Invandring och skolresultat

Den som läser nätkommentarerna till tidningarnas artiklar om skolan inser att många tror att de försämrade svenska skolresultaten kan förklaras av invandringen. Eftersom elever med utländsk bakgrund i genomsnitt uppvisar svagare skolresultat än övriga elever är detta inte en orimlig hypotes (se t ex denna studie eller detta inlägg). Mycket tyder dock på att invandringen inte är en särskilt viktig förklaring, varken när det gäller att förklara förändringar i skolresultat över tid eller resultatnivån jämfört med exempelvis Finland som har betydligt färre elever med utländsk bakgrund.

Mellan 10 och 15 procent av eleverna som går ut grundskolan har utländsk bakgrund^* och dessa har i genomsnitt ca 0,4 standardavvikelser lägre betyg än övriga elever. Om man räknar bort elever med utländsk bakgrund skulle alltså medelbetygen rent mekaniskt stiga med maximalt 0,06 standardavvikelser (0,015*0,4=0,06), eller från 210 till 213,5 meritpoäng. Detta kan jämföras med betygsskillnaden mellan pojkar och flickor som uppgår till 22 meritpoäng. Att räkna bort elever med utländskt ursprung ur PISA-undersökningen ger en förbättring i samma storleksordning; ca 0,05 standardavvikelser (se fig 4-5 samt sid 40-42). Detta kan ställas i relation till skillnaden i PISA-resultat gentemot Finland som är drygt 0,4 standardavvikelser.

Inte heller kan utvecklingen över tid på något enkelt sätt förklaras av invandringen: de svenska PISA-resultaten försämrades med ca 0,25 standardavvikelser mellan 2000 och 2009 men andelen elever med utländsk bakgrund som skrev PISA-provet var konstant under denna period.

För att invandringen ska förklara de svenska skolresultaten krävs därför att även andra elevers prestationer försämras av att det finns invandrade elever i skolsystemet. Detta är inte omöjligt: dels kan det finnas kamrateffekter, dels kan resurser överföras till de invandrade eleverna. Ett par nya studier tyder dock på att oron för att invandring ska påverka de inhemska eleverna negativt verkar vara överdriven.

Sandra McNally och medförfattare finner (kort sammanfattning) för Storbritannien att engelskspråkiga elevers prestationer samvarierar negativt med andelen elever på skolan som inte har engelska som modersmål. Detta verkar dock helt bero på den sociala selektionen av de inhemska eleverna till dessa skolor: efter att hänsyn tagits till deras sociala bakgrund och skolfaktorer så finner de att invandringen inte spelar någon roll alls. Vissa av analyserna pekar även på positiva resultat bland de inhemska eleverna av ökad invandring.

I en amerikansk studie undersöker Jennfier Hunt istället hur invandring, då främst  av latinamerikanska familjer, påverkat utbildningsnivån i den inhemska befolkningen. Hon finner belägg för diverse motverkande positiva och negativa effekter men nettoeffekten är att utbildningsnivån bland de inhemska ungdomarna höjs.

Det är inte säkert att dessa resultat är helt överförbara till svenska förhållanden: invandrargrupperna som kommer till olika länder skiljer sig åt, de invandrades situation på arbetsmarknaden likaså. Dessutom kan skolsystemen hantera invandring på olika sätt.

Tyvärr verkar det inte finnas någon publicerad svensk studie som undersöker frågan utan det enda jag lyckats hitta är D-uppsatsen “Hur är det ställt med den svenska skolan?” av Anton Strömbäck, framlagd vid Uppsala Universitet år 2010 (tyvärr ej på nätet). Uppsatsen använder variationen i andelen invandrade elever på kommunnivå och den finner – i linje med resultaten från Storbritannien – inga effekter alls av invandring på de inhemska elevernas skolresultat. Däremot verkar invandrade elevers egna resultat påverkas negativt av en ökad andel invandrade elever i kommunen.

Den svenska studien skulle kunna förbättras, t ex genom att bättre hantera att det varken är slumpmässigt vilka kommuner invandrare bosätter sig i eller vilka inhemska familjer som bor i invandrartäta områden. Tills vidare verkar det dock vara rimligt att avföra invandring som en betydande förklaring till de försämrade skolresultaten bland svenska elever.

^* Med utländsk bakgrund avses i skolsammanhang elever som är födda utomlands eller vars båda föräldrar är födda utomlands. I PISA-undersökningen får dock eleverna själva ange om de har utländsk ursprung eller ej.