Globaliseringen återhämtar sig

Coronapandemins nedstängningar skadade alla länders ekonomier och störde viktiga handelskedjor runtom hela världen. Transportkostnaderna ökade och handeln i varor och komponenter minskade, vilket orsakade en utbudschock som har bidragit till den inflation vi ser idag. Men under det senaste året har läget förändrats. Vaccinet och de fallande inkomsterna har lett till att många länder nu har öppnat sina gränser för att återupprätta handeln, och detta har gett resultat. Fraktkostnaderna faller kraftigt samtidigt som handelsvolymerna ökar. Mycket talar för att det ökade utbudet kommer att trycka tillbaka inflationen och förbättra den ekonomiska konjunkturen.

Under många år togs globaliseringen för given, som om den vore en ödesbestämd kraft inför vilken vi alla måste böja oss. Men Coronapandemin visade med all önskvärd tydlighet att globaliseringen är en politisk process, vilandes på ömsesidigt utbyte och ekonomisk integration länder emellan.

Under 2020 föll världhandelns storlek kraftigt, till följd av nedstängningarna under pandemin. Nedstängningarna 2020-2021 blev extrema i både omfattning och beständighet. Kinas politik är nog det värsta exemplet på tondöva politiker som struntar i konsekvenser för att inte riskera kritik för släpphänthet. Sverige var ett undantag med en mer pragmatisk pandemipolitik av mindre tvingande nedstängningar, men även Sverige införde gränskontroller som försvårade handeln.

Det senaste året har dock läget ändrats och Coronarestriktionerna har luckrats upp betydligt (med undantag för Kina). Vaccinet har varit en viktig faktor bakom denna politikomsvängning. Fallande inkomster i pandemins spår har också satt stor press på ländernas regeringar att öppna upp ekonomin.

De avskaffade restriktionerna och handelshindren har också gett resultat. Under 2022 finns flera tecken på att globaliseringen håller på att återhämta sig.

Fraktkostnaderna faller

Fraktkostnadernas utveckling är klassisk indikator på handelsaktivitet. I figuren nedan visas ett globalt prisindex för 40-fortskontainrar (Freightos Baltic Index). Från för-pandemipriser runt $1500 steg det under pandemin till som högst $11000. Idag har det sjunkit till $3700, vilket beror på förbättrade transporter, men även minskad global efterfrågan.

Globala värdekedjor återupprättas

De globala värdekedjornas sammanbrott har diskuterats mycket under pandemin. Figuren nedan visar ett samlingsindex över olika indikatorer på hur pressade dessa värdekedjor är. Under pandemin steg pressen kraftigt, vilket alltså visar på hur många kedjor bröts upp. Men indexet har fallit tillbaka under 2022. Fraktkostnadernas minskning är en följd av både ökad handel i sig, men verkar också återspegla den avmattade världskonjunkturen som Ukrainakriet har fört med sig.

En fullständig återgång kanske inte är att vänta med tanke på talet om ökad självförsörjning och minskad tilltro till ”just-in-time” produktion i många länder, men tendensen mot att globala värdekedjor just nu håller på att återupprättas är ändå tydlig.

Världshandeln ökar

Världshandeln föll kraftigt under pandemins utbrott 2020, vilket var en naturlig följd av att hamnar stängdes, vissa branscher stannade av till följd av Coronanedstängningarna. Men världshandeln har därefter återhämtat sig. Det finns nu under hösten 2022 tecken på att handelns tillväxt inte stiger lika mycket som tidigare under året, troligtvis på grund av krigskonjunkturen, men jämfört med pandemins svartaste period sommaren 2020 är situationen betydligt bättre idag.

Ökande handelsglobalisering, fallande inflation och Koreainflationen

Mycket talar nu för att inflationen kommer att falla tillbaka kraftigt. Ukrainakrigets effekter på framför allt energileveranser har förvisso varit kraftfulla och de finns kvar. Men det uppdämda efterfrågetryck som byggdes upp under pandemins nedstängningar, och som bidrog till inflationsboomen, finns inte längre. Den fallande konjunkturen och handelsglobaliseringens återhämtning bidrar båda till minskade prisuppgångar. Riksbanken framhåller råvaruprisernas nedgång i deras prognos om fallande inflation.

Situationen påminner om perioden kring Koreakriget 1950-53 (vilket andra har påpekat). Inflationen var 0-2% åren före kriget och steg kraftigt första riktiga krigsåret 1951 till 17%. Men redan 1952 föll inflationen tillbaka till 6% och sista krigsåret och åren därefter var inflation återigen kring 1-2% (historiska inflationsdata).