Är kaffekonsumtion viktigare än gener?

Förra veckan var en av huvudnyheterna på Ekot att ny forskning visar att livslängden beror mer på livstilsfaktorer än på genetiska faktorer. Min första reflektion när jag hörde nyheten var förstås hur tusan man lyckats visa detta. Varken nyhetsinslaget eller pressmeddelandet från Göteborgs universitet avslöjade hur forskarna gått till väga. I pressmeddelandet citeras huvudförfattaren till studien, Lars Wilhelmsen, kort och gott på följande vis: ”Vår studie visar att de ärftliga faktorerna inte spelar roll. I stället är det livstilen som påverkar mest”.

I studien har man följt män födda 1913 i Göteborg under decennier. Forskarna använder två kontrollvariabler för att kontrollera för ärftliga faktorer, nämligen huruvida modern respektive fadern levde 1963, det vill säga när männen i studien var 50 år. Moderns, men inte faderns, överlevnad 1963 visade sig samvariera med sannolikheten att överleva till 90 års ålder. Däremot var andra faktorer, såsom rökning och kaffekonsumtion (!), betydligt starkare relaterade till livslängden. Det är utifrån detta som Lars Wilhelmsen drar slutsatsen att livsstilsfaktorer är viktigare än genetik.

Någon sådan slutsats går naturligtvis inte att dra utifrån den här studien. För det första har forskarna använt ett väldigt grovt mått på föräldrarnas livslängd (huruvida de levde 1963) som blir extra skakigt eftersom det också beror på hur gamla föräldrarna var när barnet föddes. Forskarna skulle i stället kunna ha kikat i kyrkoböckerna och inkluderat såväl föräldrars som mor- och farföräldrars faktiska livslängd.  För det andra har säkerligen många av de livsstilsfaktorer som är med i studien genetiska orsaker, till exempel kondition och blodtryck. Det förmodligen enda sättet att dra den slutsats Wilhelmsen verkar vilja dra är att göra tvillingstudier och undersöka hur korrelationen i livslängd skiljer sig mellan enäggs- och tvåäggstvillingar.

Det finns åtminstone två tvillingstudier gjorda (en dansk och en svensk) och dessa visar att maximalt en tredjedel av variationen i livslängd beror på gener. Livslängden verkar alltså ha jämförelsevis lite att göra med våra gener, men min gissning är ändå att generna är betydligt mer avgörande för livslängden än till exempel hur mycket kaffe man dricker.

Den data som används i Wilhelmsens studie är onekligen fascinerande — man har under decennier regelbundet undersökt och intervjuat nästan tusen män. Även om dessa data inte kan besvara frågan om genernas betydelse, finns det säkert mycket annat intressant att säga. Tyvärr lämnade just den här artikeln mig med fler frågor än svar (till exempel, varför utelämnas tänkbara förklaringsfaktorer uppmätta vid 80 års ålder?). Det förefaller som det korta artikelformat som dominerar inom naturvetenskap är helt opassande för den här sortens epidemologisk forskning. Epidemologer kan oftast inte förlita sig på kliniska studier och därmed ställs de inför samma kluriga empiriska utmaningar som vi samhällsvetare är vana vid, kanske framförallt när det gäller att skilja på kausalitet och korrelation. Sådana frågor är dock svåra att avhandla trovärdigt på ett fåtal sidor både för samhällsvetare och epidemologer.

Comments

  1. Kristian Grönqvist says:

    Det är åtminstone ett intressant försök. Sådana undersökningar är det riklöig brist av.

    Problemet i mitt tycke är att resultaten inte alls motsäger varandra. Faktum är att god genetik och god livstil istället ofta faciliterar varandra.

    Förnuftiga förälkdrar begåvas rätt ofta(surprise, surprise) med förnuftiga barn, som förutom god genetik ofta faciliterar den goda genetiken, med intresse av att vårda sitt genetiska försprång, alltså vårda sitt yttre, röka mindre, supa mindre lära sig mer, få bättre arbeten, äta hälsosammare, oftare bli läkarundersökta, etc etc.
    Andra undersökningar om hälsa/samhällsklass antyder att den här dimensionen finns.
    Motsatsen finns ändå alltid.

    Churchill bolmade som en skorsten, söp som en alkoholist, var våldsamt överviktig och höll nästan inte på att dö alls…
    …men han drack inte kanske inte kaffe…
    Wreeswijk gjorde också detta men blev inte gammal…
    Kanske drack han för mycket kaffe…?

    Som sagt, intressant undersökning, men eftersom motsatsförhållandet inte egentligen existerar så utgör den inget scoop i sig.

  2. Var kaffe bra eller dåligt? Sägs väl främst ha positiva hälsoeffekter och förebygga alzheimers och demens?

    • De fann att kaffe var en av ca fem faktorer som signifikant förkortade livet, men de nämner också att detta resultat inte är i linje med andra studier. Det är bland annat därför jag förhåller mig skeptisk till att kaffe skulle vara en särskilt viktig orsak.

  3. Erik Mohlin says:

    Är det bara artikelformatet som är problemet? Mitt intryck är att många som sysslar med epidemiologisk forskning helt enkelt är sämre än ekonomer på att utröna kausalitet.

    Det kan bero på att de umgås med forskare som är vana vid lyxen av att kunna testa sina teorier med randomiserade experiment. De övar därför inte upp den känslighet för problemet som ekonomer gör. Och de lär sig inte de metoder som finns för att försöka hantera det (instrumentvariabler, regression discontinuity etc).
    En viss arrogans gentemot icke-naturvetenskap bidrar nog också till att de inte vill lära sig metoder som delvis utarbetats av ekonomer.

    Detta påverkar sedan vilka krav de ställer på varandra när de utför refereeuppdrag. Och slutresultatet är att journalister helt utan statistisk koll skriver alldeles för mycket om dåligt underbyggda kausala samband.

    • Jag tror inte att det bara har med artikelformatet att göra, men det var det enda jag vågade skriva i inlägget eftersom jag inte är så bekant med epidemologisk forksning i allmänhet.

  4. David Rosenlund says:

    Om de som angav att de drack mycket kaffe dog tidigare än de som drack lite kaffe kan det kanske vara så att en hög kaffekonsumtion har en icke-medicinsk betydelse. Med det menar jag att kaffedrickare kanske röker mer, dricker mer alkohol eller sysselsätter sig med andra farliga aktiviteter i större utsträckning än de som dricker lite kaffe. Jag skummade artikeln men hittade inget resonemang om sådana icke-medicinska förklaringar. Någon som har koll på studier om hur kaffekonsumtionen kan relateras till sociala riskfaktorer?

    • Du nämner ett antal skäl vettiga skäl till att ifrågasätta resultatet att kaffe förkortar livet. Jag får intrycket av att studiens författare inte heller verkar tro på detta resultat — de nämner att andra studier snarare funnit en positiv effekt av kaffe och att det ytterst behövs randomiserade kliniska studier för att vara säker på saken (vilket förmodligen är svårt eller omöjligt).

      • David Rosenlund says:

        Bergh refererar nedan en artikel som nämner filtrerat kaffe. Kan det vara faktor att ta hänsyn till, hur kaffet tillreds, brygg- eller kokkaffe?

    • Andreas SO says:

      David Rosenlund:

      Ja, det är en faktor att ta hänsyn till.

      http://traningslara.se/kaffe-en-fantastisk-dryck/

      Skribenten jobbar som doktorand vid institutionen för kostvetenskap på Uppsala universitet.

      http://traningslara.se/om-nicklas/

  5. Gosh. Bara påståendet ”Vår studie visar att de ärftliga faktorerna inte spelar roll. I stället är det livstilen som påverkar mest” är ju tokigt: Även om det skulle vara så att livsstilen ”påverkar mest”, säger detta naturligtvis inte att ärftliga faktorer inte spelar roll.

    Notera även att SR intervjuat Alice, 104 år, som ”äter med måtta”.

  6. Irriterande även att Lars Wilhemsen nämner att ”vara hyfsad med kaffet” som förklaring till hur man blir äldre än andra när han vet att detta resultat inte är i linje med andra studier.

    Jag behövde leta i 30 sekunder innan jag fann en positiv hälsoeffekt dokumenterad:

    Ranheim and Halvorsen. 2005. ”Coffee consumption and human health – beneficial or detrimental? – Mechanisms for effects of coffee consumption on different risk factors for cardiovascular disease and type 2 diabetes mellitus.” Molecular Nutrition and Food Research 49:274-284.

    Ur abstract:

    Based on the literature reviewed, it is apparent that moderate daily filtered, coffee intake is not associated with any adverse effects on cardiovascular outcome. On the contrary, the data shows that coffee has a significant antioxidant activity, and may have an inverse association with the risk of type 2 diabetes mellitus

    • Andreas SO says:

      Finns många positiva hälsoeffekter dokumenterade:

      1. Ranheim T, Halvorsen B. Coffee consumption and human health–beneficial or detrimental?–Mechanisms for effects of coffee consumption on different risk factors for cardiovascular disease and type 2 diabetes mellitus. Mol Nutr Food Res. 2005 Mar;49(3):274-84.

      2. Higdon JV and Frei B. Coffee and health: a review of recent human research.Crit Rev Food Sci Nutr. 2006;46(2):101-23.

      3. Huxley R et al. Coffee, decaffeinated coffee, and tea consumption in relation to incident type 2 diabetes mellitus: A systematic review with meta-analysis. Arch Intern Med. 2009 Dec 14;169(22):2053-63.

      4. van Dam RM, Hu FB. Coffee consumption and risk of type 2 diabetes: a systematic review. JAMA. 2005 Jul 6;294(1):97-104.

      5. van Dam RM. Coffee consumption and risk of type 2 diabetes, cardiovascular diseases, and cancer. Appl Physiol Nutr Metab. 2008 Dec;33(6):1269-83.

      6. Arab L. Epidemiologic evidence on coffee and cancer. Nutr Cancer. 2010 Apr;62(3):271-83.

      7. Barranco Quintana JL et al. Alzheimer’s disease and coffee: a quantitative review. Neurol Res. 2007 Jan;29(1):91-5.

      8. Facheris MF et al. Coffee, caffeine-related genes, and Parkinson’s disease: a case-control study. Mov Disord. 2008 Oct 30;23(14):2033-40.

  7. Kristian Grönqvist says:

    Jag kan i vanlig ordning känna det ekonomiska generaliserandet om Forskningsmetodik, som om ekonomer var de enda som gjorde ordentliga utredningar.
    Nu är det bara så, att dåliga utredningar och dålig forskning utförs av optimistiska forskare med ett mål för ögonen. Kallas som bekant för målforskning.
    Finns lika mycket bland ekonomiska forskare som hos naturvetenskapliga.
    Andra påståenden ger bara uttryck för dålig prestation på eget område.
    Världen drabbas av pandemier (i vissa fall enormt överdrivna), ekonomiska kriser (från tomma intet, säger ekonomer världen över) klimatoroligheter (trams säger en del forskare) vilket bara visar att vetenskap inte är lätt.
    Det här är i alla fall ett försök, och som sådant tacknämligt, även om valet av ämnesinriktning innehöll alldeles för många variabler för att kunna hanteras.
    Värre saker har skett.
    Som tex fastställande av normalvärdet på kolesterol efter 20-22 åriga marinkårssoldaters snittvärde i USA och försöken att introducera det på världsmarknaden som normalvärde för alla människor på planeten…!!!

    Det är aldrig lätt och det är alltid värdefullt med obsevanta kritiker.

    • Så är det säkert. Problemet är bara att just epidiemologer av någon anledning verkar vara särskilt målstyrda. Detta är ett problem då deras usla metodanvändning faktiskt skadar vetenskapen i stort. Sedan är det så att en artikel med motsvarande metod i dagsläget aldrig blivit publicerad i en nationalekonomisk tidskrift. Epidiemologerna publicerar dock denna typ av studier hela tiden.

  8. Ahmed says:

    Och hur vet dom att kaffedrickande inte är genetiskt?

    • Jag tror inte författarna säger det rakt ut, men i slutsatsen resonerar de på följande vis:

      ”In summary, we found several modifiable lifestyle factors, such as smoking and diet-related serumcholesterol levels, as well as socio-economic status and physical working capacity to be significantly associated with survival until age 90. However, we did not find that parental survival was of significant importance for survival amongst these men, and therefore, lifestyle factors seem to be more important than familial ⁄ genetic factors.”

      De gör en distinktion mellan livsstilsfaktorer och genetiska faktorer, men som redan påpekats ovan är detta förstås en ganska konstlad distinktion — många livstilsfaktorer är förmodligen delvis ärftliga.

  9. Kristian Grönqvist says:

    Jonas

    Som ekonom måste Du väl vara medveten om att det ligger en del ekonomiska incitament bakom all forskning, ffa inom epidemiologin och naturliga åldersstörningar.

    • Kristian Grönqvist says:

      Vilket betyder i klartext att om man kan övertyga varje 60-åring om, att den måste äta en kolesterolsänkande tablett om dagen, två mot åldersdiabetes, och två för blodtrycket plus eventuellt en trombyl och kanske två för de föregåendes bieffekter på mag-tarmkanalen, så har man en enorm marknad. Vem tror Du står för 95% av forskningen?
      You do the math…

  10. Christoffer Rydland says:

    Robert, hur lång menar du att en artikel bör vara ungefär? (Du menar du att naturvetarnas artiklar är kortare än samhällsvetarnas, om jag förstår dig rätt?

    ”…de fann att kaffe var en av ca fem faktorer som signifikant förkortade livet”. Vi kommer få en kraftig i dipp i levnadslängden när dagens italienska kaffetrend slår igenom. Stora texter på kaffemuggarna (COFFEE KILLS).

    Jag såg en gång en uppgift om att av alla livsmedel är det bara är brysselkål som inte förekommit i någon studie som varnar för cancer. Det kan ju vara en skröna, men helt osannolikt förefaller det inte.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s