Klass spelar roll!

I Tennessee i slutet av 1980-talet genomfördes ett storskaligt skolexperiment, STAR-projektet, där elever och lärare slumpades till klasser med olika klasstorlek. Detta projekt har utvärderats i en enorm mängd studier och vad jag har förstått har effekterna av klasstorlek visat sig vara ganska små. Nu har några amerikanska forskare dock lyckats få tillgång till amerikanska registerdata i form av deklarationer för hela den amerikanska befolkningen mellan 1999 och 2007 (se Daniels tidigare inlägg). Därmed kan man nu även undersöka effekterna av klasstorlek på framtida inkomster.

Studien visar att just klasstorlek inte har någon effekt på inkomst vid 27 års ålder, men den slutsatsen kan förstås förändras om vi i framtiden studerar inkomst senare i livet (till exempel kan snittinkomsten dras ned av att fler fortsätter till högskolan). Eftersom elever och lärare fördelades helt slumpmässigt till klasser kan man också undersöka vad effekten av att ha gått i en viss klass är — med allt vad det innebär i form av allt från lärare och andra elever till den fysiska miljön i klassrummet.

Det visar sig att vilken klass man gått i spelar ganska stor roll för framtida inkomster. I en vidlyftig räkneövning visar författarna till exempel att om man på något vis skulle lyckas förbättra en klass inom en skola med en standardavvikelse under ett enda år, skulle detta innebära en ökning av de diskonterade framtida inkomsterna för de 20 eleverna med 782.000 dollar.  Kanske något för lärarfacket att ta fasta på vid nästa förhandlingsrunda?

Comments

  1. Mårten Lewander says:

    Intressant Robert! Kan du förtydliga en sak: Om effekten du nämner i sista stycket en ren ”klasseffekt”, dvs där den enskilde elevens prestation hålls konstant. Jag tänkte att det måste vara så med tanke på hur du uttrycker det, men då låter det som ett lite skumt tankeexperiment att hela klassen höjer sig medan varje elevs resultat är konstant. Jag kan förstå det i syfte för att förstå magnituden av just klassefekten, men för lärarfacket borde väl totaleffekten (klasseffekt + eleveffekt + eventuell interaktionseffekt) vara mer intressant.
    Sammanfattningsvis: Hur stor är klasseffekten och hur stor är den jämfört med individeffekten?

    • Nu blev jag lite osäker, Mårten, men jag tror det är totaleffekten de har räknat på. De försöker också göra en överslagsräkning av vad bara lärarna bidrar med och kommer då fram till 214.000 dollar för en förbättring av läraren med en standardavvikelse under ett år (för 20 elever). Det kanske snarare är den siffran som lärarfacket för ta fasta på. 😉

      • Daniel Gustafsson says:

        Det man i normalfallet gör med hierarkiska data av den här typen är att man använder flernivåanalys som metod för analys. Detta då individerna i en klass per definition inte är oberoende av varandra, vilket de behöver vara om man ska använda konventionell multivariat som t.ex. regressionsanalys.

        I flernivåanalys kan man dela upp variansen i varianskomponenter. Dvs man skattar, i det här fallet, hur stor del av variationen som hör hemma på elevnivå respektive klassrumsnivå. Det man då också har möjlighet att göra är att se hur klassens intercept (genomsnittliga resultat) påverkas av variabler på klassrusmnivå, t.ex. elevgruppens sammansättning. Givet det kan man då komma fram till slutsatser som att då elevernas individuella bakgrund konstanthålls har klassen presterat bättre då…

        På samma sätt kan man, d.v.s med hjälp av flernivåanalys, se på hur en grupp av individer utvecklas över tid givet deras individuella bakgrund och förutsättningar.

        Skulle man däremot enbart använda sig av regressionsanalys på en nivå, t.ex. elevnivån eller klassrumsnivån (aggregerade data), riskerar man att landa i helt felaktiga slutsatser.

      • @Daniel: Det är nog oftast inte vad man gör i tillämpad mikro eller ekonometri (däremot ofta vad man gör i andra tillämpad samhällsvetenskaper). När jag skummade uppsatsen verkar det som om författarna, i vanlig ordning, använt ”school fixed-effects” samt för att hantera standardfels-problematiken klustrat standardfelen på skolnivå. Lite annat angreppssätt än en multi-level-modell, som intressant nog inte blivit populärt bland ekonomer (vet inte riktigt varför).

        I övrigt måste väl resultat från Star-experimentet, även om det var ovanligt intressant när det gjordes, betraktas med stor vaksamhet i en svensk debatt. Hur relevant är det experimentet för skolans situation och eventuella policyförslag i Sverige 2011? Inte särskilt tror jag…

      • Daniel Gustafsson says:

        Km, ok. Jag har inte läst artikeln utan bara svarade på Mårten Lewanders fråga om klasseffekt.

        Sedan vad det gäller flernivåanalys så är det kanske som du säger. Så här långt har jag inte stött på någon nationalekonom som studerat skoldata med hjälp av flernivåanalys, jag har å andra sidan inte läst så jättemånga nationalekonomiska artiklar på ämnet.

  2. Kristian Grönqvist says:

    Nu får jag i vanlig ordning komma med en sk icke modellmässig invändning.
    Den diskonterade framtida inkomsten ses i exemplet som en bra sak, orsakad av en bra klass.
    Nu är det ju inte alldeles säkert att det är så.
    Eftersom jag är en femsnittare, borde min diskonterade framtida inkomst ha varit mycket högre.
    Men det är faktiskt tvärtom. Jag har haft en måttlig inkomst, eftersom jag ville arbeta med det som intresserade mig, jag har pensionerat mig som 58-åring eftersom jag tyckte att jag gjort tillräckligt för den otacksamma staten och insett att en lång pension med kvinnan jag älskar alla gånger är att föredra framför den diskonterade framtida inkomsten.
    Jag vet inte om det gäller generellt för människor med intelligens, men för mig var det ganska fort uppenbart, att göra vad man vill är betydligt bättre än göra vad man måste.
    Kan det välta Era incitament lite.

  3. Kristian!!! Håller med dig till 100%… Frihet att göra det man tycker om är ALLTID målet att nå enligt mig 🙂

  4. Daniel Gustafsson says:

    Jag har hört, lägg märke till inte läst, av nationalekonomer att det pågick en hel del ”fusk” då eleverna skulle slumpmässigt placeras i klasser i STAR-experimentet. Detta då föräldrar med stark vilja påverkade hur deras barn och deras kompisar blev placerade.

    Om dessa rykten skulle vara sanna är det svårt att tillmäta den här typen av resultat från STAR-experimentet någon större vikt då just ev. gruppeffekter kontaminerats av den icke-slumpmässiga gruppindelningen.

    • Enligt en av författarna till den här uppsatsen förekom detta i högre klasser och just den här studien fokuserar därför på det första året av experimentet när barnen började i ”kindergarten”.

Trackbacks

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s