Kreditkollapsen nog ingen myt

Ett samtal med bankmannen i barnens dagisgrupp bekräftade den bild av kreditkollapsen som Paul Krugman ger i The Return of Depression Economics (för övrigt en mycket läsvärd bok). Bankerna lånar ut för fullt och ligger nära sina kapitaltäckningskrav. De har tagit in nytt kapital och på ytan ser allt bra ut. Inga tecken på någon kreditkollaps med andra ord, vilket även John Hassler tog fasta på i en krönika för ett tag sedan.

Här kommer ingen låntagare in!

Här kommer ingen låntagare in!

Krugman — och dagispappan — påtalar dock att den internationella marknaden för företagsobligationer har kollapsat. Därför har stora och relativt kreditvärdiga företag sökt sig till bankerna för sin finansiering. Denna ökade efterfrågan tränger undan mindre företags krediter. Dessutom påtalar The Economist att bankerna av olika skäl blir alltmer fokuserade på sina hemmamarknader. Att bara titta bankernas totala utlåning ger alltså en helt missvisande bild att kreditläget.

Huruvida bankerna är för försiktiga i sin kreditgivning är svårare att svara på. Den djupa globala lågkonjunkturen gör utlåningen riskfylld och det är helt rimligt att bankerna tar hänsyn till detta (de är till och med skyldiga att göra det). Vill staten öka kreditgivningen kanske den borde fundera över möjligheten för Riksbanken att direkt låna ut till större företagskunder, ställa ut vidare garantier för företagslån eller använda sig av statens egen bank även till företagsutlåning. Inga problemfria åtgärder, någon av dem.

Slutligen måste man vara försiktig med hur de finansiella marknaderna regleras på kort sikt. Det faktum att en alltför generös kreditgivning var det som orsakade krisen innebär inte att restriktioner på kreditgivningen är rätt medicin i dagsläget. Att regeringens garantiprogram för bankerna kräver att de gör sig av med bonussystemen för ledande befattningshavare kan exempelvis därför ifrågasättas. Dels är frågan om inte riskhöjande incitament för breda skikt av bankanställda i dagens situation snarare borde vara ett krav för att få del av de statliga garantierna, dels är det möjligt att regeringens problem att få med bankerna i garantiprogrammet beror på just dessa restriktioner. Det är inget läge för populism just nu.

Comments

  1. sedelpressen says:

    Dom pengar som konsumenten inte har numer och det som sparas, ersätt pengarna med nytryckta sedlar (går det bra senare så tas pengarna bort via skatten)
    Kommuner konsumenter ska få pengarna Inte banker.

    Har konsumenten inga pengar så dör ekonomin, ekonomin bygger på att det konsumeras hela tiden, slutar vi göra det hur ska då företagen kunna överleva?

  2. anders says:

    en fråga bara. kommer man att komma ihåg läxan om alltför släpphänt kreditgivning när det väl gäller? varken politikerna, finanssektorn eller konsumenterna lär väl vara lika mottagliga för reformer när hjulen väl börjat snurra igen. kanske är de negativa effekterna ändå små i jämförelse med framtida förluster i form av ännu större bubblor och djupare recessioner. jag är rädd att ditt resonemang har en ton av alfons åbergs ”jag ska bara”. och vad säger man om det i dagisgruppen?

  3. Anders: Visst, men om det är någonting man i så fall bör oroa sig för är de enorma moral hazard-problem som dagens alla bailouts och garantiprogram kommer att skapa i framtiden. Bankerna och deras kreditgivare har nu lärt sig att det där med stora risker inte är något man behöver oroa sig för.

    Jag har dock förståelse för dagens agerande; att hojta högljutt om moral hazard känns lite som att skälla på en akutläkare i en krigssituation för att denne inte tar hänsyn till framtida antibiotikaresistens när skadeskjutna patienter behandlas.

    Uppenbarligen bör bankregleringarna försöka tvinga fram någon sorts kontracykliskt agerande hos bankerna. Basel II-reglerna verkar dock pro-cykliskt, vilket är ett problem.

  4. Peter says:

    Är inte hundra på det här men är det inte därför det enda stöd till bankerna som borde ske är genom vanliga kreditmarknader. Staten borde väl inte ställa några andra garantier än att ta över vid faktisk insolvens och då ska det vara på ett sätt så att aktieägarna tar en redig smäll?

  5. Peter: Räddningsaktionerna ser olika ut i olika länder. I USA har man exempelvis (ännu så länge) räddat både aktiegare och kreditgivare på lite olika sätt i olika situationer. Det finns de som hävdar att optionsvärdet på framtida stöd är enda anledningen till att flera amerikanska banker har ett aktepris större än noll.

    Hursom, en garanti är en subvention. Den sänker risken för bankens kreditgivare vilket gör det billigare att låna upp pengar. Aktieägarna har en ganska svag övervakande roll i banksektorn just eftersom bankernas skuldsättningsgrad är så hög. Att garantera kreditgivarna att de får tillbaks sina pengar gör naturligtvis att de inte kommer att vara särskilt nogräknade med var de placerar sina pengar framöver heller.

    På samma sätt som insättningsgarantin fick en massa småsparare att nöja sig med Kauptings höga inlångsränta utan att ställa sig frågan hur denna höga ränta egentligen var möjlig (dvs genom stort risktagande).

  6. anders says:

    Jag är helt enig med dig i ditt moral hazard resonemang, har inget alls till övers för bankernas indirekta gisslantagande av våra gemensamma resurser i det avseendet. Förutom möjligtvis en gnutta förakt. Vilket dessutom gör mig till ett utmärkt mål för välriktad populism.

    Det är också just därför som det enligt min mening (i framtiden) behövs större krav på kapitaltäckning, återbetalning, screening av låntagare etc. Varken kreditgivare eller kredittagare verkar ju fullt ut kunna hantera en kapitalmarknad med den regleringsnivå vi haft.

    Med tanke på vilka konsekvenser det verkar ha fått, så är nog en höjd regleringsnivå nödvändig. Kanske det sänker tillväxt i uppåtgående, men om det ger grundare dalar vid nedåtgående så tycker jag att det är rätt väg att gå.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s