Dagens Nyheter konstaterar att hyreshöjningarna i allmännyttan varit rejäla. Hela 2,38 procent mot fjolårets 1,64. Eftersom inflationen ligger kring fyra procent innebär detta emellertid att hyresgästerna fått en real hyressäkning på ca 1,5 procent. Förra året låg inflationen på 2,2 procent så då stannade den reala sänkningen på dryga halvprocenten.
Fortsätter det så här kanske det snart blir gratis att bo i hyresrätt.
(Tipstack till Johan A)
Hmm… Men löntagarna kan inte kompensera sig för inflationen fullt ut den här gången eftersom den beror på prishöjningar på olja etc. Kanske sjunker realinkomsterna och hyran håller jämna steg?
Eftersom räntor och energikostnader är stora utgiftsposterposter för fastighetsägarna så innebär detta att deras realaavkastning minskat än mer. Sedan ser jag inte vad eventuella reallönesänkningar har med saken att göra. I termer av andra varor har det blivit allt billigare att bo i hyresrätt – även om realinkomsterna också sjunkit.
Låga hyreshöjningar lär väl bara driva på ombildandet till bostadsrätter ytterligare.
Snart är det gratis att bo i hyresrättEN, eller de tre-fyra som finns kvar?
Fast det finns väl en hyggligt fungerande andrahandsmarknad för lång- och korttidsuthyrning av bostads/hyresrätter i Stockholm iallafall (>500 på blocket i Stockholm stad)
Men nog har Jeppen en poäng i alla fall? Man kan ju titta på den debatt som just nu finns om vilken inflation vi egentligen har, Jonas Vlachos var ju själv inne och kommenterade på Andreas Berghs blogg nyss. Om vi på en höft säger att 2-3 procent av de senaste inflationssiffrorna är en engångseffekt av olje- och matprishöjningar, så kan man mycket väl hävda att vi har reala höjningar av hyrorna. Det beror på vilket inflationsmått vi väljer.
Dessutom (sidospår) tror jag att siffran 2,38 procent gäller just höjningar i befintliga bostäder. Då missar man effekten av att gamla lägenheter med låg hyra rivs el. byggs om och ersätts av nya lägenheter med väldigt mycket högre hyra. Assar Lindbäck och Olof Palme (tror jag) skrev på 50-talet en artikel om hur bostadsbidrag skulle kunna fasas ut i framtiden eftersom hyror skulle ta upp en allt mindre del av inkomsten. De missade den här effekten. De höga hyrorna i nybyggen är väl något av en säkerhetsventil i hyresregleringen.
Men om man bara vill säga att hyrorna i år stigit mindre än priset på mat och olja så säger väl ingen emot.
Frågan som diskuteras hos Bergh är om Riksbanken kan motverka de prisstegringar vi ser, vilket är en annan fråga än den som diskuteras här. I termer av andra varor har däremot hyrorna sjunkit hur man än räknar.
Vad gäller sidospåret så är 2,38 den genomsnittliga ökningen i hela beståndet. Så du har nog rätt i att nybyggena inte räknas in eftersom de inte fått någon höjning. Samtidigt är ju de helt nya bostäderna en mycket liten del av beståndet så frågan är om det spelar någon roll.