Missuppfattning om bankernas kapital

Angående bankernas kapitaltäckningskrav står det i DN att läsa att ”Ju mer eget kapital en bank måste ha, desto dyrare blir det. Det beror på att det kapital som bankerna lånar ut ger ränteintäkter till banken medan det inte är fallet när det gäller pengar som banken måste spara.” Resonemanget bygger på en vanlig, men inte desto mindre fundamental, missuppfattning av vad bankernas egna kapital är. Sannolikt bygger missuppfattningen på att DN blandar ihop det egna kapitalet med de reserver som bankerna håller för att kunna hantera kundernas behov av kontanter.

Bankerna kan antingen finansiera sin utlåning med eget kapital eller med upplånade medel. Både det egna kapitalet och bankens skuldsättning hör alltså hemma på skuldsidan av bankens balansräkning. Det egna kapitalet är alltså precis lika produktivt och genererar precis lika mycket ränteintäkter som bankernas upplåning. Det egna kapitalet är därför inte något som banken måste ”spara”, vilket inses lätt då sparade medel hör hemma på balansräkningens tillgångssida. Vad kapitaltäckningskraven gör är att de sätter gränser för hur lite eget kapital bankerna får använda när de lånar ut pengar. Kapitaltäckningskraven begränsar alltså hur högt belånade bankerna får vara.

Bankernas reserver är däremot en tillgång som måste vara tillgänglig på mycket kort varsel för att kunna ge kunderna de likvida medel de behöver. Reserverna kan därför inte investeras på ett sätt som genererar någon egentlig avkastning. Huruvida bankerna har stora eller små reserver har dock ingenting med hur de finansierar sin utlåning av göra. Reservernas storlek är därmed också helt oberoende av de kapitaltäckningskrav som myndigheterna ställer upp.

Till DN Ekonomis försvar kan sägas att även USAs förre centralbankschef Alan Greenspan gjort sig skyldig till samma fundamentala missuppfattning av vad bankernas egna kapital spelar för roll. Däremot hade ett regelbundet läsande av Ekonomistas kunnat minska DNs förvirring.

Comments

  1. Micke says:

    Precis. Och jag vill än en gång passa på att rekommendera dels Admati och Hellwigs bok The Bankers’ New Clothes (http://bankersnewclothes.com/) och dels Admatis medverkan i Econtalk.org:s podcast på detta tema, http://www.econtalk.org/archives/2013/04/admati_on_bank.html.

    Där finns några andra bra punkter också, men den som Jonas presenterar här är nog den viktigaste. Och den viktigaste slutsatsen av den är nog att om seriösa och förmodligen kompetenta och välutbildade bankirer kan presentera märkliga sammanblandningar som dessa och stå oemotsagda, vad har vi då för rimliga möjligheter att komma till rätta med finanssektorns strukturproblem genom en saklig och sansad debatt?

  2. LarsN says:

    Citatet ”Det egna kapitalet är alltså precis lika produktivt och genererar precis lika mycket ränteintäkter som bankernas upplåning.” Men är det inte ofta (?) så att kostnaden för det egna kapitalet i regel är högre än det lånade kapitalet. Ägarna brukar väl i regel ha ett högre avkastningskrav än långivarna. I sådana fall skulle väl ett högre krav på eget kapital kunna öka kostnaden för verksamheten?

    • Egenkapitalets ”kostnad” är blott och bart ägarnas avkastning ex ante. I själva verket är RoE en restpost, den blir vad den blir.

    • Bruttoavkastningen på de investeringar som banken gör påverkas inte av vilken kapitalstruktur banken har. Att sedan bankerna föredrar lånade medel beror naturligtvis på att de finner detta vara lönsammare. Detta betyder dock inte att det egna kapitalet ”sparas” utan det används till investeringar precis som de lån banken tar. För vilket annat företag som helst hade det setts som tämligen befängt att betrakta eget insatt kapital som improduktivt ”sparande”.

  3. Man kanske borde använda begreppet likviditetstäckning – i kontrast till kapitaltäckning – när man diskuterar bankers reserver? När det gäller avkastningen på reservtillgångar kan det vara värt att hålla i minnet att reserverna inte nödvändigtvis måste hållas i form av kontanter i ett kassaskåp; reserverna kan deponeras hos centralbanken, som ju i många fall betalar ränta på hela det deponerade beloppet, även om det överskrider minimumreserven.
    http://www.federalreserve.gov/monetarypolicy/reqresbalances.htm

  4. e.lind says:

    Förefaller som om antagandet att kapitalstrukturen är irrelevant för en en banks investeringskostnader är omstridd:

    Do Strict Capital Requirements Raise the Cost of Capital? Banking Regulation and the Low
    Risk Anomaly

    Malcolm Baker, Harvard Business School and NBER
    Jeffrey Wurgler, NYU Stern School of Business and NBER

    Abstract:

    Capital requirements for banks must balance a number of factors, including any effects on the
    cost of capital and in turn the rates available to borrowers. Standard theory predicts that, in
    perfect and efficient capital markets, reducing banks’ leverage would reduce the risk and cost of
    their equity but leave the overall weighted average cost of capital unchanged. We test these two
    predictions empirically. We confirm that the equity of better-capitalized banks has both lower
    systematic risk (beta) and lower idiosyncratic risk. However, over the last 40 years in the United
    States, lower risk banks have higher stock returns on a risk-adjusted or even a raw basis, a
    pattern consistent with a stock market anomaly previously documented in other samples. A
    simple calibration using historical data suggests that a ten percentage-point increase in Tier 1
    capital to risk-weighted assets would have increased the weighted aver
    age cost of capital by between 60 and 90 basis points per year. In competitive lending markets, a change of this magnitude would have doubled or tripled spreads,because bank asset betas implied an average risk premium of only 40 basis points above Treasury yields over that same period.

    http://people.stern.nyu.edu/jwurgler/papers/Bank%20Capital%20Regulation.pdf

    De avslutar med: ”When all other private and social costs and benefits are totaled up,heightened capital requirements may well remain desirable. Our contribution here is to point out that the low volatility anomaly presents an underappreciated and potentially significant cost that needs to be added to the debate.”

    Man får göra en avvägning mellan finansiell stabilitet och investeringskostnaden är deras slutsats.

    • Det förefaller självklart att bankernas finansieringskostnad beror på deras kapitaltäckning och att kapital är en ur bankägarnas synvinkel dyr finansieringskälla: varför annars denna tendens till hög skuldsättning? Detta var dock inte vad detta inlägg handlade om. Istället var avsikten att påtala att det egna kapitalet för banker, liksom för andra företag, utgör medel som används för att finansiera investeringar.

    • Jakob says:

      Nagra korta kommentarer till studien

      1) kausaliteten kan val likaval ga andra vagen, dvs en svag performing bank far bade lagt eget kapital och lag aktivardering medan en stark performing bank far hogre eget kapital och hogre aktie vardering

      2) en tier 1 kapital okning pa 10 procentenheter later hogt om man jamfor med att de flesta europeiska banker har 10-12 procent tier 1 kapital

      3) bara for att banker med hogt eget kapital har hogre (eller lika hog) avkastning pa eget kapitalet sa kan ju kostnaderna for lanat kapitak variera (ett lagre eget kapital borde ge hogre kostnad for lanat kapital allt annat lika) so wavg kapitalkostnad kan val mycket val vara samma anda

      3b) aven om de har kikat pa kostnaden for lanat kapital sa ar ju det faktum att lanat kapital till banker med lagt eget kapital har samma kostnad som lanat kapitak tilll banker med hogt eget kapital sjalva grundbulten i problemet med statliga garantier till banker (det ar ju just det lanade kapitalet som ar garanterat och att kreditgivare inte satter ett hogre avkastningskrav pa banker med lagt eget kapital ar ju bara ett tecken pa att de ser att staten anda garanterar det lanade kapitalet)

      • e.lind says:

        Min poäng var bara att peka på att det är omstritt vilka effekter som hårdare kapitaltäckningsregler har på lånekostnader. Notera att de avslutar med: ”…heightened capital requirements may well remain desirable.” Som Jonas påpekar så finns det mycket demagogi och snäva särintressen som agerar i denna fråga.

        Några som försökt ta ett helhetsgrepp på frågan vad den optimala skuldsättningsnivån för en bank är David Miles: What is the optimal leverage for a bank?
        Han kommer fram till att: ”We conclude that even proportionally large increases in bank capital are likely to result in a small long-run impact on the borrowing costs faced by bank customers. Even if the amount of bank capital doubles our estimates suggest that the average cost of bank funding will increase by only around 10-40 basis points. (A doubling in capital would still mean that banks were financing more than 90% of their assets with debt). But substantially higher capital requirements could create very large benefits by reducing the probability of systemic banking crises – crises which are very costly”

        Bygger på Miles mfl:
        http://www.voxeu.org/sites/default/files/file/DP8333.pdf

      • Det är ju inte helt väsensksilda siffror. Miles kommer fram till att en ökning med 10 procentenheter skulle öka kostnaden med 20-80 BP medan Baker och Wurgler hamnar på 60-90 BP. Det är dock oklart om de räknar kapitaltäckning på samma sätt (fra vad gäller riskviktning) men jag vet inte om eventuella skillnader skulle öka eller minska samstämmigheten i deras resultat.

  5. Intressant. Jonas, jag läser/hör ibland teorier om att banker skapar pengar ur tomma intet när de beviljar lån och gör detta helt efter egen vilja (se ”webbplats”). Stämmer detta? Visserligen är pengarna som betalas ut vid lån inte ”samma” som satts in av någon annan, men mängden måste väl begränsas av kapitaltäckningskravet? Jag har förvisso bara läst nationalekonomi på A-nivå men är inte detta slutsatsen av kreditmuliplikatorn att, ja, ökas penningmängden kommer bankerna göra att denna ökas X gånger fler än initiala höjningen? Men detta tas väl alltid med i beräkningen?
    Tack för en informativ och lättläst sida!

  6. Mårten says:

    Utan att skriva under på DN:s formulering så visst påverkar kapitalkraven bankernas möjligheter att tjäna pengar? Antag att du är ägare av en bank och att kapitalkravet är 10%. Antag sedan att myndigheterna helt plötsligt höjer det till 20%. Som ägare måste du då stoppa in lika mycket pengar till i banken, utan för den skull kunna öka balansomslutningen (storleken på balansräkningen). Det innebär att det du (förenklat) tjänar pengar på – utlåningen – är precis lika stor som innan men att du som ägare bundit upp dubbelt så mycket kapital. Samma möjlighet att tjäna pengar som innan, men till priset av dubbelt så mycket uppbundet kapital. Nog låter det som något man skulle kunna kalla dyrt?

    • Även att låna ut pengar till en bank är att ”binda upp kapital”. Aktiekapital och lån är helt enkelt olika kontraktsformer och att kapitalägarna satsar mer eget kapital gör att de måste låna mindre kapital. Om ägarna satsar mer eget kapital, snarare än att låna till bankens investeringar, borde sänka bankens upplåningskostnader eftersom risken för långivarna minskar. Nu är det i praktiken billigare för banken att låna än att ta in eget kapital men detta beror till stor del på statliga subventioner (garantier och avdragsrätt).

  7. Mårten says:

    Menar du alltså att upplåningskostnaden för banken skulle bli så mycket billigare pga att det högre kapitalkravet att det kompenserar för den halverade avkastningen? Utan att ha ränkat på det låter det inte riktigt rimligt.

    • Enligt Miller och Mogdiliani så måste det bli så, givet att kapiatlmarknaderna är hyfsat effektiva och att inte låntagandet subventioneras naturligtvis. Sannolikt kommer det dock bankernas kapitalkostnader att öka vilket just beror på att låntagande subventioneras. Subventioner brukar dock vara förknippat med samhällsekonomiska förluster.

      En relaterad aspekt är hur ett säkrare banksystem påverkar aktieägarnas avkastningskrav. Att detta ligger på 15 procent tyder på att verksamheten är väldigt riskfylld. I den mån ökade kapitaltäckningskrav ökar systemets stabilitet så kommer också avkastningskraven att sjunka.

      Det är klart att det är svårt att veta exakt hur stora olika kostnader är. Vad jag vill påpeka är att bankernas utlåning kan finansieras på två huvudsakliga sätt: med aktiekapital eller med lånade medel. Aktieapitalet är alltså inte overksamt och inte heller någon reserv utan en finansieringsform.

  8. Mårten says:

    Jag menar inte att du nödvändigtvis har helt fel men jag tycker skrivningen ”fundamental missuppfattning” är tillspetsad på gränsen till felaktig i ljuset av att den hängs upp på Miller-Mogdiliani med antagande om effektiva kapitalmarknader, förväntade sjunkande avkastningskrav samt inte minst att bortse ifrån att låntagandet faktiskt subventioneras.
    Sammantaget tycker jag nog att det finns fog för att säga att ökade kapitalkrav faktiskt gör det dyrare för bankägarna, givet din förklaring. Men som jag förstår förespråkarna av nuvarande regelförändringar så är det också en av poängerna, dvs. att det ska bli dyrare för bankägarna.

    • Fundamental missuppfattning gällde hur det egna kapitalets roll beskrevs. Att det blir dyrare när man tar bort en subvention är självklart men hur mycket dyrare är inte uppenbart. Dessutom bygger alla resonemang kring dessa frågor på någon form av antagande kring marknadseffektivitet. Eller är prissättningen av bankernas kapital och lån oberoende av faktorer som avkastning och risk?

  9. Mårten says:

    Instämmer, visst gör den det (risk, avkastning).
    Jo, men som jag läser Greenspan så menar han just att högre kapitalkrav blir dyrare för bankägarna. Och en sådan extra pålaga skulle kunna beskrivas som en reserv (dock dåligt val av ord i sammanhanget, ‘buffert’ som används av Greenspan är bättre), i meningen att banken ska ha bättre chanser att absorbera eventuella framtida förluster. Som jag tolkar den utdragna internationella trenden med fallande kapitaltäckning beror den bla. på att bankerna på det sättet har höjt sin lönsamhet.
    Till sist instämmer jag i din fundering kring om avkastningskraven är rimliga, men jag har tyvärr ingen aning om hur man ska påverka dem (neråt).

    För övrigt vill jag bara säga att jag är en trogen läsare av er blogg och uppskattar den mycket. Inte minst då bredden på inläggen som berör de flesta delar av nationalekonomin. Extra roligt för oss som delvis fastnat i en del av den pga val i yrkeslivet. En rolig del förvisso, men likväl begränsad.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s