En sak som det knappast råder någon oenighet om bland oss ekonomer är att American Economic Review (AER) hör hemma i tidskrifternas topp-fem. Nu har AER ynglat av sig i fyra nya tidskrifter AEJ:Macroeconomics, AEJ: Applied Economics, AEJ: Microeconomics och AEJ: Economic Policy. Tanken är att dessa tidskrifter ska ta emot egna artiklar och även att artiklar som inte riktigt plats i AER men som ändå är av hög kvalitet ska kunna slussas vidare till någon av AEJ-skrifterna. Nyfikenheten har varit stor.
I veckan damp första numret av det två förstnämnda ner i mitt postfack och det är sannerligen en högintressant mix av artiklar som redaktörerna har fått ihop. I AEJ Applied diskuteras bland annat indiska offentliga bankers utlåning till regioner med osäker valutgång under valår, alkoholens dödlighet för ungdomar, betydelsen av textböcker för framgången för skolbarn i Kenya, arbetsutbudseffekter av en ålderspension på den yngre generation, och betydelsen av olika studiefinansieringssystem för juristers framtida yrkesval. Bland författarna finns Sendhil Mullainathan, Joshua Angrist, Anne Case m fl intressanta namn. Kort sagt, mycket intressant att sätta tänderna i.
AEJ Applied har också (troligitvis inspirerade av de livliga diskussionerna här på Ekonomistas) startat ett online diskussionsforum där medlemmar i AEA kan gå in och direkt diskutera och ställa frågor kring artiklarna. Det ska onekligen bli spännande att hur livlig denna diskussion kommer att bli.
problem. Folk tar upp flera banor genom att simma i en cirkel, trots att det vore bättre om alla simmade i två mindre cirklar — en för de snabba och en för de lite långsammare. Detta är ett exempel på ett koordinationsmisslyckande. Det vore bättre för alla att simma i två cirklar, men givet att alla andra simmar i en cirkel är det bäst för varje enskild person att rätta in sig i ledet. Förmodligen räcker det att en person ställer sig upp och föreslår att vi borde simma i två cirklar, men det är väldigt sällan detta sker.
har förmodligen positiva externaliteter och det kan i så fall vara motiverat med en subvention av kärlek (även om det förmodligen finns mer direkta former av stöd till kärlek än att gå omvägen via tulpaner). Mer troligt är att kampanjen snarare handlar om protektionistiskt europeiskt jordbruksstöd. Tulpaner som säljs inom EU misstänker jag till största delen också odlas här, vilket inte gäller alla andra snittblommor (en del odlas i Afrika och därifrån brukar ju EU inte vilja importera jordbruksprodukter). Det som är lite ovanligt med den här formen av jordbruksstöd är att den riktas direkt mot konsumenterna och försöker få oss att handla annorlunda. Vad väntar härnäst? EU-finansierad reklam för falukorv, hjortronsylt och champagne och andra varor som garanterat har producerats inom EU?
Självfallet är dessa skattningar behäftade med mätproblem och det finns andra aspekter än bara kronor per liv att ta hänsyn till. En del dödsfall är mer självförvållade än andra, en del sätt att dö är värre än andra och en del åtgärder har andra mål än bara att rädda liv. Men ändå, jag skulle vilja kalla figuren ovan en politisk skandal som väcker många frågor. Varför är ett liv som räddas genom att undvika en olycka värt 30 gånger mer än det som räddas inom sjukvården? Är det kanske läge att föra över pengar från 
Ekonomistas 
Senaste kommentarer