Kreditvärdering och friskolor

En aspekt som Alan Blinder lyfte fram i AEA-panelen om finanskrisen var att kreditvärderingsinstituteten finansieras av kreditinstituten själva. Eftersom dessa har ett intresse att få så bra betyg på sina instrument som möjligt är det inte konstigt att kreditvärderarna levererade vad som förväntades. Blinder sa retoriskt att vi skulle aldrig komma på tanken att betala lärare för vilka betyg de sätter på eleverna.

Men det är just vad vi gör i den svenska skolan. Inte direkt alla gånger, men indirekt fungerar skolpengen precis på detta sätt. Elever och föräldrar vill ha höga betyg och har fritt fram all välja vilken skola som ska få nöjet att leverera dessa. På högstadiet finns en viss kontroll via de nationella proven men på gymnasiet saknas i princip denna återhållande faktor.

Det är alltså inte så konstigt att kurvan över utvecklingen av toppbetyg i gymnasiet mest påminner om isländska bankers skuldsättningsgrad. Skruvade incitament gör att marknaden levererar skruvade resultat. På Wall Street såväl som i det svenska gymnasiet.

Comments

  1. Visst, och skulle man basera betygen endast på standardiserade prov skulle hela skolans undervisning snedvridas mot det enkelt mätbara och kvantifierbara. Dessutom skulle undervisningen standardiseras så till den grad att den reella valfriheten på skolans område försvann. Håller med ditt tidigare argument om att betyg bör slopas som urvalsinstrument, och att skolorna själva ska få bedöma hur de vill utvärdera och bedöma sina elevers lärande (med betyg eller ej).

  2. Mycket bra och viktigt inlägg Jonas. Har bekanta gymnasielärare som vittnar om problematiken. Rektorer som på alla möjliga sätt hintar om att det vore bra att få upp betygen oavsett kunskapsnivå. Har föreslagit att de borde spela in detta med dold mikrofon och lämna över till Janne. Men trivs man i övrigt på sitt jobb och vill behålla detta är det bara att fortsätta försöka stå emot pressen att övervärdera sina elever. Inte alla lärare som klarar detta dock.

  3. Studentpengen för högskolan kan la också klumpas in under detta ämne.

    Gymnasiebetygen är ju bara löjliga. Jag tillhörde den första årskullen med det rådande systemet. Tur att de i realiteten inte är av något värde eller betydelse idag. Att söka utbildning med de betygen är nog inte direkt enkelt och om någon nitisk potentiell arbetsgivare skulle jämföra mina betyg med någon annans…

  4. David Rosenlund says:

    rja: hur undervisningen skulle påverkas av ”standardiserade ” prov borde väl bero på hur dessa är utformade. Efterfrågar de kunskaper som analys och reflektion kommer nog undervisningen att ”snedvridas” mot den typen av kunskap och om de efterfrågar kunskaper som är lätt kvantifierbara blir snedvridningen en annan.

  5. Jörgen Svanström says:

    Det kanske inte är fel på betygssystemet, utan snarare finansieringen av skolan. Egentligen skulle man väl vilja ha det så att de skolor med sämst betyg skulle få mest pengar. Idag är det ju knappast behov som styr, utan man utgår från vad en elev i genomsnitt kostar. Även om personalkostnader utgör den stora bulken av kostnadsmassan är det ju stor skillnad på hyreskostnader, även inom en kommun. Dessutom är ju lärartäthet en avgörande framgångsfaktor i pedagogiska sammanhang. Det är stor skillnad på förutsättningar mellan olika elevgrupper varför man kanske bör titta på andra nyckeltal än antalet elever för att avgöra vad en given skola får kosta.

  6. Jörgen: Mellan kommunala skolor fördelas resurser beroende på behov och det finns inget som hindrar att man även gör det med skolpengen. Så görs exempelvis i Sundsvall. Även med en sådan fördelning tror jag dock att betygsinflation skulle vara ett problem om det inte finns återhållande krafter (och folk vill ha höga betyg).

    Olle: Visst gäller samma sak för högskolan! Dock kanske konkurrensen är något lägre än mellan olika gymnasier och universitetens studenter har även intresse av att ta sin examen på ställen som har en viss kvalitetsstämpel. Alltså är nog problemen som värst på gymnasiet.

  7. Gother says:

    Visst borde det gå att dra paralleller till högskolan som också får betalt per godkänd elev. Ju fler godkända elever desto bättre ekonomi och ju bättre ser det ut med många examinerade högskolelever. Sedan är det mer osäkert om de har fått med sig kunskaper och färdigheter eller om kunskapen efterfrågas på arbetsmarknaden. Har en bekant som undervisade på en mindre högskola och fick först kritik för sina svåra tentor. Därefter blev personen uppmanad att godkänna alla tentor.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s