I denna artikel i The Guardian kan man läsa en brittisk journalists perspektiv på den svenska friskolereformen. Inför artikeln blev jag intervjuad och som alltid har man sina invändingar mot hur det man sagt presenteras. Exempelvis sa jag att vinstdrivande friskolor har incitament att hålla nere kostnaderna, inte att de har incitament att reducera kvaliteten.
En annan sak som inte framkommer riktigt tydligt i artikeln är hur olika grund- och gymnasieskolan fungerar. På gymnasiet har man betygsintagning vilket naturligtvis skapar sortering med avseende på ambition och förmåga. Detta hade dock varit fallet även utan friskolor och i Stockholm är några av de mest åtråvärda gymnasierna kommunala. Hur som helst är det en ambitiös och läsvärd artikel.
Ekonomistas 
Så ni som intervjuas får alltså inte läsa igenom artikeln och godkänna citat innan den publiceras? Måste ju vara väldigt frustrerande att bli felciterad!
Tack för intressant länk Jonas.
Tycker det verkar som om engelska journalister – trots de av dig påpekade missarna – har bättre koll på svenska friskolor än Hans Bergström, Kristina Axén Olin, Thomas Idergard och landets alla ledarskribenter …
http://larspsyll.wordpress.com/2011/09/14/friskolor-och-kvalitet/
Flera kommuner har som policy att eleverna i 9:an skall
få sina förstahandsval tillgodosedda. I de fall löftet inte
kan uppfyllas placeras överblivna elever på lediga, billiga,
utbildningsplatser, d v s på samhällsvetenskapligt program.
“Sorteringen” har alltså ofta lite att göra med betyg och ambition.
I friskolor är det tvärtom. Där kan organisationen anpassas efter
hur många elever med godtagbart snittbetyg som söker till ett
program. Det ger skolan sund ekonomi och höga studentbetyg.
???
Vidi: Ditt första påstående är korrekt. Ditt andra är fel. Tredje, fjärde och femte samt sjätte (ditt sista påstående) är även de felaktiga.
Lycka till med nästa inlägg!