Brasilien – framtidslandet

Inom loppet av några år har den Brasilianska ekonomin gått ifrån att spås en lysande framtid till kris. Vad är det som har hänt och vart är landet egentligen på väg? Anders Fredriksson, som är Post Doc på Universitetet i São Paulo, Brasilien och på Universitetet i Namur, Belgien ger i detta gästinlägg sin bild av utvecklingen och var Brasilien står.

Brasiliens president besökte häromveckan Sverige. En del av diskussionen handlade om huruvida landet, i ekonomisk kris, skulle ha råd att fullfölja den planerade beställningen av JAS-plan. Detta är i slutänden en fråga för de brasilianska väljarna att ta ställning till, men helt klart är att landet står inför stora strukturella utmaningar och har gått ifrån att för några år sedan spås en lysande framtid till att ifrågasättas allt mer.

Brasilien valde år 2002 en president från Arbetarpartiet, Luíz Inácio ”Lula” da Silva, och denne regerade pragmatiskt landet i en period av stark ekonomisk tillväxt, bl.a. drivet av höga priser på Brasiliens exportprodukter (primärt råvaror och jordbruk) och en tiofaldig ökning av exporten till Kina. En stor korruptionsskandal 2005 med röstköp i kongressen hindrade inte Lula, som inte personligen visats skyldig, att bli omvald 2006. Program som ”Bolsa Família” hjälpte de fattiga, ojämlikheten minskade, miljontals människor tog steget in i den ”nya medelklassen”, och den brasilianska valutan var rekordstark. Finanskrisen 2008-2009 klarades relativt väl och stora oljeupptäckter skulle säkra framtiden. Dilma Rousseff, också från Arbetarpartiet, valdes 2010 och hade initialt rekordhöga popularitetssiffror. ”Framtiden hade redan kommit”, enligt Barack Obamas tal i Rio de Janeiro 2011, med en referens till att landet alltid kallats just framtidslandet (återupplev gärna bonanzan på https://www.youtube.com/watch?v=KdeOeIDazRs).

År 2015 är bilden en helt annan. De senaste åren har man kunnat läsa om landets ekonomiska problem i den lokala och internationella pressen (t.ex. Foreign Affairs här och the Economist här), men dessa varningar ignorerades fram till valet för ett år sedan, då Dilma Rousseff blev omvald, trots protesterna under 2013. Externa faktorer som Kinas lägre tillväxt och lägre råvarupriser har sedan försämrat utrikeshandelsbalansen och statsfinanserna. I skrivande stund väntas BNP sjunka med 3% på årsbasis, och budgetunderskottet kommer förmodligen att uppgå till flera procent av BNP. Siffrorna är osäkra, eftersom anklagelser om s.k. ”pedaladas fiscais” – ungefärligen att fördröja utbetalningen av offentliga utgifter i syfte att förbättra siffrorna – från 2013 och framåt, gör läget osäkert. Arbetslösheten ökar, liksom även inflationen. I skrivande stund talas det om möjligheten för nedskärningar i Bolsa Família, Arbetarpartiets portalprogram för reduktion av fattigdomen, vilket skulle vara ett hårt slag för den sittande presidenten. I det folkrika nordöstra Brasilien, landets fattigaste region, röstade inte mindre än 72% på Dilma Rousseff i valet 2014, och en stor del av anledningen anses vara Bolsa Família. I landets folkrikaste delstat, São Paulo, fick Rousseff istället bara 36%, vilket visar på den polariserade politiska situationen.

I kritiken mot den förda politiken har det bl.a. argumenterats att det halvstatliga oljebolaget Petrobras använts för att kontrollera bensinpriserna, istället för att få agera på marknadsmässiga villkor – ett av många exempel på statlig interventionism med politiska förtecken. Detta överskuggas dock av den enorma korruptionsskandal som (fortfarande) är under upprullning, där kontrakt med Petrobras bara kunde fås om man samtidigt betalade mutor som i slutänden gick till partierna i den politiska koalition som styr landet. Petrobras var på sin tid ett av världens högst värderade bolag, och miljarder dollar verkar ha kanaliserats till valkampanjer, politiker, politikernas familjer etc. (se t.ex. tidigare inlägg här på Ekonomistas). Obamas analys, i videon ovan, om att den tid då landet hämmades av bl.a. politiken på hemmaplan skulle vara över, framstår idag som historielös och något naiv. En relativt vanlig och cynisk kommentar i Brasilien är att ”det enda som ändras är vilken grupp (av politiker) som för tillfället rånar landet på dess resurser”. Mer formellt skulle detta kunna uttryckas som att de mekanismer och ”spelregler” som styr samhället hela tiden reproduceras. I fallet Brasilien finns en 500-årig historia av en diffus skiljelinje mellan vad som är ”privat” och vad som är ”offentligt”.

En stor del av Brasiliens jordbruksexport kommer från inlandet, exempelvis Mato Grosso, tvåhundra mil från kusten. Samtidigt är inte infrastrukturen, i detta fall motorvägar och hamnar, utbyggd för att kunna exploatera den stora potential som finns i jordbruks- och råvaruexporten. Lastbilarna kryper i snigelfart genom São Paulo, på vägen till Santos, och fartygen kan ligga på redden utanför i dagar eller t.o.m. veckor. Andra exempel finns på hur utbildnings- och hälsosektorn är i behov av enorma investeringar. Det skall idag nästan till ett ekonomiskt-politiskt under för att denna situation skall kunna förändras. I fallet med exporten doldes problemet av höga världsmarknadspriser, medan investeringarna som inte gjordes då, kommer att märkas nu. En annan strukturell förändring, som knappast kommer till stånd i stor skala, är en kunskapsuppgradering av ekonomin, till mer av industri- och högteknologiskt innehåll, bort från landets traditionella roll som exportör av oförädlade varor.

Ingen vet i dagsläget hur Petrobrasskandalen och försök till politiska reformer ska sluta. Landets lagstiftande församling har 28 partier och många av dessa är byggda kring enskilda personer eller personliga band, snarare än en höger-vänster position (eller någon annan politisk dimension). Det talas om riksrätt mot president Dilma (på grund av budgetmanövrarna), samtidigt som några (andra) av landets högsta politiska företrädare visats direkt inblandade i Petrobrashärvan. En av anledningarna till att exempelvis JAS-projektet diskuteras som en potentiell nedskärning är inte bara att det är enkelt att ifrågasätta dess nödvändighet (”fattigdomsbekämpning eller stridsflygplan?”). En stor andel av de offentliga utgifterna är bundna, och i praktiken mycket svåra att minska (anställningar i offentliga sektorn, pensionssystemet, etc.) Man har då några poster kvar att försöka minska på. Kreditvärderingsinstituten sänker landets kreditbetyg och i ett val mellan länder att investera i framstår knappast Brasilien som ett förstaval.

Pessimismen får dock inte stå helt oemotsagd. En del av de faktorer som gjort Brasilien till en attraktiv investering finns kvar, exempelvis den stora interna marknaden och den relativt välbärgade medelklassen. Den politiska krisen till trots är Brasilien en stabil demokrati, och man skall minnas att landet var en militärdiktatur under 20 år, fram till 1984. Det finns en stor industrisektor i landet, och det gäller numer inte bara i São Paulo. Befolkningen är fortfarande relativt ung. Realen har fallit från som lägst (dyrast) 1.6 Real/USD till cirka 4 Real/USD, och detta borde rimligtvis kunna stärka exportsektorn. Det finns också tecken på att de skyldiga i korruptionsskandalerna döms och att rättvisan faktiskt fungerar. Det framstår dock i dagsläget, tyvärr, som att det är just i framtiden som potentialen av allt detta skall kunna skördas.

Comments

  1. En bra analys som ju egentligen beskriver en dröm för en ekonom!!!! Ett land som måste byggas upp från grunden för att få en fungerande ekonomi. Är liksom att baka en kaka som ska växa för att sen skäras i bitar till den ekonomiskt vaknade Brassen eller den kapitalsugne investeraren varifrån han nu kommer. Problemet är att att vill sälja skinnet innan björnen är skjuten..

  2. Har är bara att vänta ut till någorlunda politisk stabilitet . Sedan är det ju som Sverige 1960 med allt framför sig.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s