Nationella prov hjälper

betyg_skolverketEn figur från Skolverket (fig 3.2, sid 48) pekar med all önskvärd tydlighet på behovet av återhållande krafter i betygssystemet. Det har skett en dramatisk ökning av betygen i praktiskt-estetiska ämnen, en mindre ökning i teoretiska ämnen utan nationella prov och en förhållandevis liten ökning i ämnen med nationella prov.

Eftersom svenska elevers kunskapsnivå sjunkit under tiden (sid 68-73 i rapporten) innebär detta inte att inflationen i de teoretiska ämnena är obefintlig, men en viss förankring åt betygssystemet verkar proven ge.

Detta stämmer väl överens med tolkningen att frånvaron av ett återhållande system med nationella prov ligger bakom explosionen av toppbetyg på gymnasiet. Ytterligare fråga är hur konkurrensen om eleverna påverkar betygsinflationen i olika ämnen. Rapporten säger inte mycket om detta men det är utan tvekan forskningsbart. Någon som känner sig manad?

Comments

  1. Mattias Woldu says:

    Vad intressant. Jag förvånas verkligen över att politiker som Jan Björklund som ser skolan som sitt viktigaste område aldrig verkar reagera på sådan här information. Det är ju tydligt att skolorna sätter glädjebetyg.

    Ett problem är ju att skolor som Handelshögskolan och program som civilekonomprogrammet på Stockholms Universitet är tvungna att höja kraven till orimliga nivåer när det finns så många som söker. Problematiken ligger ju i att höjda krav ändå kanske inte betyder smartare elever just på grund av dessa glädjebetyg.

  2. Även om jag inte riktigt tror att Björklunds lösning är den bästa så gick han faktiskt ut för några veckor sedan och gav Skolinspektionen i uppdrag att dubbelrätta de nationella proven. Dessutom ska skolornas betygssättning stämmas av mot provresultaten och gymnasiekurser utan nationella riktlinjer ska avskaffas. Allt motiverat med att det förekommer glädjebetyg i svenska skolor. Däremot verkar både den tidigare regeringen och Skolverket under lång tid levt med huvudet långt ner i sanden.

  3. markus says:

    Men herregud Mattias. Ursäkta kraftuttrycket, men att politiker som Jan Björklund inte reagerar på sådan här information är väl en rak lögn?

    Han talar om betygsinflation, han inför nationella prov och hej och hå.

    Med det sagt tror jag vi gör skolan och universiteten en otjänst om vi inför nationella prov i gymnasieämnen som estetisk verksamhet eller idrott och hälsa för att antagningen till universiteten ska bli rättvisare.

    Envisas vi med att det är rättvist att basera fördelningen av vanliga högskoleplatser på betyget i estetisk verksamhet får vi skylla oss själva.

    Låt istället universiteten själva bestämma om de verkligen vill anta en person med MVG i alla sina kurser från glädjegymnasiet istället för någon som saknar MVG i estetisk verksamhet från någon annan skola.

  4. markus says:

    Jaha, där gjorde man bort sig kapitalt.

    Förbättra till nästa gång: se till att kolla senaste kommentarerna innan jag postar, så att jag inte säger samma sak som nyss sagts och dessutom på ett betydligt mer taktlöst sätt.

    Ursäkta Mattias.

  5. Mattias Woldu says:

    Markus: Ingen fara. Dock så måste jag direkt säga att jag föredrar standardiserade prov som rättas centralt av oberoende organisation. Vi kan alla hålla med om att ökningen av 20.00 betyg inte är rimlig även med optimistiska perspektiv. Anledningen till att jag föredrar standardiserade prov som rättas centralt istället för att låta högskolorna själva få välja är att det är viktigt med ett rättvist system och om en skola som exempelvis Handelshögskolan helt plötsligt för kontroll över vem som får studera där så tror jag att det finns en rimlig chans att vissa utvalda personer systematiskt kommer få en snålskjuts. Är mina farhågor ogrundade? Tänk på att Wallenbergarna och andra stora näringslivsidkare donerar mycket pengar till skolan och detta skapar ett beroendeförhållande och om dom får kontroll över vem som får komma in så har dom inte längre något att skylla på om dem skulle få påtryckningar av donatorer.

    Sen är det inte heller rättvist om vissa studenter diskrimineras utifrån vilket gymnasie dom gick i då universitetet/högskolan inte kan veta om just den studenten som gick i nämna glädjegymnasie faktiskt inte förtjänade sitt betyg eller ej.

    Det bästa är standardiserade test som rättas centralt. Dock med undantag för estetiska/idrott ämnen då det nog inte går att applicera.

    Det är synd att man skall behöva implementera detta men uppenbarligen har vissa lärare/gymnasier fallit för trycket och det här är resultatet.

  6. Mattias Woldu says:

    Jonas: Ja du har rätt i detta men jag ser detta som en kortsiktig lösning. Jag anser att för att vi ska säga att han verkligen gjort sitt jobb i denna fråga så måste han också komma med en långsiktig lösning vilket är en systemförändring så att det återigen går att lita på betygen.

    Björklund kan väl iallafall ta upp telefonen och ringa och tacka för er insats. Och kanske fråga om tips på hur systemet bör göras om?

  7. Mattias – tror inte du behöver oroa dig för att folk skulle köpa sina platser på prestigeuniversitet. När jag gick på Handels tog de inte någon student i särskilda meriter-kategorin, som saknade relevanta särskilda meriter (typ elitidrottare) som var barn till någon i Handels styrelse.

    Det blev ett ramaskri från studenterna och kåren och studenten slutade ganska snart.

    Däremot skulle jag inte bli överraskad om det hände på typ Örebro Universitet men det är nog ett mindre problem. Känns ungefär som det spanska basketlaget i paralympics för några år sedan som hade ohandikappade spelare i laget och vann turneringen. Vilken bedrift…

  8. Mattias: Jag håller med om dina farhågor vad gäller ett decentraliserat antagningssystem. Det öppnar för godtycke och nepotism, inte minst då utbildningen är skattefinansierad. Precis som Lg skriver är dock frågan om inte problemet med är större på mindre högprofilerade utbildningar än exempelvis HHS. Samtidigt vore det en ”snygg” lösning i teorin då eleverna och skolorna ges incitament att förmedla kunskap snarare än höga betyg. Dessutom vore det en långsiktig lösning just då den bygger på att påverka incitament snarare än på utökade kontroller som syftar till att motverka de incimatent skolorna och eleverna har i ett betygsbaserat antagningssystem.

    Man får inte glömma bort att betygen – åtminstone historiskt – varit den överlägset bästa prediktorn för akademisk framgång; vida bättre än exempelvis högskoleprovet. Alltså är det värdefullt att ha kvar betygen som antagningsinstrument. Men även om betygen är bra i genomsnitt måste betygen även vara rättvisa på individnivå. Jag har lite svårt att se någon annan lösning på detta dilemma än att gå vägen via centralt rättade nationella prov. Vilket i sin tur skapar problem med att skolorna lägger allt mer tid på att träna eleverna inför dessa prov.

    Detta behöver inte vara dåligt, men mina egna erfarenheter från att ha tränat nationella prov i gymnasiekemi under ett helt läsår förskräcker. Nog skrev klassen bra på provet men intresset för kemi avlivades effektivt och frågan är om vi egentligen lärde oss så mycket mer än att skriva nationella prov.

  9. klas Ottosson says:

    Hej, en fråga lite rakt ut i luften. Vet man vilka elever som står för betygsinflationen? Kan man se någon trend där? Är det storstadslever, pojkar, flickor etc.

  10. Det finns säkert en del uppgifter i rapporten från Skolverket. De tittar en åtminstone en del på frågan om pojkar/flickor men finner i mina ögon inget dramatiskt. Det är alltid lite svårt att titta på just ”inflation” vad gäller olika grupper eftersom det ju kan vara så att dessa helt enkelt presterar bättre i det nya systemet. Tyvärr har kopplingen skolkonkurrens och inflation inte undersökts explicit men om det finns en koppling där så skulle det innebära att det är storstäderna som dragit ifrån. Som sagt, det finns en del att utreda vad gäller detta.

  11. markus says:

    Jag ser vinster med ett monolitiskt antagningssystem, rättvisa, som nämnts, förutsägbarhet och låga kostnader för själva antagningsproceduren.

    Men jag tycker det finns vinster med olika antagningssystem i olika delar av högskolevärlden också.

    Ett är att flera olika typer av antagningsprov ger mindre incitament att optimera för ett provslag på en gymnasieskola.

    Ett annat är att antagning på olika percentilnivåer har lite olika krav. Nu använder vi samma system för att sålla fram landets kommande ekonomiska elit på HHS, avgöra vem som får en chans på det välbetalda drömyrket läkare och för att avgöra vem som måste flytta till Trollhättan för att bli maskiningenjör och vem som kan bli det i hemma i Linköping.

    Jag tror inte att det är självklart att dessa olika funktioner sköts bäst med ett enda system.

Trackbacks

  1. […] en gedigen analys av framförallt årskurs 9-betygen i matematik och engelska (som bedöms vara minst utsatta för betygsinflation) men även av andra utfall som gymnasiebetyg, sannolikheten att gå ut […]

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s