Internationella jämförelser kan ge viktiga insikter om ett lands status och utveckling över tid. Men för att dessa ska kunna göras krävs jämförbar information, och tyvärr har detta saknats för Sverige sedan ett antal år inom inkomstfördelningsområdet. Bakgrunden är olyckliga skrivningar i vissa nyare lagar som stoppade SCBs utlämnande av data till det ansedda internationella forskningsinstitutet Luxembourg Income Study (LIS) där jämförbar inkomstdata samlats sedan nästan 40 år. I somras föreslog dock den forskningspolitiska utredningen Rätt att forska en lagändring som ska göra detta möjligt. Frågan är nu hur regeringen ämnar gå vidare med förslaget.
När forskare och utredare för ett tiotal år sedan fick klart för sig att Sverige abrupt skulle sluta leverera ett urval av svenska registeruppgifter över inkomster etc var det ingen som först trodde på det. Sverige var ju ett av föregångsländerna inom LIS och dessutom en ständig referens inom internationell vetenskaplig och politisk diskussion gällande frågor om inkomsters fördelning och omfördelning.
Men stoppet blev verklighet. Bilden nedan visar att Sverige sticker ut bland de länder som varit i LIS sedan starten. I nuläget finns inga svenska mikrodata hos LIS efter mitten av 2000-talet, dvs ett drygt decennium sedan, före finanskrisen, Alliansregeringen och en massa andra saker.
De ansvariga på LIS har sedan leveransstoppet försökt övertyga Sverige om hur viktiga våra data är för både svenska och andra länders forskare, och naturligtvis även alla de som tar del av dessa analyser. För några år sedan tog Riksrevisionen tag i frågan (för att gå til botten med problemet. I deras rapport från 2016 konstaterades att det fanns flera möjliga förklaringar och lösningar.
Regeringen lyssnade på detta och gav ett tilläggsdirektiv till sin pågående forskningsdatautredning. Detta direktiv uppdrog åt utredaren att “analysera vilken rättslig reglering som behövs och är lämplig för att Statistiska centralbyrån (SCB) ska ha möjlighet att lämna ut uppgifter om individers inkomstförhållanden ur sina register till den organisation som administrerar Luxembourg Income Study för att uppgifterna ska ingå i databasen.”
I juni 2018 presenterades så till slut den nya utredningen, Rätt att forska. Utredningen föreslog en förändring av offentlighets- och sekretesslagen som ska möjliggöra utlämnande av uppgifter som omfattas av statistiksekretess till europeiska forskningsdatabaser. Förslaget skulle möjliggöra för SCB att återuppta sitt utlämnande av uppgifter till forskningsdatabasen Luxembourg Income Study (LIS). De löpande kostnadsmässiga konsekvenserna för det ökade arbetet för SCB torde inte bli alltför stora.
Med andra ord är vi nu mycket nära en lösning på problemet “Sverige och LIS”. Fast helt klart är det ändå inte, eftersom det nu krävs att regeringen lägger fram detta förslag till riksdagen som ska besluta om en lagändring. Detta borde ske snarast, eftersom det knappast finns någon anledning att vänta medan kostnaden i form av utebliven forskning och jämförande statistik om Sveriges inkomstfördelning ökar hela tiden.
Ekonomistas 
Leave a Reply