Invandring och skolresultat

Den som läser nätkommentarerna till tidningarnas artiklar om skolan inser att många tror att de försämrade svenska skolresultaten kan förklaras av invandringen. Eftersom elever med utländsk bakgrund i genomsnitt uppvisar svagare skolresultat än övriga elever är detta inte en orimlig hypotes (se t ex denna studie eller detta inlägg). Mycket tyder dock på att invandringen inte är en särskilt viktig förklaring, varken när det gäller att förklara förändringar i skolresultat över tid eller resultatnivån jämfört med exempelvis Finland som har betydligt färre elever med utländsk bakgrund.

Mellan 10 och 15 procent av eleverna som går ut grundskolan har utländsk bakgrund* och dessa har i genomsnitt ca 0,4 standardavvikelser lägre betyg än övriga elever. Om man räknar bort elever med utländsk bakgrund skulle alltså medelbetygen rent mekaniskt stiga med maximalt 0,06 standardavvikelser (0,015*0,4=0,06), eller från 210 till 213,5 meritpoäng. Detta kan jämföras med betygsskillnaden mellan pojkar och flickor som uppgår till 22 meritpoäng. Att räkna bort elever med utländskt ursprung ur PISA-undersökningen ger en förbättring i samma storleksordning; ca 0,05 standardavvikelser (se fig 4-5 samt sid 40-42). Detta kan ställas i relation till skillnaden i PISA-resultat gentemot Finland som är drygt 0,4 standardavvikelser.

Inte heller kan utvecklingen över tid på något enkelt sätt förklaras av invandringen: de svenska PISA-resultaten försämrades med ca 0,25 standardavvikelser mellan 2000 och 2009 men andelen elever med utländsk bakgrund som skrev PISA-provet var konstant under denna period.

För att invandringen ska förklara de svenska skolresultaten krävs därför att även andra elevers prestationer försämras av att det finns invandrade elever i skolsystemet. Detta är inte omöjligt: dels kan det finnas kamrateffekter, dels kan resurser överföras till de invandrade eleverna. Ett par nya studier tyder dock på att oron för att invandring ska påverka de inhemska eleverna negativt verkar vara överdriven.

Sandra McNally och medförfattare finner (kort sammanfattning) för Storbritannien att engelskspråkiga elevers prestationer samvarierar negativt med andelen elever på skolan som inte har engelska som modersmål. Detta verkar dock helt bero på den sociala selektionen av de inhemska eleverna till dessa skolor: efter att hänsyn tagits till deras sociala bakgrund och skolfaktorer så finner de att invandringen inte spelar någon roll alls. Vissa av analyserna pekar även på positiva resultat bland de inhemska eleverna av ökad invandring.

I en amerikansk studie undersöker Jennfier Hunt istället hur invandring, då främst  av latinamerikanska familjer, påverkat utbildningsnivån i den inhemska befolkningen. Hon finner belägg för diverse motverkande positiva och negativa effekter men nettoeffekten är att utbildningsnivån bland de inhemska ungdomarna höjs.

Det är inte säkert att dessa resultat är helt överförbara till svenska förhållanden: invandrargrupperna som kommer till olika länder skiljer sig åt, de invandrades situation på arbetsmarknaden likaså. Dessutom kan skolsystemen hantera invandring på olika sätt.

Tyvärr verkar det inte finnas någon publicerad svensk studie som undersöker frågan utan det enda jag lyckats hitta är D-uppsatsen ”Hur är det ställt med den svenska skolan?” av Anton Strömbäck, framlagd vid Uppsala Universitet år 2010 (tyvärr ej på nätet). Uppsatsen använder variationen i andelen invandrade elever på kommunnivå och den finner – i linje med resultaten från Storbritannien – inga effekter alls av invandring på de inhemska elevernas skolresultat. Däremot verkar invandrade elevers egna resultat påverkas negativt av en ökad andel invandrade elever i kommunen.

Den svenska studien skulle kunna förbättras, t ex genom att bättre hantera att det varken är slumpmässigt vilka kommuner invandrare bosätter sig i eller vilka inhemska familjer som bor i invandrartäta områden. Tills vidare verkar det dock vara rimligt att avföra invandring som en betydande förklaring till de försämrade skolresultaten bland svenska elever.

* Med utländsk bakgrund avses i skolsammanhang elever som är födda utomlands eller vars båda föräldrar är födda utomlands. I PISA-undersökningen får dock eleverna själva ange om de har utländsk ursprung eller ej.

Comments

  1. Kan den här tillföra något, Jonas? ”Ethnic Segregation and Educational Outcomes in Swedish Comprehensive Schools”, av Ryszard Szulkin och Jan O. Jonsson från 2007.

    ”Passing a threshold of more than 40 percent immigrants reduces grades with around a fifth of a standard deviation, affecting fourteen percent of immigrant children.”

    http://www.spl.su.se/polopoly_fs/1.55358.1321514448!/SULCISWP2007_2.PDF

  2. Har följt detta mycket nära och födelseland har ingen avgörande effekt för resultat i skolan.

    Miljöfaktorer är den avgörande egenskapen för elevers resultat.

  3. Jonas: Ja, dessa resultat är spännande (speciellt Hunts, även om studien inte analyserar provresultat utan attainment). Men i den svenska kontexten kanske Danmark också är intressant – och där finner man negativa effekter av icke-västerländsk invandring på resultat i just PISA: 10 % ökning av andelen invandrare från icke-västerländska länder i skolan leder till 8.6 poäng sämre i PISA-matematik. Undrar dock om deras instrument är tillräckligt bra.

    http://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0272775711001348.

  4. Det måste ju vara väldigt stor skillnad i att diskutera skillnaderna på nationell resp lokal nivå? Lokalt kan ju vissa klasser bestå till hälften av elever som bott i Sverige mindre än tre år, vilket inte riktigt är att betrakta som samma sak som om man anlänt i yngre ålder och gått hela sin skoltid i svensk skola…

  5. ”0,015*0,4=0,06”

    jag förmodar att du menar 0,15*0,4 eftersom du fått rätt svar.

  6. Tack för ett värdefullt och uppskattat sakligt inlägg i den här infekterade debatten, Jonas. Min erfarenhet är att blandning förhöjer. För stor andel nyinflyttade på samma skola ger dock ofta negativa effekter. Man socialiserar helt i invandrargruppen och finns där en antipluggkultur blir det socialt dyrt att satsa på skolan. Dessutom blir svenskan då undanträngd. Man behöver den inte till vardags.

  7. [Så lång kommentar så sent att jag, dumdristigt, knappt korrekturläser:/ ]

    Sant att det ännu knappast spelar så stor roll i stort om 10-15 procent av eleverna ligger

    lite lägre (men i vissa städers förorter, som vi väl inte vill halkar efter spelar det ändå

    mycket stor roll), men det är bara statistik, dvs ett sätt att få skillnaden att se liten

    ut.

    Naturligtvis har de med viss invandrarbakgrund större ambitioner, men senare år har väl

    somalisk invandring ökat (och tror Migrationsverket kommer att öka ytterligare (kraftigt)

    under kommande år).

    Beträffande Storbritannien nämner du endast en studie, och mitt intryck är att det t o m är

    värre att antyda negativa följder av invandringen i Storbritannien än vad det är i Sverige.

    Du nämner en studie som mäter för ett ämne och ger ett resultat där möjligen en positiv

    effekt för invandring antyds. Just sådana presentationer ska man se upp för och misstänka är

    politiska. En råare beskrivning av data som inte framställer det som politiskt bör

    framställas positivt är ändå bättre, även för att det rent demokratiskt är bättre med ett

    öppet klimat vad alla fakta och åsikter beträffar. (I Storbritannien tvingades väl en rektor

    för några decennier sedan att sluta då han inte accepterade särbehandling han menade

    missgynnade invandrare, och blev kallad rasist.)

    Kompletterande bild av data är väl graferna utifrån svenska SCB-data i denna artikel:

    http://www.lararnasnyheter.se/lararnas-tidning/2010/09/08/resultaten-sjunker-elever-fodda-

    utomlands

    Kommentarer?

    En sak jag kommer på är den demografiska (ses ofta som ”kall” ”omänskligt ingenjörskonst-

    aktig” synpunkt?), där 10-15 procent av elevunderlaget med invandrarbakgrund idag ökar

    snabbare än vad själva invandringen ökar denna andel. Senaste 5 år har nettoinvandring varit

    ca 50000 per år (innan var den under 5-10 år ca 20000-25000 per år, så en ökning motsvarande

    5 procent av befolkningen (50000 * 10 = 500000) över ca 10 år (alltså även 5 procentenheter

    mer) kan ge en ökning bland invandrarbarn i skolor på säg 7 procent av alla skolbarn (i så

    fall ökning från 10-15 procent till 17-22 procent) under en 10-årsperiod.

    Man kan för all del anse att det inte gör något med denna utmaning (tänker även att man kan

    acceptera att en hög andel av kvinnor från muslimska länder enligt undersökningar inte

    önskar att arbeta, men att det ger en högre arbetslöshet och något lägre produktivitet)

    eller att Sverige inte ligger i absolut topp p g a invandringen. Anser även att det finns

    stora brister i lärarutbildningen som skapat bristerna i skolan. Anser nog att de felen bör

    fixas i alla händelser, och kanske först och främst, men sn tror jag även att vi bör se

    såväl skolresultat hos invandrare som kvinnors deltagande i yrkesliv som en utmaning, en som

    till sin natur implicerar assimilation.

    Detta blev mycket… Men tror det var argument och vill inte förenkla.

    Brister i utbildningen bör fixas (inkluderande mer nivåindelning?) och sedan bör vi ska ha

    ganska generös invandring som kanske sänker Sveriges snitt.

    Man behöver inte ljuga/låtsas med statistiska övningar för att försvara invandringen som en

    del av framåtsträvande och framsteg i alla tekniska och ekonomiska bemärkelser. Är det inte

    ett gammalt (sunket) framstegstänkande som hör (Myrdals) 1900-tal till?😉

    (Sorry sista meningen och smileyn. Är tydligen ”omoget mästrande” ibland.)

  8. [Oops, radera gärna radbrytningskatastrof ovan.]

    Sant att det ännu knappast spelar så stor roll i stort om 10-15 procent av eleverna ligger lite lägre (men i vissa städers förorter, som vi väl inte vill halkar efter spelar det ändå mycket stor roll), men det är bara statistik, dvs ett sätt att få skillnaden att se liten ut.

    Naturligtvis har de med viss invandrarbakgrund större ambitioner, men senare år har väl somalisk invandring ökat (och tror Migrationsverket kommer att öka ytterligare (kraftigt) under kommande år).

    Beträffande Storbritannien nämner du endast en studie, och mitt intryck är att det t o m är värre att antyda negativa följder av invandringen i Storbritannien än vad det är i Sverige. Du nämner en studie som mäter för ett ämne och ger ett resultat där möjligen en positiv effekt för invandring antyds. Just sådana presentationer ska man se upp för och misstänka är politiska. En råare beskrivning av data som inte framställer det som politiskt bör framställas positivt är ändå bättre, även för att det rent demokratiskt är bättre med ett öppet klimat vad alla fakta och åsikter beträffar. (I Storbritannien tvingades väl en rektor för några decennier sedan att sluta då han inte accepterade särbehandling han menade missgynnade invandrare, och blev kallad rasist.)

    Kompletterande bild av data är väl graferna utifrån svenska SCB-data i denna artikel:

    http://www.lararnasnyheter.se/lararnas-tidning/2010/09/08/resultaten-sjunker-elever-fodda-utomlands

    Kommentarer?

    En sak jag kommer på är den demografiska (ses ofta som ”kall” ”omänskligt ingenjörskonst-aktig” synpunkt?), där 10-15 procent av elevunderlaget med invandrarbakgrund idag ökar snabbare än vad själva invandringen ökar denna andel. Senaste 5 år har nettoinvandring varit ca 50000 per år (innan var den under 5-10 år ca 20000-25000 per år, så en ökning motsvarande 5 procent av befolkningen (50000 * 10 = 500000) över ca 10 år (alltså även 5 procentenheter mer) kan ge en ökning bland invandrarbarn i skolor på säg 7 procent av alla skolbarn (i så fall ökning från 10-15 procent till 17-22 procent) under en 10-årsperiod.

    Man kan för all del anse att det inte gör något med denna utmaning (tänker även att man kan acceptera att en hög andel av kvinnor från muslimska länder enligt undersökningar inte önskar att arbeta, men att det ger en högre arbetslöshet och något lägre produktivitet) eller att Sverige inte ligger i absolut topp p g a invandringen. Anser även att det finns stora brister i lärarutbildningen som skapat bristerna i skolan. Anser nog att de felen bör fixas i alla händelser, och kanske först och främst, men sn tror jag även att vi bör se såväl skolresultat hos invandrare som kvinnors deltagande i yrkesliv som en utmaning, en som till sin natur implicerar assimilation.

    Detta blev mycket… Men tror det var argument och vill inte förenkla.

    Brister i utbildningen bör fixas (inkluderande mer nivåindelning?) och sedan bör vi ska ha ganska generös invandring som kanske sänker Sveriges snitt.

    Man behöver inte ljuga/låtsas med statistiska övningar för att försvara invandringen som en del av framåtsträvande och framsteg i alla tekniska och ekonomiska bemärkelser. Är det inte ett gammalt (sunket) framstegstänkande som hör (Myrdals) 1900-tal till?😉

    (Sorry sista meningen och smileyn. Är tydligen ”omoget mästrande” ibland.)

  9. Anna says:

    Arbetarrörelsens tankesmedja berör detta i två rapporter, dels den ganska nya: http://a-smedjan.se/wp-content/uploads/2012/04/Rapport-44.pdf
    delsi : http://a-smedjan.se/wp-content/uploads/2010/08/yrkesutbildningrapport24.pdf

Trackbacks

  1. […] Via Robert Östling hittade jag det här inlägget som avfärdar tesen att invandring skulle förklara sjunkande resultat. Jag har förvisso inte […]

  2. […] och för att trivselfaktorer tillmäts för stor betydelse i avsikt att stärka rekryteringen. På https://ekonomistas.se/2012/06/13/invandring-och-skolresultat/ redogör Jonas Vlachos i en artikel från 2012-06-13, för varför han inte tror på invandringen […]

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 8 420 andra följare