem fanns med på topp-10 av de namngivna kandidaterna i Ekonomistas egen omröstning. [Read more…]
Ekonomipriset 2013 går till…
Idag klockan 13:00 tillkännages vem som får Sveriges riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne. I Ekonomistas omröstning var Paul Romer (14% av rösterna), Robert Shiller (9%) och Robert Barro (9%) favorittippade, vilket de även varit i de två senaste årens omröstningar här på Ekonomistas. Fullständiga resultat från omröstningen finns tillgängliga här.
Går det att lita på kommunrankingar?
För ett tag sedan presenterade Dagens Samhälle en besynnerlig rankinglista över årets skolkommuner och i veckan var det Lärarförbundets tur. Listorna har sina likheter men medan hög lärartäthet och en hög andel behöriga lärare resulterar i en lägre placering på Dagens Samhälles lista, så gäller det motsatta på Lärarförbundets. Sådana skillnader avspeglar naturligtvis avsändarnas intressen men kan vara svårt att se igenom vid en ytlig läsning. Man kan också konstatera dramatiska förändringar från år till år i kommunernas placeringar: på Lärarförbundets lista tappade Svenljunga kommun 194 placeringar mellan 2012 och 2013 medan Älvdalen klättrade från plats 266 till 76.
Export går inte att leva på
Regeringen har sedan ett antal år det ganska märkliga målet att exporten ska fördubblas. Även om det förefaller osannolikt att målet kommer att nås så går det betydligt bättre för rikets exportörer än för dess importörer och Sverige uppvisar sedan mitten av 1990-talet stora överskott i handels- och bytesbalanserna. Samtidigt är bostadsbyggandet lågt och mycket tyder på att dessa båda fenomen är förknippade med varandra.
Senaste kommentarer