Betyg som mått på skolkvalitet

Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har lanserat en databas som ska hjälpa ungdomar och föräldrar att välja gymnasieskola. De mått på skolkvalitet som används är betyg, genomströmning och högskolebehörighet. Om detta är bra mått på utbildningens kvalitet så är oron för den svenska skolans utveckling överdriven. Som tidigare visats så har andelen elever som gått ut med toppbetyg 26-faldigats sedan 1997. Enligt SKL har vi alltså sett en kunskapskvalitetsexplosion utan like. En alternativ förklaring är att konkurrensen mellan gymnasieskolorna drivit upp betygen oanade höjder — en utveckling som lär drivas på ytterligare av SKLs initiativ. Att 8 av 10 skolor som är i topp på S- och N-programmen är friskolor tyder på att detta har med saken att göra och mer systematisk evidens finns här. Det är kanske läge att minska betygens roll som urvalsinstrument till högre utbildning?

Comments

  1. Martin says:

    Nu är jag inte så insatt men problematiserar SKL inte detta alls? Varför lyssnar man inte på dig och andra som visar på det djupt bekymrande i systemet?

    Framförallt sätts ju lärare under om inte direkt så iaf indirekt press att övervärdera sina elever, som om inte övrig stress i yrket räckte för att störa nattsömnen.

  2. Dessutom – kontrollerar de för bakgrundsvariabler såsom elevernas socialgruppstillhörighet och etnicitet? Annars är det ju helt värdelös information.

    Att låta resultaten på nationella prov ingå istället för betyg gör visserligen att problemet med betygsinflation försvinner, men då kan man istället fråga sig om nationella prov mäter allt som är värt att lära i skolan? Knappast väl? Om jag hade barn så skulle jag vilja att de fick en förståelse för historiska, samhälleliga och naturliga händelser/processer samt att tänka kritiskt snarare än att de sitter och tröskar med de s.k. basfärdigheterna dag ut och dag in.

    Summa summarum: om man ska tillhandahålla den här typen av information så bör den visa på hela undervisningens kvalitet och inget annat.

  3. Nomen says:

    Inflation, det sätts för höga betyg överlag, internationella jämförelser är ett sätt att komma fram till någon form av kvalitetsbetyg.

  4. David Rosenlund says:

    Min åsikt är att betygens betydelse för urval till högre utbildning bör vara kvar.

    Konkurrensen mellan skolor är en av de huvudsakliga orsakerna till betygsinflationen, något som skulle kunna lösas genom att externa examinatorer tog hand om betygssättningen.

  5. David: Jag håller naturligtvis med om detta. Det är dagens betygssystem som inte är lämpligt. En gammaldags studentexamination med externa examinatörer vore exempelvis en helt annan femma.

    Inflation är inte ett jätteallvarligt problem om bara alla höjde lika mycket (det blir orättvist mellan årgångar dock). Det största problemet är det godtycke som inflationen visar att det finns utrymme till.

  6. David Rosenlund says:

    Ytterligare ett ptoblem är att elever kan ges intrycket av att den databas som SKL presenterat ger en bra bild av utbildningskvaliteten. Även svenskt näringsliv har presenterat liknande material, med betygen som indikator på god undervisningskvalitet.

    Om eleverna agerar efter denna typ av information stärks tyvär skolors och lärares incitament ytterligare för att höja betygen, vilket förvärrar situationen ytterligare.

    Dagens målrelaterade betygssystem skulle, som jag ser det, utan problem kunna kombineras med externa examinatorer.

  7. jag blir alldeles förbryllad över att någon tror att man kan jämföra utbildningars och skolors kvalité utifrån de betyg som delas ut till eleverna. urknasigt.

  8. Betygssytem som baseras på vaga och svårverifierade kriterier är naturligtvis extra känslig för manipulation. Samtidigt är det möjligt att man vill väga in ”mjuka” kriterier i betygen, men det öppnar för mer godtycke. Detta tror jag är en avvägning som måste göras inom ramen för alla betygsystem. Exempelvis skulle ett system med externa examinatorer aldrig kunna ha med kriterier som samarbetsförmåga, annat än att denna förmåga fångas indirekt om samarbete är bra för kunskapsinhämtningen.

    Personligen tycker jag att rena kunskaper är det som bör fångas i betygssättningen, snarare än att man försöker bedöma hela elevens personlighet. Dels anser jag det senare vara kränkande, dels bygger det på synen att det finns objekt sett bra kriterier för hur man bör studera och umgås med sina klasskamrater. Vilket jag betvivlar. Men det kan man ju ha olika åsikter om.

    MJV: Nu är det inte vem som helst som anser att kvalitet kan mätas på detta sätt. Det organisationen som representerar dem som har ansvar för skolfrågor i detta land: Kommunerna.

  9. OT:

    Ekonomistas har väl inte missat The Tarp Song?

  10. Fredrik says:

    Lösa betygskriterier ger uppenbarligen upphov till betygsinflation. För strikta kriterier å sin sida anser jag inkräktar på friskolornas val att utföra utbildningen på det viset de hade tänkt sig vid start av skolan. Betyg är och förblir ett tämligen uselt medel för att mäta kompetens, då de flesta av våra betyg mest mäter förmåga att korvstoppa. Analysförmåga, kreativitet och självständigt tänkande, som är oerhört viktiga variabler i arbetslivet, värdesätts lågt om inte alls. Rent kunskapsbaserade betyg med externa examinatorer skulle därför förstärka detta, vilket jag inte tror hjälper Sverige.

    Nej, det bästa och mest rättvisa systemet är att universiteten själva håller i rekryteringen, dvs genom prov i de ämnen man har angivit som ämnen man behöver för att vara behörig till utbildningen. Har för mig att jag har läst om att detta är vanligt i Finland, där man gör ett inträdesprov i filosofi om man vill läsa filosofi. På det viset får man bevisa om man besitter de förmågor som anses efterfrågade av experterna inom området. Vilken skola du gick på spelar ingen roll. Hur du skaffat dina kunskaper spelar ingen roll (Civilization dominerar över svensk historieundervisning). Utan det som spelar roll är hur lämpad du är för att genomgå den aktuella utbildningen i fråga.

  11. David Rosenlund says:

    Fredrik: På vad bygger du ditt påstående att betygssystemet mäter förmåga till korvstoppning?

    Analysförmåga, självständigt tänkande och kreativitet är förmågor som elever måste visa upp för att kunna få de högre betygen i många ämnen på gymnasiet (historia, samhällskunskap, matematik och svenska till exempel).

  12. Fredrik says:

    David: Jo, man säger det, men jag tycker än så länge att det aldrig ha behövts bevisas. Pratade med en föreläsare jag hade i NEK också, som stödde min tes. Han såg ganska ofta att många av de som skrev bra på tentorna skrev dåliga uppsatser och vice versa. På universitetet har man ju möjligheten att prestera på olika sätt, men jag upplever inte att den finns under t ex gymnasiet. Detta trots uttryckliga order om att det ska vara så. Måhända är lärarna problemet i sammanhanget?

  13. Fredrik says:

    I vilket fall som helst så ser jag inte det som ett argument mot intagningsprov, som enligt alla konstens regler testar de aspirerande studenternas förmåga bäst. Betyg är ju sjukt subjektiva ur lärarsynvinkel och olika skolor har olika sätt att ge ut dem, men även mellan lärarna finns stora skillnader.

  14. David Rosenlund says:

    Det är viktigt att skilja mellan å ena sidan vad det att betygsystemet är tänkt att mätaoch å andra sidan vad som egentligen premieras av lärarna.

    Visst är det ett problem att lärare tolkar betygssystemet på olika sätt, eller att de helt struntar i vad som står där. Jag är dock av den övertygelsen att det är bättre att lösa det problemet med externa examinatorer eller en större kontroll av skolor och lärare än att införa en betygsfri skola och överlåta intagningen helt åt de olika universiteten/högskolorna.

  15. Till skillnad från antagningssprov har betyg möjligheten att bedöma andra förmågor. Dessa egenskaper är ofta förhånade — sittfäsk, självdisciplin, förmåga att följa givna instruktioner, förmåga att stoppa korv etc — men de kan vara nog så viktiga både i framtida akademiska studier och i yrkeslivet. Det finns numer mycket forskning om hur viktiga dessa icke-kognitiva egenskaper är. Det finns ofta en vurm för den rena ”interlligensen” och den rena ”kreativiteten” i olika sammanhang. Dessa egenskaper är viktiga, men utan förmågan att fullfölja vad man gett sig in på så spelar det ingen roll hur mycket talang man har.

  16. Fredrik says:

    Jonas: Vill inte säga att betyg har en så värst mycket större möjlighet att bedöma de egenskaper du räknade upp. Ta exempelvis ett intagningsprov i filosofi med säg fyra mer utredande frågor baserade på de kurser i filosofi som ges vid gymnasiet. En student som inte gjort tillräckligt med korvstoppning kommer ju ha för lite fakta för att genomföra en god analys, medan en student som gjort sin fair share av korvstoppning har det faktaunderlag som krävs för att kunna dra parallellerna och se sambanden och således klara de mer analytiska frågorna om denne besitter en hyfsad analytisk förmåga.

    Jag är dock bekymrad över en betygsfri skola, då denne tar bort incitamenten att anstränga sig för många elever. Tror inte att gemene 17-åring har den insikten och planeringshorisonten att den kan motivera sig själv utan betyg.

    När det gäller externa examinatorer så kommer de ha exakt samma effekt som ett intagningsprov (nervös den dagen, en chans att bevisa sig m m). Är det inte då bättre att universiteten avgör vem som bör studera hos dem? Likaså kan intagningsprov premiera bredare kunskaper inom ett ämne än vad ett betyg på en gymnasiekurs gör.

    Efter några års diskussion av den här frågan har jag förstått att betygen ligger många varmt om hjärtat (är de flesta engagerade korvstoppande studenter med bra betyg, månne?). Så även om jag själv skulle vilja se en rättvis intagning i form av prov är jag inte 100% tvär i frågan. Mitt bästa förslag är att ersätta det fullkomligt intetsägande högskoleprovet och dess intagningskvot med ämnesbaserade intagningsprov. Ett annat alternativ som hade varit intressant att diskutera är ju det franska där alla får komma in, men slås ut efter hand om de presterar dåligt. Resursslöseri måhända, men onekligen de bästa som blir kvar på utbildningen oavsett bakgrund och tidigare betyg.

  17. David Rosenlund says:

    Kan det inte vara så att dagens finansieringssystem för universitet/högskolor kan leda till att att ett eventuellt intagningsprov leder till icke avsedda konsekvenser. Till exempel att det leder till sänkta krav för att få in så många studenter som möjligt och på så vis maximera den egna enhetens inkosmter?

  18. Fredrik says:

    David: Kan de inte redan idag göra så? Bara att ta in fler studenter och ge halvtaskig utbildning. Pågår ju redan för fullt. Kommer ihåg när jag läste statsvetenskap C. Då hade vi vid ett tillfälle en föreläsning i veckan där halva den föreläsningen bestod av att en grupp studenter presenterade ett ämne de undersökt mer ingående. Summa summarum: 45 min lärarledd tid i veckan. 300-400 sidor litteratur dock. Så risken att vår högre utbildning skulle bli än mer urgröpt kan vi lägga på hyllan. För det går ju faktiskt inte att ha mindre föreläsningstid än 45 min per vecka, givet att man ö h t ska föreläsningar då.

  19. David: Det är inga problem att sänka antagningskraven i dagens system heller. Den stora faran med att universiteten själv ansvarar för antagningen (vilket jag i och för sig argumenterat för) är att vi får en ordning där folk pluggar specialkurser flera år efter gymnasiet för att klara av respektive antagningsprov. Det är ytterst ineffektivt och vanligt exempelvis i Frankrike.

    Fredrik: Det är nog ganska vanligt att folk tenderar att gilla de system som gynnat dem själva. Just därför behövs det forskning kring dessa frågor, men tyvärr finns det nästan inga studier om effekten av olika betygssytem. Däremot finns det en massa åsikter (även av akademiker) som är grundade på kvalitativa snarare än kvantitativa studier. Vad jag försökte få fram är att det inte är uppenbart vad man vill mäta med betygen. Att det är något annat än intelligens torde dock vara uppenbart för annars vore det ju enklare att bara ge eleverna ett intelligenstest.

  20. Well said and this needs to be given more attention – much more!! Those of us who come from other systems struggle to make sense of Swedish education. Only when examinations are weighted and marked centrally (externally) can results be taken with any seriousness. It is not hard to put it in place.

  21. http://www.skitskolor.bloggagratis.se

    SKITSKOLOR är ingen vän av friskolor som skäl skattepengar till sin vinst men att säga att de är skuld till betygsinflationen är totalt fel. En undersökning visar att alla gymnasieskolor ger något sämre slutbetyg i genomsnitt än vad samma elever genomsnittligt hade i grundskolebetyg 3 år tidigare när de sökte till gymnasieskolan. Att vissa friskolor har högre genomsnittligt slutbetyg än andra betyder bara att konkurrensen var hårdare för att komma in 3 år tidigare, beroende på t ex att antalet platser var färre än på andra skolor. Kungsholmens gymnasium som är kommunal skola har haft höga intagningspoäng och precis lika höga slutbetyg. I år dubblerade de antalet platser och genast sjönk intagningspoängen katastrofalt när sämre elever också kom in. Detta kommer att leda till att denna årskull elever från Kungsholmen om 3 år inte alls har så höga slutbetyg. Jensen gymnasium Norra i Stockholm, en friskola och skitskola, råkade få väldigt många sökande 2005 så att intagningpoängen ökade. Detta ledde till att skolan falskeligen kunde skryta med ett genomsnittsbetyg på 17,1 år 2008 i Natur, men från 2006 blev det mindre populärt att gå på friskolor, så det blev lätt att komma in på Jensen Norra och intagningspoängen sjönk, så nu är det genomsnittliga slutbetyget nere på 14 poäng och sjunker fortfarande. Det största problemet är att det blir jättejobbigt att gå i en sådan klass för den som har ambitioner, när undervisningen måste rättas efter den mest korkade i klassen och aldrig lyfter till MVG-nivå.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s