I dagarna har höstterminen satt igång och i Uppsala märks detta varje år av att gatorna fylls av nyanlända, lätt bortkomna, ofta bostadslösa studenter. Samtidigt fylls lokaltidningen med bostadsannonser, där studenter med den gemensamma nämnaren att de alla är rökfria och skötsamma, söker bostad. Innebär detta att alla storrökande festprissarna redan har bostad? Nej, knappast. Det är nog snarare så att när vi söker bostad sätter oss in i vilken typ av hyresgäst en hyresvärd skulle föredra och sedan försöker övertyga densamma om att vi har just de egenskaperna. Studenterna utgår helt enkelt från att folk helst hyr ut till skötsamma och rökfria, vilket förmodligen är helt riktigt
.
En som har som har lagt ner mycket tid på att hyresvärdars preferenser för hyresgäster är Växjö-forskaren Ali Ahmed. I ett flertal studier har han, ibland tillsammans med medförfattare, låtit uppdiktade personer svara på hyresannonser på Blocket. Det visar sig att kvinnor har bättre framgång (vad gäller att få svar och/eller bli kallad på visning) än män och att män med svenska namn har större framgång än män med utländska namn. Dessutom verkar homosexuella manliga par vara diskriminerade på bostadsmarknaden, medan homosexuella kvinnliga par inte får färre svar än heterosexuella par. I uppsatsen “Can discrimination in the housing market be reduced by increasing the information about the applicants?” som är accepterad för publicering i Land Economics försöker Ali tillsammans med Lina Andersson och Mats Hammarstedt skilja på statistisk diskriminering och preferensdiskriminering genom att ge hyresvärdarna mer information om de sökande. Det visar sig att Fredrik och Mustafa som bägge berättar om sina fasta jobb, sin familjesituation och frånvaron av betalningsanmärkningar klarar sig bättre än Erik och Mohammed som inte gör detta. Dock klarar sig Erik lika bra som Mustafa, och Fredrik i sin tur får fler svar än Mustafa. Författarnas slutsats är att hyresvärdar föredrar att veta mer om potentiella hyresgäster, men att ett svenskklingande namn alltid är bättre än ett utländsktklingande namn.
Med dessa resultat i åtanke är det kanske inte så konstigt att de flesta nya studenterna i Uppsala verkar vara lärarstuderande unga kvinnor från Dalarna…
Ekonomistas 
Det är väl så att man (tror sig) veta mer om någon som förefaller svensk. Man kan s.a.s. anta att de firar midsommar osv.
Jag har faktiskt haft detta som ett ämne inom seminarieserien i NEK 1 microeconomi. Vi behandlade olika typer av diskriminering. Det här är ju detsamma som arbetsmarknaden. När det inte går att särskilja människor lika lätt genom pris(lön,hyra,etc.) så väljer man andra faktorer för att maximera sin “utility”. Det är varför det finns väldigt orimliga krav på flerårig erfarenhet av tidigare ekonomiassistentjobb till just ett ekonomieassistentjobb. Det är ju inte som att arbetsgivarna direkt kan göra kalkyler för när en person som inte erfarenhet (utan måste läras upp ett tag) betalar tillbaka sig (blir lönsam) när det inte finns möjlighet att personen under en period börjar på en lägre lönenivå än en person med erfarenhet. Normen är ju kollektivavtal och facken jobbar ju utifrån att till sin bästa förmåga se till att inget hotar nuvarande lönenivå. Lärlingsnorm skulle ju trycka ner lönenivån, eller iallafall hålla tillbaka löneökningar.
För att återgå till bostadsmarknaden så är ju problemet att det 1. Inte finns ett utbud som ens i närheten matchar efterfrågan och 2. att det inte går att använda prishöjningar(hyreshöjningar).
Lösningen är inte marknadshyror dock, iallafall inte på kort sikt. På kort sikt är först och främst lösningen avreglering avreglering avreglering. Man kan ju börja man att ta bort parkeringsnormen och förändra tomträttsavgälden osv.
Sedan när man fixat allt detta och det finns ett utbuds/efterfrågejämvikt så kan man införa marknadshyror. Då kommer ökad efterfrågan mötas av ökad utbud utan att först hamna i något konstigt läge med samma utbud men högre hyror.
P.S. Dom närmaste 10 åren kommer 12% av sveriges befolkning att examineras från gymnasiet, miljonprogram 2.0 någon?
> P.S. Dom närmaste 10 åren kommer 12% av sveriges befolkning
> att examineras från gymnasiet, miljonprogram 2.0 någon?
Ja, vad är det med det? Om medelåldern är runt 80 år är det ganska rimligt att ungefär 12% av befolkningen ligger i resp decennium. I själva verket borde det vara mer än 12% för de unga eftersom alltfler försvinner ju längre upp i åldrarna man tittar (knappast 12% av befolkningen är 80-90 år).
lg: jag skulle föredra att hyra ut till ngn som inte firar midsommar 😉
lg: Vad är det med det? Jo du ser om 12% av befolkning (12% av 8-9M = 960 000 minst!) ska ut på bostadsmarknaden dom närmaste 10 åren så har vi nog ett problem. Antingen måste 12% av befolkningen stiga ur bostadsmarknaden i samma takt eller så måste vi öka utbudet av bostäder. Det jag syftar på är att vi har varit med om denna situation tidigare och det är 40-talisterna som resulterade i att politikerna helt sonnika bestämde att dom var tvungna att möta efterfrågan på bostäder. Problemet är att 70-talets Sverige var väldigt annorlunda och hade större inslag av planekonomi än dagens Sverige. Nuvarande regering (eller rättare sagt nästa regering, vem det nu blir) måste därför redan nu tänka på hur dom skall lösa detta problem i och med att det tar några år för byggprojekt att bli färdiga bostäder.
Jag funderar faktiskt på att göra detta ämne till kandidatuppsats i finansiering, måste då visa på hur detta kan visa sig öka värderingar på bostadsbolagen. Värdering är ju oftast om framtida vinst/vinstökningsmöjligheter.
Dagens situation med brist på studentbostäder har ju redan börjat ge rubriker, tänk bara vad som händer om minst 100 000 till försöker få sig en bostad i Stockholm, Malmö eller Göteborg dom närmaste 10 åren. Finns det någon chans att möta den efterfrågan i någon av dom städerna? Det fina med nationalekonomi är att det finns en förståelse för att det ibland kan bli liiite fel när man låter marknaden styra sig själv. Ett exempel på detta är andelen kontorshus som finns i Stockholm i dagsläget som står tomma. Dessa bolag som hyr ut dessa kontor vet att dom kan få säkert 50% mer i hyra om dom låter dom stå tomma i väntan på nya hyresgäster vid nästa konjunkturuppgång istället för att göra om dessa till bostadsrätter eller hyresrätter. Det är helt enkelt lönsammare för bostadsbolag som till större del har ett bestånd av kontorshus att låta dom vara tomma.
Det är ju därför till exempel Alvendal gick ut med en debattartikel och sa att man ska använda sin makt i form av planbeskrivningsmakt för att få bolag att börja bygga bostäder i områden där det nu finns tomma kontorshus. Bostadsbolagen vet att det är lönsammare att vänta några år med tomma kontor istället för att göra om dom till hyreshus eller bostadsrätter. Det blir liksom lönsammare i på lång sikt.
Jag förutspår att man kommer återgå till att från stadskontors sida börja göra stora övergripande planbeskrivningar för hela stadsdelar och gå ifrån detaljstyrning.
Mattias – det har sedan länge varit ungefär 12% av befolkningen som ska ut på bostadsmarknaden varje 10-årsperiod. Varför skulle nästa tioårsperiod vara så unik? Och gissa vad – ungefär 12% av befolkningen kommer falla av pinn de närmaste tio år också.
Det är alltid lite kaos vid terminsstart men det brukar lösa sig. http://www.svd.se/opinion/ledarsidan/artikel_3446595.svd
KTH startade tom en intern bostadsförmedling för några år sedan men i slutändan visade det sig att de inte kunde hyra ut alla rum osv de fick in.
Vad gäller tomma kontor i Stockholm är det ett problem som går över på två år – dvs snabbare än det skulle tagit att bygga om dem. Tom alla kontor som byggdes i slutet på 80-talet fylldes ganska snabbt och det behövde byggas ytterligare kontor from halva 90-talet och framåt. Du förefaller helt historielös.
(Och att bygga om kontor till bostäder är jättedyrt. Se på Skrapan. Kommer aldrig gå att räkna hem.)
Här finns ytterligare en undersökning om diskriminering på den svenska bostadsmarknaden:
Click to access Diskrimineringsbarometern.pdf
lg: Jo men problemet är ju att bostadsproduktionen sjunkit samtidigt som efterfrågan inte förändrats något. Sen är jag inte övertygad om att det du säger är sant, nämligen att närmaste “kull” av bostadssökanden som kommer inte kommer vara större än normalt. Huvudpunkten är ändå att diskriminering i bostadsmarknaden är en följd av att människor inte kan tillgodose den primära utiliraiteten, vilket är pengar, och väljer då att tillfredsställa dom andra. Detta är inte ett lika stort problem på den svarta “fria” andrahandsmarknaden där en homosexuell arab kan bo centralt i stockholms innerstad så länge han är villig att betala för detta.
Bostadsmarknaden är inte som andra produktmarknader i och med att det finns en begränsning i mark. Däremot har politikerna i vårat land lagt till en massa andra hinder som gör att utbudet än mer inskränks. Exempel är P-normen som jag tagit upp som gör att onödiga P-platser byggs. Det skulle också kunna byggas mer på höjden och då spara på den värdefulla mark som finns kvar. I andra länder så bygger man på höjden för att man har förstått att det inte går att bredda ut sig utan konsekvenser.
Just att man bygger så brett istället för högt har ju också mycket större miljöpåverkan som kommer leda till stora ekonomiska kostnader.
Men sen har vi ju också ägande bostadsmarknad som lett till att det finns ett behov av politiker att hålla utbudet lågt för att på så sätt se till att befolkningens tillgång/förmögenhet nummero uno inte skall sjunka.
1. Var får du uppgiften om att bostadsproduktionen sjunkit? Googla lite snabbt och hittade
http://www.ssd.scb.se/databaser/makro/Visavar.asp?yp=ficpez&xu=91982001&omradekod=BO&huvudtabell=Prisbestamning&omradetext=Boende,%20byggande%20och%20bebyggelse&tabelltext=L%E4genheter+i+nybyggda+ordin%E4ra+bostadshus+upphandlade+p%E5+entreprenad+efter+hustyp+och+prisbest%E4mning%2E+%C5r&preskat=O&prodid=BO0201&deltabell=+&deltabellnamn=L%E4genheter+i+nybyggda+ordin%E4ra+bostadshus+upphandlade+p%E5+entreprenad+efter+hustyp+och+prisbest%E4mning%2E+%C5r&innehall=Lagenheter&starttid=1998&stopptid=2006&Fromwhere=M&lang=1&langdb=1
En ogenomtänkt utsökning gav detta resultat (antalet påbörjade flerfamiljshus/år)
1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006
2083 1234 2306 3571 4071 3919 5262 6725 8711
Tycker inte alls det verkar som den sjunkit men jag kan missta mig på urvalet.
1. Vad baserar du din tro på att antalet personer som kommer in på bostadsmarknaden de närmaste tio åren avviker från genomsnittet för tio år? Jag tog ju dina siffror och visade att de var “normala”.
2. Menar du att stålindustrin inte begränsas av tillgången på malm? Eller IT-industrin på tillgången av utbildad arbetskraft? Stockholm är _glest befolkat_ (och det är det mest tätbebyggda länet i Sverige). Drygt 300 inv/km2. Bangladesh ligger på över 1000 inv/km2 – men fortfarande är 1000 inv/km2 = 1000 m2/person (dvs 4000 m2 för en vanlig svensk familj). Markbrist är inte ett problem.
4. Den stora bromsklossen är byggnormerna. Tex går nästan halva ytan i de ombyggda studentlägenheterna i Skrapan åt till badrummet eftersom man måste kunna vända en rullstol(!) där inne.
Gällande bostadsproduktion, efter regeringsskiftet 2006 blev det en sänkning i byggandet av hyresrätter då subventionerna togs bort. Det har dock fortfarande (i alla fall här i Göteborg) byggts bostadsrätter. Men trots dessa nybyggen och trots hänvisningar till bostadskedjor så är ju bostadsköerna långa, och problemet är ju att det som efterfrågas mest och som saknas är billiga hyresrätter.
Inte brist på mark? Jo, där folk vill bo, i centrala innerstan. Visst kan man förtäta staden, men då måste man även bygga ut infrastruktur, som vatten, avlopp, elnät, vägar, kollektivtrafik, etc. Jag tror inte Bangladesh är föregångsland där…
Bostadsköerna till bostadsrätter, oavsett om det är i bästa läge eller i mindre attraktiva förorter är obefintliga. Går att fixa en sådan bostad på ett någon vecka.
Ja, vad är problemet med förtätning? Nyinflyttade = nya skattebetalare. Det var inte länge sedan tex Östermalm var landet, städer växer och då växer även antalet centrala områden (där folk vill bo).
Noterar att du backat från ditt påstående om att det är ovanligt många som kommer in på bostadsmarknaden de närmaste tio åren. Dessutom börjar du prata om något helt annat (avlopp och kollektivtrafik) när jag påpekar att det inte är brist på mark och att bostadsmarknaden inte är unik som har begränsade resurser att röra sig med.
Jag förklarade dessutom varför det _inte går_ att bygga billiga hyresrätter – byggnormerna ställer krav (tex handikappanpassning) som gör det i praktiken omöjligt. Varför tror du smålägenheter från 30-50-talen är så attraktiva?
Visst går det att fixa bostadsrätt, om du hostar upp tillräckligt med pengar. Vart ska de ta vägen som inte har de pengarna, till exempel studenter?
“Noterar att du backat från ditt påstående om att det är ovanligt många som kommer in på bostadsmarknaden de närmaste tio åren.”
Har jag aldrig påstått, det var Mattias Woldu ovan som gjorde det.
Och givet dina andra svar så inser jag att du inte förstod innebörden i vad jag skrev, och uppenbarligen inte är intresserad av att föra en diskussion utan bara köra bulldozer. Jag har bättre saker för mig än att tjafsa. Tack och adjö.