Svenska Dagbladets ledarblogg hävdar idag att en ny IFAU-rapport skulle komma med “konkurrerande uppgifter” till den SNS-rapport som släpptes förra veckan och som jag och Jonas har skrivit om på Ekonomistas. IFAU-rapporten, som är skriven av Kajsa Hanspers och Lena Hensvik undersöker arbetsmarknadseffekter av konkurrensutsättningen av förskolor, skolor, hemtjänst och taxi. SNS-boken (för det som har missat det) analyserar två av dessa sektorer förskolor och skolor, samt äldreomsorg i vilken hemtjänst ingår som en del.
Vidare ställer SvD en öppen fråga till “SNS forskare” om de tycker att IFAUs forskning kan tas på allvar eller om IFAU styrs av nyliberala motiv.
Mitt svar är att IFAUs rapport naturligtvis ska tas på allvar vilket vi också gör i SNS-boken genom att referera till denna rapport (eller snarare den LU-bilaga som IFAU-rapporten nu publicerar). Värt att notera är att Kajsa Hanspers är författare till både IFAU-rapporten och kapitlet om förskola i SNS-boken.
Motsäger då de två studierna varandra? Definitivt inte! Inom förskolan finner IFAU-rapporten att antalet sysselsatta ökade men att antalet timmar var oförändrat, vilket vi tolkar som att antalet personer som jobbar deltid har ökat. Jag har mycket svårt att se detta som ett tecken på vare sig ökad kvalitet eller effektivitet. Vad gäller skolan så konstaterar Jonas att personalökningen skett i de kommunala skolorna, vilket är helt konsistent med att elevunderlaget i den kommunala skolan blir mer resurskrävande i och med den ökade konkurrensen/valfriheten.
Slutligen noterar jag att SvDs ledarblogg sätter likhetstecken mellan höjd effektivitet och fler sysselsatta. Det var ett nytt samband i alla fall för mig. Det skulle i så fall betyda att om man använder detta effektivitetsmått så är de kommunala skolorna är mycket effektivare än de fristående.
Ekonomistas 
Verkar som om ledarskribenterna runt om i landet blir mer och mer desperata i den här frågan. Men den här SvD:s blogg-ledaren var nog det löjligaste jag läst.
Den refererade skriften är precis som du ju så riktigt påpekar citerad i SNS-rapporten (flera gånger ocksp om jag inte missminner mig) och hur antal utövare och kvalitet/effektivitet skulle kunna sägas vara utbytbara storheter i en verksamhetsbedömning är fullständigt obegripligt.
Mitt intryck är att den här typen av desperata och substanslösa inlägg från privatiseringsförespråkare bara visar hur fullständigt man tappat både verklighetesförankring och respekt för forskning. Både omdömeslöst och löjeväckande.
Osmakligt också hur man fullständigt försöker sabla ner Laura Hartman utan att ge några som helst hållbara argument för sin hållning..
Stenar i glashus
Eller som Sherlock Holmes sade: “It is a capital mistake to theorize before one has data. Insensibly one begins to twist facts to suit theories, instead of theories to suit facts.”
Igen, stenar i glashus
Stenar och glashus? Herre du min milde! Ska detta grodors plums och ankors plask föreställa argumentation?
Herr Syll,
Arligt talat, om man borjar med osa ur sig forolampningar som
– “mer och mer desperata”
– “det lojligaste jag last”
– “desperata och substanslosa inlagg”
– “tappat verklighetsforankring och respekt for forskning”
– “bade omdomeslost och lojevackande”
– “osmakligt”
For att sedan pasta att jag inte argumenterar sa kastar man de facto stenar i glashus.
Emil, säg så här:
Om SvD i en ledare säger att 2+2 = 5 så kan man i princip bemöta det på två sätt:
A) Påpeka att enligt Peanos axiomatisering (alternativt Whiteheads/Russells)av aritmetiken följer att 2+2=4 och att SvD följaktligen bara gör sig löjliga, tappat verklighetsförankring och visar bristande respekt för vetenskap.
B) Utgå från attt de flesta faktiskt känner till att 2+2=4 och direkt slå fast hur löjligt och verklighetsfrämmande det är att en av landets största morgontidningar på ledarplats försöker slå i folk att 2+2 =5.
I min vetenskapliga gärning och när jag bemöter andra forskare och/eller debattörer som seriöst vill diskutera vetenskapliga problem/resultat föredrar jag A).
När jag stöter på ledarskribenter och ideologisk-politiska debattörer som medvetet försöker blanda bort korten och sabla ner seriös forskning och forskare ekonomiserar jag på dyrbar tid och väljer B).
“Som du ropar får du svar.”
Nu tror jag att du overdriver polemiken i SvD ledarbloggen nagot. Det var inte heller nagra foromlampningar mot Laura Hartman som fordes fram utan man fragade sig enbart vad hon tyckte om detta samband.
Vidare:
– de har inte framfort nagot bevisat oomkullrunkeligt absolut matematiskt samband
– hur kan du veta att de medvetet forsoker blanda bort korten?
Ja, ngt slags rekord slås onekligen av denna blogg-ledaren. Om det inte vore för alla tarvliga försök att sänka Laura skulle jag tycka att hela den här debatten vore rätt komisk
“Slutligen noterar jag att SvDs ledarblogg sätter likhetstecken mellan höjd effektivitet och fler sysselsatta. Det var ett nytt samband i alla fall för mig. Det skulle i så fall betyda att om man använder detta effektivitetsmått så är de kommunala skolorna är mycket effektivare än de fristående. ”
Om utgifterna har varit konstanta sa torde detta likhetstecken, i en serviceindustri, inte vara sa polemiskt, eller? Utan borde snarare vara ett tecken pa att mindre pengar har spenderats pa annat an karnverksamheten?
Vidare, sa ar det val inte heller orimligt att de kommunala skolorna har fatt okade incitament for effektivisering genom att konkurrens introduceras. Det finns mig veterligen ingen teori som sager att en okad konkurrens alltid leder till att det ar de nya entranterna som ar mest effektiva, bara att den okade konkurrensen okar den totala effektiviten och darmed kommer konsumenterna till del.
Emil,
För det första, om sysselsättningen stiger och om utgifterna är konstanta och om kvaliteten förbättras, ja då har effektiviteten ökat. Men som du ser (och som också framkommer av din kommentar) finns ett antal “om” med i ekvationen.
För det andra: helt rätt, konkurrens kan mycket väl leda till höjd effektivitet i den kommunala verksamheten. Ingen har någonsin påstått ngt annat. om du läser SNS boken så kommer du se att detta är något som t ex jag och Kajsa betonar i vårt kapitel.
Ja, visst finns det ett antal om med i ekvationen (som i all ekonomist teori och empiri), for att vara precis sa ar det tva stycken:
1) om sysselsattningen stiger: detta var en premiss for hela teorin som du kritiserade sa ar darfor inte uppe for diskussion
2) om utgifterna okar: detta vet jag inte, sa detta om kvarstar mycket riktigt – varfor jag hade kvar det
3) om kvaliteten forbattras: ni verkar inte ha funnit nagot tecken pa att den skulle ha forsamrats (trots professor Syll’s ivriga pahejande) men det verkar trots allt inte helt orimligt att fler larare ceteris paribus leder till hogre kvalitet, eller? Om inte annat sa brukar detta argument ofta framforas av vansterdebattorer och fackforbund
Faktum kvarstar val anda: det var inte ett sa otankbart samband, eller?
och om kostnaderna går upp och kvaliteten försämras så innebär höjd sysselsättning försämrad effektivitet. Min poäng är att sysselsättningsökningar i sig inte lär oss ngt om effektiviteten, vilket SvDs ledarblogg hävdar.
Jag har hört att det var många anställda i DDR. Alltså ett väldigt effektivt land.
Min argumentation var valdigt tydligt med att detta bara gallde ceteris paribus och under vissa forhallanden (tex i servicendustri) och var ett direkt svar mot ditt pastaende, Inget annat. Dittt DDR argumentet verkar darfor inte speciellt relevant, var det nagot som det inte fanns i DDR sa var det ju valfrihet och mangfald.
Vidare sa havdar IFAU (atminstone i sitt presssmeddelande) att “Det finns också tecken på att lönebildningen fungerar effektivare till följd av den ökade konkurrensen”. Visst ar det sant att detta inte namndes i SVDs ledare men detta maste val anda vara en positiv effekt av liberaliseringar, eller?
Vidare finns det en viss humor i att exakt denna argumentation att hogre sysselsattning per automatik sulle vara lika med hogre kvalitet antyddes i den “interessanta” Guardian artikeln Jonas Vlachos lankade till tidigare (och som helt ovantat hyllades av Lars P. Syll)
“Kunskapsgymnasiet’s IT-based teaching system allows it to cut the number of teachers it employs in Malmö to 5.1 teachers per 100 students, compared to an average of 8.2 teachers per 100 students at municipal schools.
“Many municipal schools are horrendously bad,” Vlachos said. “But the difference between the free schools and the municipal schools is that the free schools actually have a profit incentive to reduce quality.””
Slutligen: jag argumenterar egentligen inte emot vare sig dig eller Jonas Vlachos i sak men jag tycker att du och manga andra (tex Lars P. Syll), pa precis samma satt som vissa “nyliberala” eller “ideologiska” debattorer ar alldeles for polemiska i era reaktioner mot reaktionerna. Detta ar att kasta sten i glashus
Emil, det är lite märkligt att alla dina citat kommer från sylls blogg (där han citerat). Kan det vara så att du inte läst ett dugg av vad som diskuteras, utan bara drivs av ett ideologiskt inferno?
Sofia,
Du menar alla mina ETT citat fran vad som rakar vara den formodligen mest polemiska delen av Guardianartikeln och som rakar vara den del som framfor samma argument som det som var totalt orimligt och inte hade nagon som helst forankring i ekonomisk teori eller empiri?
Forresten, hur kan jag citera om jag inte har last ett dugg?
Om jag drivs av ett ideologiskt inferno vet jag inte, daremot har jag inga problem med att erkanna att jag ar “biased” (du kan formodligen gissa at vilket hall :-). Jag har faktiskt svarare for personer som inte kan erkanna att de ar “biased” trots att de mycket uppenbarligen ar det an jag har for personer som tycker precis tvartemot mig men som atminstone ar arliga med att de ar biased.
Forresten, vad var din poang? Att eftersom jag drivs av ett “ideologiskt inferno” (formodligen samma nyliberala politiskt-ideologiska inferno som SvDs ledarsida drivs av) sa behover man inte ens argumentera med mig?
Emil, som jag påpekade i mitt inlägg, så har vissa skolor incitament att hålla nere kostnaderna. Detta kan leda till att de tummar på kvaliteten och risken för detta är särskilt stor i branscher där kunderna är förhållandevis oinformerade. På en välfungerande marknad borde företag som tummar på kvaliteten konkurreras ut, men så behöver inte vara fallet när det är svårt att bedöma kvaliteten på de tjänster som erbjuds. Trots att man tycker att den etablerade skolan A bara är sådär, så vågar man kanske inte byta till nystartade skola B eftersom den kanske är ännu sämre (vågar du sätta dina barn i en oprövad skola?).
Att signalera kvalitet är inte enkelt i denna bransch och ju större osäkerhet kring kvaliteten, desto större är de etablerade skolornas fördel. Detta skulle för övrigt kunna förklara varför endast drygt 10 procent av grundskolemarknaden är privat, trots 20 år av skolpeng och negativ kunskapsutveckling (notera vänligen att jag redan poängterat att det inte finns något som tyder på att skolpengen skulle ligga bakom den allmänna resultatförsämringen i svensk grundskola).
Detta betyder också att friskolor som av någon anledning lyckats etablera sig kan göra vinst genom att locka till sig de minst resurskrävande eleverna (skolpengen är baserad på snittkostnaden per elev), vilket naturligtvis ökar personalbehovet i den kommunala skolan. Självfallet måste något erbjudas eleverna för att de ska byta skola, men det behöver inte vara någon mer avancerad tjänst än att slippa de mer resurskrävande eleverna. Skolor kommer självfallet startas upp som har mer ambitiösa planer än så, men vid ett uppköp kommer de som tror sig kunna skära mest i kostnaderna att vara de som betalar mest. Detta är en helt naturlig konsevens av att man inte kan ta betalt för kvalitet inom dagens skolpengssystem.
Alltså är det ett system som tenderar att leda till “good enough” och eftersom en skolas sociala sammansättning, enligt alla studier på området, är en extremt viktig faktor för hur man väljer skola så behöver inte good enough ha särskilt mycket med bättre undervisning att göra. Hur positiv inställning man än har till konkurrens och valfrihet i allmänhet så torde det vara uppenbart att ökad effektivitet inte per automatik faller ur denna marknadstruktur.
I både mitt och Evas kapitel diskuteras att även om hög personaltäthet *kan* vara ett tecken på kvalitet så är det inte är en särskilt bra kvalitetsindikator (och än mindre en effektivitetsindikator). Detta är något som för övrigt gäller för alla input-baserade mått på kvalitet. Det märkliga i detta sammanhang är att precis de läger som brukar argumentera mot personaltäthet som kvalitetsindikator plötsligt gör helt om, bara för att det råkar passa deras nuvarande argumentationslinje. Detta, och endast detta, är vad som är komiskt i detta sammanhang.
Som avslutning kan jag rekommendera detta inlägg som är en betydligt intressantare analys av möjliga förklaringar bakom IFAU-resultatet än vad SvD lyckats åstadkomma. Det är inte invändningsfritt (vad är det?), men läsvärt.
Nja, båda citaten du dragit till med är från sylls blogg (där han citerat). Därför antar jag att du inte satt dig in i texterna det minsta, men ändå vill du bråka och stöna mot Vlachos och Mörk (som onekligen lagt ner mycket tid på detta).
Hur, förresten, anser du att mörk och vlachos är “biased”? Mer precist, hur är dom politiskt “biased”? Avläser du det direkt ur forskningen (som diskuteras) eller är dessa prfessorer i hemlighet med i någon kommunistiskt parti?
Jonas,
Jag haller, som jag har sagt tidigare, till stor del med dig i sak och om laser mina inlagg noggrant sa kan du se att jag inte argumenterar mot er forskning utan mot att ni (inte sa mycket du) i era motreaktioner mot kritik tenderar att gora er skyldiga till liknande polemik som era kritiker samtidigt som ni kritiserar era kritiker for just sadan polemik och later er “kidnappas” av vissa utvalda polemiker som drar lika langtgaende slutsatser som de ni kritiserar.
Vad galler personaltathet sa, aterigen haller jag med dig i sak. Notera dock att min kritik var mot att Eva Mork pastod att detta skulle vara ett okant samband – att ni redan har behandlat det innebar alltsa att jag hade ratt, det var inget okant samband.
Svd har vidare inte ens forsokt att analysera resultaten fran IFAU rapporten, vilket torde vara omojligt pa det 10-tal rader de skrev
Sofia,
Ett citat, inte tva (det ar tva pa varandra foljande stycken), och ja jag har last guardianartikeln – kan inte pasta att den var sarskilt ambitios eller forde fram nagon grundlodande analys.
Jag anser att alla ar biased (inte bara hoger mot vanster), att pasta nagot annat ar inte seriost. Vi kan knappast overkomma bias om vi inte ens kan erkanna att vi har det
Notera dock att bias kan vara grundad pa empiri inom andra omraden och darfor inte nodvandigtvis ar 100% irrationell.
Vad är “effektiv lönebildning”?
Emil, jag erkänner att mitt DDR-exempel var raljerande men ibland är det svårt att låta bli.
Till saken: SvD ser ett samband mellan effektivitet och sysselsättning. I boken diskuterar vi samband mellan kvalitet och personaltäthet. Två olika saker alltså.
raljerande ar onekligen svart for alla inblandade att lata (vilket ar lite vad jag ar inne pa – man kan inte kritisera andra for att raljera och sedan raljera lika mycket sjalv)
Jag tycker nog anda att det inte ar helt orimligt att ceteris paribus anta att:
1) sysselsattning inom en bransch ar korrelerat med personaltatheten inom samma bransch
2) kvalitet ar ett av de matt som behover uppfyllas for effektivitet tillsammans med bla kostnad. Kvalitet ar vidare ett subjektivt begrepp (vilket ju ar anledningen till att det ar svart att mata)
Lars P Syll: Är du professor?!
HC: Är du en sagofigur?
Plumpa otrevligheter kan vi väl försöka undvika, särskilt från oss som är mer eller mindre anonyma.
Kanske mest skrämmande är Sverige kan privatisera i 20 år utan några ordentliga utvärderingar. Och som forskaren Göran Dahlgren påpekat, tesen att privatisering är billigare och har högre kvalitet har framförts så ofta att det ses som en sanning trots brist på empiriskt stöd.
Det säger mycket om kvaliteten på det offentliga samtalet i landet – låg
Det säger mycket om kvaliteten på oppositionen och partierna till vänster – låg
Det säger mycket om kvaliteten på massmedia när det gäller granskning – låg
Det säger mycket om hur ideologiskt förblindade högern är – nu låtsas de att privatiseringarna aldrig haft till syfte att göra billigare eller att öka kvaliteten. De handlade istället om valfrihet. Men det är historieförfalskning – jfr artikel på Alliansfritt.
Det tyngsta argumentet kan nog segra men det sitter mycket långt inne.
Det mest skrämmande enligt mig är att de ideologiska “sanningarna” får man inte ifrågasätta.
Egentligen går det utmärkt att vara moderat och kritisk till friskolor som gör vinster, flera i min närhet är det. Varför är det då så sällsynt med moderater som offentligt vill föra ett sakligt samtal om friskolor?
När ideoligin har ett högre värde än kunskapen är det fara och färde. Begreppet crem skimming borde alla samhällsintresserade lära sig.
Cream skimming stavas det …
Den forskning som presenteras har ar fokuserad pa vissa specifika omraden inom vilka det kan ifragasattas huruvida privatisering har haft matbara positiva effekter. Det gar inte att darifran slutsatser sasom att:
– all privatisering ar dalig
– hogern (eller vanstern) ar ideologiskt forblindade
Vidare finns det gott om empiriskt stod fran andra branscher (tex telekom) att privatisering* ar effektivare, okar kvalitet och innovation.
Och valfrihet har alltid framforts som ett argument for privatiseringar (dock inte det enda)
* I sjalva verket ar privatisering fel ord. Det ratta ordet ar liberalisering eller konkurrensutsattning. Kommunala skolor har inte privatiserats utan har konkurrensutsatts.
När kommunala skolor köps av privata aktörer är det legitimt att tala om privatisering. Privatiseringar har skett.
Att okritiskt flytta över erfarenheter från en branch till en annan är inte bra. Positva effekter av privatisering/konkurrensutsättning av telekom behöver inte leda till motsvarande positiva effekter för andra brancher. De ökade kostnaderna för marknadsföring, ökad komplexitet och osäkerhet samt övriga negativa effekter kan överstiga de positiva effekterna av privatiseringar.
Vilar exempelvis avregleringen av järnvägarna på saklig grund?
JNS. Points taken angaende bade att viss privatisering har skett av skolor och att man aldrig okritiskt skall flytta over erfarenheter fran branscher.
Emil, högerns tes att privata verksamheter är mer kostnadseffektiva och av högre kvalitet kan nu konstateras sakna stöd. En lång rad empiriska data visar detta.
Det är svårt att komma undan detta faktum.
Ok, for det finns inga exempel alls pa motsatsen? (Dvs att offentliga verksamheter ar mindre kostnadseffektiva och har samre kvalitet an privata)
Det ar att fara med osanning att pasta att det inte finns nagra empiriska bevis for positiva effekter av privatiseringar och liberaliseringar. Det finns gott om sadana positiva effekter. Mojligtvis ar de inte applicerbara pa alla branscher men det ar en annan sak.
Emil, i ditt första stycke försöker du vända på bevisbördan. Men det är högern inklusive den nuvarande regeringen i en av deras propositioner som hävdat det som jag nyss sagt ovan. Den som påstår något måste leda det i bevis. Och inte den som enbart ställt och ställer sig skeptisk till påståendet.
Och där misslyckas högern.
Högerns lögnaktiga försök att slingra sig ur detta faktum inte minst ledarskribenterna på landets borgerliga tidningar ställer dem inte i vacker dager.
I ett läge när landet hastigt behöver moderniseras ägnar vi massor av både tid, pengar och debatt åt de kvasi-reformer som privatiseringarna och systemskiftet innebär. Vi skulle istället behöva satsa pengarna på forskning och utveckling, ekologisk omställning av landet och så vidare.
Om vi tar Stockholmsregionen som ett exempel behöver renovera ett stort antal av miljonprogramsområdena, vi behöver bygga hundratusentals nya bostäder, tunnelbanan behöver byggas ut, vi borde börja bygga höghastighetspår söder ut och så vidare. Hur vi ska åstadkomma detta så snabbt och med hög kvalitet som möjlighet är exempel på ett viktigt debattema.
Men det blir ju ingen tid över när 20 år av nonsens-åtgärder tar upp allt debattutrymme.
Palle:
Jag anser att det ar de som vill forbjuda privata intressenter fran att delta i marknader som har bevisbordan. (Detta ar formodligen en bias precis som din asikt att det ar tvartom ar en bias)
Det ar markligt att allt det som du tycker inte fungerar ar offentliga program.
Bra Emil, då behöver du bara berätta vem det är som vill förbjuda privata aktörer
Formodligen inte Eva Mork (vilket jag inte heller har pastatt) – men Palle verkar tycka detta (vilket var anledningen till att jag svarat honom).
Min poang ar fortfarande att ni 1) gor ratt som star upp for er forskning och argumenterar mot hogerdebattorer som drar for stora vaxlar pa den men 2) gor fel nar ni inte intar samma position mot vansterdebattorer (anonyma pa Internet saval som professorer och journalister) som drar for stora vaxlar at andra hallet. Eller haller ni verkligen med i Palles asikter om att privatisering och liberalisering alltid per definition ar fel?
Vänsterpartiet vill (väl?) i stor utsträckning återreglera skolor, apotek, vården, personaluthyrning/-förmedling osv. Gissningvis vill en hel del vänstersossar detsamma. Dessutom var hela (S) och allting till vänster om dem starkt emot avreglering och mer eller mindre fri etablering när frågan kom upp i slutet på 80-talet/början på 90-talet.
Det är väl egentligen kärnfrågan: varför ska vi ha lagar (tex förbud mot privata apotek) som inte behövs? Och, här blir frågan lite mer komplicerad, varför ska man inte få ta med sig pengar man är “berättigad”¹ till till den leverantör av efterfrågad tjänst man upplever som bäst (syftar på olika checkar här)? Vi har väl uppnått normalläget i dagsläget.
Situationen på 80-talet var onormal och de som förespråkar en 80-talssituation är de som är svaret skyldiga till varför man ska förbjuda något som, enligt SNS rapport, i alla fall inte är sämre (de finner ju trots allt viss forskning, som de förvisso inte värderar som särskilt övertygande, som visar på vissa fördelar – bla ökad tillgänglighet utan att kostnaderna ökat – med privata alternativ) än de offentligt driva verksamheterna.
¹ Jag sätter berättigad inom citationstecken eftersom min uppfattning är att man omöjligen kan vara berättigad till pengar som samlats in med hot om våld.
lg verkar inte ha varit med då det begav sig, alternativt förväxlar hon socialdemokraternas retorik med deras politik. Från slutet av 80-talet och framåt har många socialdemokrater aktivt medverkat till införandet av kundvalsmodeller och beställar-utförarsystem. Skiljelinjen går alltså inte mellan de politiska blocken utan inom dem.
Möjligtvis går det ungefär vid blockgränsen en skiljelinje som handlar om huruvida privata alternativ och kundvalsmodeller ska underställas rimliga krav på kvalitetskontroll, utvärdering och uppföljning.
På den punkten är det oroande att många på högerkanten uppenbarligen tycker att det är okej att skicka pengar som “samlats in med hot om våld” in i en black box som genererar accelererande betygsinflation och nöjda kunder, men inte många andra mätbara outputs.
Jo jag var ganska mycket med när det begav sig om vi med det syftar början av 90-talet. Om du minns då så hade vi en borgerlig regering dessa år. 1989 fälldes Manpower grundare i HD. Palme var starkt kritisk till Pysslingen. Radioreklam var förbjudet. Jag gick på en av få privatskolor (EG) på den här tiden.
Kan du ge några konkreta exempel på att det var vanligt att S drev på för kundval på den här tiden?
lg: Det var så att på en del områden så togs det steg, inte nödvändigtvis stora men likväl steg, mot kundval redan innan de borgerliga tog över hösten 1991. Till exempel när det gäller privat arbetsförmedling och arbetskraftsuthyrning. I vilken mån Socialdemokraterna var med och drev reformer inom “vård, skola, omsorg” går förstås att diskutera, men inom näringspolitiken påbörjades det redan på slutet av 80-talet.
I samband med Andreas Berghs bok Den kapitalistiska välfärdsstaten så skrevs det – om jag får säga det själv – väldigt intressanta underlagsrapporter. En hade titeln Reformerna som förändrade Sverige, och den går igenom sådana här saker.
Det verkar som om manga av oss anda kan komma overens om att det bade finns:
1) “hogermanniskor” som “uppenbarligen tycker att det är okej att skicka pengar som ”samlats in med hot om våld” in i en black box som genererar accelererande betygsinflation och nöjda kunder, men inte många andra mätbara outputs.”
2) vanstermanniskor som vill forbjuda en massa saker som idag gors av marknaden (och manga andra som manga av oss, formodligen inklusive de flesta nationella och internationella ekonomer, ar overens om gors battre av marknaden)
Vidare borde vi kunna komma overens om att det ar ungefar lika illa nar 1) ovan kritiserar rapporten pa ett osakligt satt som det ar nar 2) drar (milt sagt) alldeles for langtgaende slutsatser av resultaten. Tex ar det val rimligt att tolka resultaten sasom att det inte ar sa att privatiseringar och liberalisingar som fenomen har “bevisats vara fel” men snarare att det verkar som om det finns utrymme for forbattringar av hur privatiseringarna/liberaliseringarna av skolan (och vissa andra liknande branscher) har skotts?
Det som ar for mig hapnadsvackande i denna debatten ar att det verkar som om manga ekonomer (inte alla) har sympatiserat med 2) i att ta avstand fran 1).
Som ett litet sidospar: innovation management har lart oss att det ar fullstandigt normalt att resultaten ar “all over the place” den forsta tiden efter att innovationer sker. Sjalva fordelen med marknadsprocessen ar ju just experimentardet: flera olika sorters losningar testas, vissa av dem ar samre och vissa ar battre. Pa en val fungerande marknad slas de samre innovationerna ut och de battre blir kvar. Slutresultatet ar battre an toppstyrning. Den ratta och viktiga diskussionen blir da bur man skapar en bra och valfungerande marknad.
Emil, du har vevat den här tesen ett antal gånger nu och den blir dessvärre inte bättre av att den upprepas. Din väldigt svenska kålsuparhistoria blir enormt missvisande i detta fall då det på ena sidan — din grupp (1) — finns mycket resursstarka personer och organisationer som uppenbarligen har ett starkt ekonomiskt intresse i att dessa frågor inte diskuteras seriöst. Dessa matchas på andra sidan av det politiska spektrat av det du kallar grupp 2, vilken består av diverse olika tomtar som längtar sig tillbaka till 70-talet.
Om man har ett begränsat utrymme är det tämligen självklart att man i första hand väljer att ta debatten med den första gruppen.
“Dessa matchas på andra sidan av det politiska spektrat av det du kallar grupp 2, vilken består av diverse olika tomtar som längtar sig tillbaka till 70-talet.”
Jag hoppas att du har ratt
Emil, har aldrig sagt att alla privatiseringar per definition är fel. Du adderar information som du hämtat från ditt eget huvud. Du är så kass så jag spolar dig, inte värd att diskutera med.
I tillägg till vad jag skrev ovan. Här har vi den nuvarande regeringens tes om extern i praktiken privat drift:
” Att inbjuda externa utförare att konkurrera med egenregiverksamhet i kommuner och landsting leder, enligt regeringen, till en ökad kvalitet och effektivitet i verksamheten.”
Källa: prop. 2008/09:29
Och då frågar jag alltså: Var är det empiriska stödet för vad regeringen hävdar? En sådan förfrågan kan inte besvaras med en motförfrågan till skeptikern. Det säger logiken men även vedertagen vetenskapsteoretisk praxis.
Ah ok, jag forstar
Sa du sade aldrig att “högerns tes att privata verksamheter är mer kostnadseffektiva och av högre kvalitet kan nu konstateras sakna stöd. En lång rad empiriska data visar detta.” utan egentligen sade du att “högerns tes att privata verksamheter INOM SKOLA är mer kostnadseffektiva och av högre kvalitet kan nu konstateras sakna stöd. En lång rad empiriska data visar detta.”
Du pastod inte heller att Sverige bor satsa offentliga resurser pa “på forskning och utveckling, ekologisk omställning av landet och så vidare.”
Och du forsokte inte heller applicera dessa “lardomar” pa miljonprogram, bostader och tunnelbanor.
Det finns starka krafter som inte vill ha ökade kontroll- eller kvalitetsfunktioner. att SNS-rapporten fått stark kritik är föga förvånande. Och ett kvitto på att det finns personer och företag som vill skydda sina intressen. Så vitt jag förstår finns varken rekommendationer eller intentioner från forskarna att ta Sverige tillbaka i historien – man vill endast öka möjligheterna att mäta och följa upp kvaliteten i den verksamhet som bedrivs med offentliga medel.
I mina roller som företagare, styrelseledamot och bollplank/rådgivare har jag på både strategisk och operativ nivå har förmånen att få följa konsekvenserna av att låta marknadskrafterna styra. Marknadskrafterna vet precis vad individerna “vill” ha… Det är inte nödvändigtvis hög kvalitet. Vissa gymnasieelever vill ha så få lektionstimmar som möjligt. Andra jagar efter den lärare eller skola som delar ut högsta betyget. Majoriteten av SFI-elever vill ha utbildningslokalen så nära hemmet som möjligt. Och för att bli vald som jobbcoach inom ramen för kompletterande aktörer gäller det att ha ett firmanamn som börjar på A (helst AAAA) för att hamna så långt upp som möjligt på Arbetsförmedlingens lista. Är det kvalitet?
Ja, det kanske är kvalitet att underlätta och möjliggöra för individen att han eller hon KAN göra ett eget val. Men frågan är vad vi ska använda våra skattemedel till? Är det rimligt att friskolor och gymnasieskolor lägger miljontals kronor på reklam? Eller att oseriösa kompletterande aktörer( dvs jobbcoacher) lottar ut gratisresor till jobbsökande? Och bör vi inte bli skeptiska när riskkapitalbolag offensivt går in i dessa marknader. Bolag som oftast har som affärsidé att antingen använda eventuell vinst för att expandera sin verksamhet eller ta ut vinsten.
Jag är inte negativ till att låta aktörer tjäna pengar på våra offentliga verksamheter. Tvärtom! Jag har själv varit en del av den marknaden i över ett decennium. men jag värnar om kvalitén. Forskarna pekar på viktiga frågeställningar som bör lyftas i debatten. Det är dags att sätta fokus och börja mäta den kvalitet som vi får för våra skattemedel.
Vet att det ar lite sent, men maste bara lagga min asikt till Emil.
Du verkar ha samma problem som jag att sakna svenskt tangentbord, men det finns ju forst och framst inget som stoppar dig att snabbt anvanda google translate och fa reda pa att “bias” betyder PARTISKHET. Istallet for att annamma din partiskhet kan du forsoka asidosatta den sa mycket du kan i en debatt. Sa vansinnigt trott pa ditt sprakbruk. Och som du pratar i ett oppet forum sa MASTE du ju inte dra in ekonomiska termer som ceteris paribus heller.
Av allt du skriver kanns det som du tycker du forstar allt det har battre an oss alla andra och du ar god nog att dela med dig av dina kunskaper men blir arg nar vi inte lyssnar ordentligt.
Angaende antalet personer som jobbar pa ett stalle och kvalitet/effektivitet med samma kostnad maste val glasklart innebara att fler jobbar deltid. Pa rak arm skulle jag val saga detta ar en NEGATIV sak, men ponera att det ar folk som frivilligt jobbar deltid… I vilket fall som helst kan det val inte vara sa revulotionerande bra att man kan motivera hela privatiseringen (generalisering) av skolor pa ett brade, DET ar ju i alla fall ratt uppenbart.
Visst, rapporten sade val primart att mer forskning behoves, och det ar ju skrammande att inte fler hjalpmedel lades in for att mata hur bra/dalig privatiseringen ar. Bristen pa dessa far en ju nastan att tanka att de ville fa igenom sina ideologier och skita i konsekvenserna – redan fran borjan.
Sen ar jag faktiskt inte emot privatisering, men blir vansinnigt stord pa besserwissers som dig. Marker du inte att folk bara trottnar pa dig? Du vinner inga logiska argument, du bara papekar folks brister och FORTSATTER repetera dig. Nar folk tystnar tror du att du “vunnit” det argumentet.
Jag vet, for jag brukade vara precis som du. Multi-postandet ar ett av de andra symptomen.
Jag tvivlar pa att du lyssnar pa det jag skriver, och eftersom detta ar en vecka sent kanske du aldrig laser det, men att lasa dina poster har varit valdigt frustrerande, och nu later jag det ventilera sa jag kan fortsatta med mer intelligenta aktiviteter som att spela sims.
Hej Gunnar,
Jag hoppar over att diskutera min “debatteknik” med dig, den har redan diskuterats tillrackligt de senaste veckorna (delvis mitt fel). Men det finns ett par saker i din kommentar som jag tycker ar intressanta att kommentera pa:
– Bias/partiskhet: visst ar det battre att forsoka asidosatta partiskheten i en debatt, min poang ar att detta inte alltid ar mojligt. Ekonomi ar ingen absolut vetenskap sa nagonstans maste man vaga olika grundvarderingar eller preferenser mot varandra. Darfor tycker jag att det ar battre att vara tydlig med vilka grundvarderingar man har fran borjan. Ett exempel pa en sadan grundvardering verkar tex vara om ett fullstandigt statligt skol- eller vardsystem ar en utgangspunkt som inte behover forsvaras eller om det ar ett ingrepp i marknaden som behover fortsatt motiveras.
– det gar i alldeles utmarkt att oka antalet anstallda till samma kostnad som tidigare utan att dra ner pa individers loner eller arbetstid om man skar i andra kostnader (jag inte pastar att detta ar vad som skett utan noterar bara att det gar)
– ceteris paribus ar inget svart koncept och hyfsat centralt inom ekonomi, det ar darfor svart att diskutera ekonomi utan att atminstone ha det i atanke
– jag haller med om att det inte ar bra att det inte infordes fler utvarderingsmedel pa skolans och andra valfardssektorer i samband med privatiseringen (och har aldrig heller pastatt nagot annat). Dock tycker jag att det ar lika skrammande att dessa inte fanns innan privatiseringen.
Lycka till med spelandet
Emil: i skolan hade man ett system för kvalitets- och betygskontroll via centralproven under den tid skolan var statlig. Det märkliga var att detta system avskaffades samtidigt som man decentraliserade till kommuner och marknad.
Jonas, det har du sakerligen ratt i (aven om det val fanns en hel del problem aven med det tidigare betygssystemet?). Samtidigt ar det val knappast en kontroversiell slutsats att effektivitet och kvalitet inom valfardssektorerna inte foljdes upp tillrackligt innan privatiseringarna?
Att säga att kvaliteten kunde övervakats bättre låter som en truism. Det fanns dock ett system för kontroll som avvecklades. Vad gäller din andra fråga så har jag väldigt svårt att se några större problem med det gamla betygssystemet, men det är en helt annan fråga som vi sparar till framtiden.
Cepe-system som auto-filler namn…