Hjärtskärande finanskriser

Att finansiell oro och ibland rentav panik inte är bra för den finansiella hälsan är välkänt. Men att bankkriser också kan vara hälsovådliga, rentav dödliga, är mindre känt. En ny studie publicerad i medicintidskriften Globalization and Health visar att så kan vara fallet.

Det är nationalekonomen Chris Meissner som tillsammans med två epidemiologer studerat huruvida inträffandet av en bankkris påverkar antalet hjärtrelaterade (kardiovaskulära) dödsfall i ett land. Forskarnas har kopplat samman historiska bankkrisdata med Världshälsoorganisationens globala mortalitetsdatabas som innehåller uppgifter om antalet dödsfall och deras orsaker per år och land sedan 1960.

Resultaten visar att en bankkris i ett land är förknippad med en kortsiktig ökning av antalet hjärtfelsdödsfall med 6,4 procent efter att effekter från bl a övrig ekonomisk utveckling, inflation, utbildningsnivå och oobserverade lands- och årsinfluenser rensats ut. Särskilt stor förefaller effekten vara i utvecklingsländer där de hjärtrelaterade dödsfallen ökade hela 26 procent under år med bankkriser.

Även om resultaten ska tas med en nypa salt (data är alltför aggregerade för att mer kvalificerade epidemiologiska slutsatser ska kunna dras) är de i linje med tidigare studier som funnit att yttre påverkan från t ex krig, jordbävningar eller terroristattacker kan öka dödsfrekvensen hos hjärtsjuka patienter.

Med andra ord har Anders Borg och Stefan Ingves nu inte längre enbart ekonomiska utan också folkhälsorelaterade skäl att förhindra att svenska banker går omkull.